Vetenskapligt råd för UV-frågor

I denna rapport för år 2009 redovisas aktuella tidstrender för hudtumörer, sambandet mellan solarieanvändning och olika typer av hudcancer, att diskussionen om D-vitamin och cancerrisk inte bör sammanblandas med strategier för hudcancerprevention, aktuellt om säkerhetskrav på solskyddsmedel, läget för ozonskiktet och den naturliga UV-strålningen, UV-strålningens positiva och negativa hälsoeffekter, behovet av en uppföljningskonferens för våglängdsberoende biologiska effekter av UV-strålning, samt den nationella cancerstrategins rekommendationer avseende hudcancerprevention.

Rådet rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att öka sina insatser med hudcancerprevention för att bryta den ökande incidensen av hudtumörer. Myndigheten bör följa IARC:s rekommendation att införa restriktioner för användning av artificiella UV-källor för unga individer i syfte att minska risken för malignt melanom och skivepitelcancer. Vid frågor om UV-strålning och vitamin D bör IARC:s utredning konsulteras.

Rådet anser att det är angeläget att Strålsäkerhetsmyndigheten följer EU-arbetet med solskyddsfilter och Läkemedelsverkets arbete med kontroll av hur svenska företag uppfyller kraven på solskyddsmedels UV-skyddande effekter. Rådet konstaterar att observerade historiska och framtida uppskattade förändringar av den naturliga UV-strålningen bedöms vara små i förhållande till de överdoser som ett olämpligt beteende i solen medför.

Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd lämnar årligen en rapport för frågor om ultraviolett strålning. Tidigare skrevs rapporten för Statens strålskyddsinstitut, som sedan 1 juli 2008 tillsammans med tidigare Statens kärnkraftinspektion bildar Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Syftet med rapporterna är att kartlägga det aktuella kunskapsläget och att lämna råd till SSM inom olika områden som är av betydelse för förebyggande av hudcancer.

I denna rapport för år 2008 redovisas rekommendationer avseende hudcancerprevention, aktuella trender för hudtumörer, våglängdens betydelse för hudcancer, informationsmaterial angående UV-strålning, kontakter med resebyråbranschen, kläder som UV-skydd, klimatförändringens betydelse för den naturliga UV-strålningen, UV-strålningens påverkan på ögat och om nya kunskaper om D-vitamin påverkar nuvarande preventionsstrategier.

Rådet rekommenderar att följa förslaget från utredningen ”En nationell cancerstrategi för framtiden” (SOU 2009:11) om att utveckla ett effektivt nationellt program för primärprevention av hudcancer. Analyser av incidenstrender är motiverade för att vägleda preventiva insatser. Förändringar av den naturliga UV-strålningen till följd av klimatförändringen bedöms vara små i förhållande till de överdoser som ett olämpligt beteende i solen medför. Därför bör fokus läggas på att minimera dåliga solvanor. SSM bör sammanställa målgruppsanpassad information i samarbete mellan UV-expertis och kommunikationsspecialister. Myndigheten bör upprätta en kontakt med resebyråbranschen för att arbeta med information till resenärer. Ljustäta kläder och solhatt rekommenderas som förstahandsval som solskydd, speciellt för barn vid resor till soliga länder.

Ögonen skall skyddas mot överexponering för UV-strålning och kronisk kraftig exponering för blått ljus. Bäst skydd ger tättslutande solglasögon med filter som blockerar all UV-strålning samt en betydande del av det blåa ljuset. Rådets bedömning utifrån Världshälsoorganisationens (WHO) analys av UV-strålning och vitamin D är att D-vitamindebatten och nuvarande kunskap avseende D-vitaminnivåer inte bör påverka nuvarande preventiva strategier avseende hud¬cancer.

SSI:s vetenskapliga råd för frågor om ultraviolett strålning lämnar årligen en rapport till SSI. Syftet med rapporterna är att kartlägga det aktuella kunskapsläget och att lämna råd till SSI inom olika områden som är av betydelse för förebyggande av hudcancer.

I denna rapport för år 2007 redovisas: våglängdernas betydelse för hudcancer-utveckling, D-vitamin och ultraviolett strålning, nya rekommendationer från EU-kommissionen angående solskyddsmedel, behovet av enhetlig information kring UV och hudcancer, kostnader för nevi, naturlig UV-strålnings fördelning i tid och rum och beteendeaspekter på hudcancer.

