Om det sker ett större utsläpp – hur ska människor kunna skydda sig?
Om det sker ett större utsläpp finns det generella skyddsåtgärder som alla kan vidta. Det handlar om att innan och under ett utsläpp, stanna inomhus, stänga fönster och dörrar och stänga av ventilationen. Den som vistats utomhus under utsläppet kan duscha och tvätta sina kläder. Om jodtabletter finns ska man ta dessa när myndigheterna rekommenderar detta.
Om det blir ett stort utsläpp nu och radioaktiviteten blåser till Tokyo, hur länge ligger den kvar på marken? Kan det vara lika farligt att resa dit i framtiden?
Svårt att svara på, det måste bedömas vid ett eventuellt nedfall.
Har utsläppen i Japan nått Sverige?
Vi har med våra mycket känsliga mätinstrument kunnat upptäcka mycket låga koncentrationer av radioaktiva ämnen. Det är nivåer som inte är skadliga för vare sig människor eller miljö i Sverige.
Resultat från mätningarna i Sverige
Hur långt kan radioaktiva ämnen spridas vid ett utsläpp?
Utsläpp från kärnkraftverket i Fukushima innehåller både lättflyktiga och mindre lättflyktiga ämnen. De lättflyktiga ämnena, som cesium-137 och jod-131, sprids med vindarna över hela norra halvklotet. Samtidigt blandas ämnena ut med luften så att koncentrationen minskar. Andra ämnen sprids inte så långt. De är ett problem främst i kärnkraftverkets nära omgivning men kan spridas till upp till ett hundratal mil.
Hur långt radioaktiviteten sprids beror på hur mycket som släpps ut, hur högt upp i luften ämnena kommer, vindens riktning och styrka samt om det regnar. Om utsläppet skulle ske i samband med en explosion med hög värmeutveckling kan spridningen bli stor.
Vad händer med radioaktiva ämnen som hamnar i havet? Kan det exempelvis hamna i fisk som sedan exporteras till Sverige?
Det blir en mycket stor utspädning i havet, vilket gör att koncentrationerna i fisk inte kan väntas bli särskilt höga. Vi har exempelvis erfarenhet från vad som hände i Östersjön efter Tjernobyl.
Vad menas med radioaktivt utsläpp och radioaktivt nedfall?
Med radioaktivt utsläpp menas att radioaktiva ämnen släpps ut från den inneslutning där de finns i förvar. Det kan ske avsiktligt eller oavsiktligt. Sker utsläppet till atmosfären, kommer de radioaktiva ämnena att spridas i luften med väder och vind. Genom spridningen späds de ut så att koncentrationen minskar med ökat avstånd från utsläppskällan.
De radioaktiva ämnen som inte är gaser kommer så småningom att falla till marken och fastna på växter, byggnader, föremål, jord med mera. Det kallas radioaktivt nedfall eller radioaktiv markbeläggning. Vid torrt väder blir nedfallet av radioaktiva ämnen allt mindre när avståndet till utsläppskällan ökar. Vid nederbörd tvättas de radioaktiva ämnena ut från luften och följer med nederbörden till marken. Det kan ge kraftigt ökad radioaktiv markbeläggning där nederbörden förekommer.
Vad är plutonium?
Plutonium är ett radioaktivt grundämne. Det är en tungmetall som bildas vid kärnreaktioner, exempelvis i en i kärnreaktor. Plutonium avger bland annat alfastrålning när det sönderfaller.
Varför finns det plutonium i kärnkraftsreaktorer?
Plutonium är klyvbart och bildas vid kärnreaktioner i en kärnreaktor. Det finns alltså i allt använt kärnbränsle. Det finns också en bränsletyp, MOX-bränsle, som förutom uran även innehåller plutonium redan från början.
Hur farligt är plutonium jämfört med uran?
Båda ämnena avger huvudsakligen alfastrålning när de sönderfaller. Alfastrålning är lätt att skärma av och det räcker i princip med ett papper för att stoppa den. Däremot kan både uran och plutonium ge höga stråldoser om man andas in eller sväljer dem. Intag av plutonium ger högre stråldos jämfört med samma intag av uran.
Hur lång halveringstid har plutonium?
Det finns olika isotoper av plutonium, som har olika halveringstid. Den vanligaste formen av plutonium, Pu-239 har en halveringstid på 24 100 år. (Uran, U-238, har en halveringstid på 4470 miljoner år).
Läs mer om halveringstider