content a0 a1 a2 a3 a4 a5 a6 a7 a8 a9
Om myndigheten / Aktuellt / Pressmeddelande: Solande orsaken till att hudcancer ökar

Pressmeddelande: Solande orsaken till att hudcancer ökar

Hudcancer är den cancerform som ökar snabbast i Sverige. Varje år drabbas 40 000 personer av sjukdomen och 500 dör. De flesta känner till riskerna med att sola. Trots det är det få som skyddar sig tillräckligt. 

Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer. Under de senaste tio åren har antalet fall av malignt melanom ökat med fyra procent per år. Det är också den vanligaste tumörsjukdomen bland personer under 50 år. Det konstaterar Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd i 2009 års rapport om ultraviolett strålning.

UV-strålning orsakar cancer
Det är sedan länge klarlagt att UV-strålning är den främsta orsaken till hudtumörer.
– Ökningen av hudcancer beror på våra solvanor. Det är fortfarande alltför eftersträvansvärt att vara solbrun, säger Johan Gulliksson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

En annan förklaring kan vara att allt fler reser på solsemester. I till exempel Thailand kan solen vara dubbelt så stark på vintern, som den är på sommaren i Sverige. 

Många bränner sig i solen
Den som solar löper en ökad risk att få hudcancer. Ju mer vi solar, desto större är risken att få cancer. Särskilt allvarligt är det att bränna sig, i synnerhet i unga år och upprepade gånger.

En enkät som Strålsäkerhetsmyndigheten gör varje år visar att nästan 80 procent känner till riskerna. Men trots det är det många som bränner sig och få som skyddar sig tillräckligt bra.
– Det kan vara svårt att ta till sig riskerna med UV-strålning eftersom det också finns positiva hälsoeffekter.  Men tyvärr dominerar de negativa hälsoeffekterna över de positiva säger, säger Ulf Wester, inspektör på Strålsäkerhetsmyndigheten.

En positiv effekt av solstrålning är att den stimulerar produktionen av D-vitamin i huden. Men det är tillräckligt med cirka10–15 minuters sommarsol på armar och ansikte per dag. Huden kan inte tillgodogöra sig mer, oavsett hur länge vi solar. Dessutom får vi i oss D-vitamin via kosten. Det finns därför ingen anledning att sola av hälsoskäl.

Ytterligare information:
Johan Gulliksson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, 08-799 42 41, Ulf Wester, inspektör på Strålsäkerhetsmyndigheten, 08-799 41 18 och Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska institutet 08-517 721 21.

Läs mer om solen på vår webbplats

 Faktaruta


2010:13 Rapport från SSM:s vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2009 [3274 kb]

I denna rapport för år 2009 redovisas aktuella tidstrender för hudtumörer, sambandet mellan solarieanvändning och olika typer av hudcancer, att diskussionen om D-vitamin och cancerrisk inte bör sammanblandas med strategier för hudcancerprevention, aktuellt om säkerhetskrav på solskyddsmedel, läget för ozonskiktet och den naturliga UV-strålningen, UV-strålningens positiva och negativa hälsoeffekter, behovet av en uppföljningskonferens för våglängdsberoende biologiska effekter av UV-strålning, samt den nationella cancerstrategins rekommendationer avseende hudcancerprevention.

Rådet rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att öka sina insatser med hudcancerprevention för att bryta den ökande incidensen av hudtumörer. Myndigheten bör följa IARC:s rekommendation att införa restriktioner för användning av artificiella UV-källor för unga individer i syfte att minska risken för malignt melanom och skivepitelcancer. Vid frågor om UV-strålning och vitamin D bör IARC:s utredning konsulteras.

Rådet anser att det är angeläget att Strålsäkerhetsmyndigheten följer EU-arbetet med solskyddsfilter och Läkemedelsverkets arbete med kontroll av hur svenska företag uppfyller kraven på solskyddsmedels UV-skyddande effekter. Rådet konstaterar att observerade historiska och framtida uppskattade förändringar av den naturliga UV-strålningen bedöms vara små i förhållande till de överdoser som ett olämpligt beteende i solen medför.

Utgivningsdatum: 2010-04-29
Utgivare: SSM

Senast uppdaterad/granskad 2010-04-29