Rådet rekommenderar: att EU-kommissionens rekommendationer kring solskyddsmedel följes samt att en enhetlig nationell informationsstrategi bör utvecklas av en tvärdisiplinär arbetsgrupp och att denna strategi integreras i den nationella cancerstrategin. Vidare konstaterade rådet att identifikation och excision av potentiella förstadier till melanom är betydelsefullt. Det är viktigt att primär och sekundär prevention är kopplade till varandra. Det finns ingen tydlig gräns mellan dessa preventionsformer som tillsammans kan åstadkomma synergistiska effekter. SSI bör även vidmakthålla det verktyg som STRÅNG (system för beräkning av naturlig UV-strålning) utgör för intressenter och forskare samt sprida kännedom om det. Rådet stödjer också beteendevetenskaplig forskning för att utveckla mer effektiva primärpreventiva åtgärder.

SSI:s vetenskapliga råd för frågor om ultraviolett strålning lämnar årligen en rapport till SSI. Syftet med rapporterna är att kartlägga det aktuella kunskapsläget och att lämna råd till SSI inom olika områden som är av betydelse för förebyggande av hudcancer.

I denna rapport för år 2006 redovisas: aktuell incidens och ökning av de tre hudtumörformerna (malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer); samhällskostnader för hudcancer; erfarenheter av tidigare preventionsaktiviteter i landet; informationsstrategier; aktuellt om solskydd och solskyddsmedel; solarieproblematiken; betydelsen av fysiskt solskydd i utemiljön på platser där barn vistas; basala biologiska aspekter på malignt melanom.

Rådet rekommenderar: fortsatt uppföljning av incidenstrender; samhällskostnaderna bör motivera ökad satsning på prevention; landstingen bör återuppta tidigare preventiva aktiviteter för att bromsa incidens- och mortalitetsökningen för malignt melanom; primärpreventiva strategier för att påverka individers beslutsgrund för hälsobefrämjande beteende; fortsatt information om att solskyddsmedel bör användas komplementärt till annat solskydd samt ge skydd mot både UVA- och UVB-strålning; att fortsätta informera om konsekvenser av solarieexposition enligt WHO:s slutsatser; SSI bör främja kommunalt engagemang och förmedla rekommendationer hur barns miljöer ska utformas för att vara solsäkra; kunskapsläget inom den basala forskningen bör följas, i första hand via planerad workshop 2007.

Utvecklingen avseende melanom bör kommuniceras till strategiska beslutsfattare för åtgärder med mål att minska incidenser.

SSI:s vetenskapliga råd för frågor om ultraviolett strålning lämnar årligen en rapport till SSI. Syftet med rapporterna är att kartlägga det aktuella kunskapsläget och att lämna råd till SSI inom olika områden som är av betydelse för förebyggande av hudcancer.

I 2005 års rapport behandlas bland annat den stegrade ökningstakten av malignt hudmelanom, yrkesexponering och skivepitelcancer, sjukvårdskostnader för basalscellscancer, UV-strålning och linskatarakter, cellulära och molekylära effekter av UV samt D-vitamin och UV-strålning.

I rapporten rekommenderar rådet bland annat: att sjukvårdens roll i det preventiva arbetet förtydligas och förstärks, att SSI låter genomföra en internationell workshop om cellulära och molekylära effekter av UV, deras dos och våglängdsberoende, att arbetet med hälsoekonomiska analyser rörande hudcancer fortsätter, att ett forskningsprojekt rörande skivepitelcancer och yrke genomförs. Rådet konstaterar också att nuvarande strategi för begränsning av befolkningens exponering för UV-strålning inte står i konflikt med behovet av D-vitamin

Denna publikation består av tre årsrapporter från SSI:s vetenskapliga råd för frågor om ultraviolett strålning. Syftet med rapporterna är att kartlägga det aktuella kunskapsläget inom olika områden som är av betydelse för förebyggande av hudcancer.

Del 1: epidemiologi, mätningar av stratosfärsikt ozon och naturligt förekommande UV-strålning, cellulära och molekylära effekter, primär prevention, solarier, sekundär prevention, prevention mot ögonskador.

Del 2: epidemiologi, sjukvårdskostnader, primär prevention, yrkesexponering, betydelsen av tidig diagnos, biologiska effekter av olika våglängder, DNA-skador som markör för exponering, P53-genen som markör för exponering, katarakter.

Del 3: epidemiologi, skivepitelcancer och yrke, DNA-skador som markör för exponering, biologiska effekter av olika våglängder, hudcancerprevention och rådgivning, solskyddsmedel, sekundärprevention, sjukvårdskostnader, projektbeskrivning avseende kartläggning av nationella resurser för primär prevention.