Nu har Strålsäkerhetsmyndigheten publicerat en rapport som beskriver hur myndigheten ska arbeta med att bereda tillståndsansökningar och pröva tillståndsvillkor i flera steg.
Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram ett så kallat inriktningsdokument som beskriver hur myndigheten i flera steg ska arbeta med tillståndsansökningar och med att pröva tillståndvillkor för kärntekniska anläggningar och andra komplexa anläggningar där joniserade strålning används.
Dokumentet bygger på gällande svensk rätt och knyter an till kraven enligt kärnsäkerhetskonventionen och kärnsäkerhetsdirektivet samt de rekommendationer som ges i IAEA:s standarder.
En central uppgift för Strålsäkerhetsmyndigheten är att bereda tillståndsansökningar som sedan beslutas av regeringen eller av myndigheten. Det kan till exempel handla om att myndigheten prövar en begäran från kärnkraftsägarna om att få höja den termiska effekten i kärnreaktorer. Det kan också handla om att pröva en begäran från Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) om att få bygga det planerade slutförvaret av använt kärnbränsle. I dessa fall ska regeringen fatta beslut. Beslut som kommer att fattas av Strålsäkerhetsmyndigheten är till exempel tillstånd för ESS AB att få bygga spallationsanläggningen ESS. ESS är ett europeiskt centrum för materialforskning som planeras i Lund.
Om en anläggning beviljas tillstånd fortsätter Strålsäkerhetsmyndigheten att pröva verksamheten mot tillståndsvillkoren. Till exempel får en anläggning inte uppföras, tas i provdrift eller rutinmässig drift innan vi godkänt det.
Rapporten beskriver komplexa anläggningar där tillståndsprövningen har stor påverkan på strålsäkerheten. Hur dessa frågor ska hanteras uppmärksammas i internationella konventioner, EU:s gemensamhetslagstiftning och av IAEA. Det som är gemensamt för de internationella rekommendationerna är att prövning ska ske i flera steg. Men det beslutas nationellt vilken myndighet som ska granska och besluta i respektive steg.
Ladda ner dokumentet: