content a0 a1 a2 a3 a4 a5 a6 a7 a8 a9

Om myndigheten / Tema strålsäkerhet / Tidningen Strålsäkert / Artiklar / Stresstester ska förbättra säkerheten

Stresstester ska förbättra säkerheten

Vid ett ministermöte i våras kom EU:s medlemsstater överens om att alla EU:s kärnkraftverk ska stresstestas till följd av kärnkraftsolyckan i Japan. I september lämnade Sverige en nationell lägesrapport till EU. Rapporten visar att arbetet med stresstesterna går enligt plan. På kärnkraftverket i Forsmark är ett 15-tal personer inblandade i stresstesterna. Arbetet leds av blockstabsingenjören Gustav Dominicus.

I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som har ansvaret för att granska och rapportera stresstesterna som görs av de svenska kärnkraftverken. Resultaten ska redovisas till regeringen, EU-kommissionen och de europeiska strålsäkerhetsmyndigheternas samarbetsorgan, European Nuclear Safety Regulator Group (ensreg), senast den 31 december 2011. Tidschemat är pressat, men personalen på kärnkraftverket i Forsmark hade redan efter ministermötet börjat planera stresstestarbetet.

– Tidplanen är tajt men inte omöjlig att följa, säger Gustav Dominicus, projektledare för stresstestarbetet på Forsmarks kärnkraftverk.

Gustav Dominicus säger att frågeställningarna i stresstesterna överlag är tydliga och lätta att följa, men att det som alltid lämnas en del utrymme för egna tolkningar.

– ENSREG har varit tydliga med att vi inte förväntas göra nya analyser utan bör utgå från dem som finns i vår säkerhetsredovisning och andra studier, och komplettera med en del bedömningar. Man kommer ganska långt i det här ändå, man ser det viktigaste, säger han.

Redan 2005 började svenska myndigheter begära att kärnkraftverken skulle studera hur händelser som exempelvis brand, översvämning och kraftig vind påverkar anläggningarna. Gustav Dominicus berättar att Forsmark har förstärkt och förbättrat sig utifrån det och förhoppningsvis kommer att kunna dra nytta av det i stresstesterna.

– Med stresstesterna hoppas vi kunna identifiera eventuella svagheter så att vi kan förbättra vår säkerhet ytterligare, säger han. Vi gör ju det här lika mycket för vår egen del. 

Ytterligare analyser

Utöver stresstesterna genomför kärnkraftverken utvärderingar av kärnkraftsolyckan i Fukushima genom kärnkraftsägarnas internationella samarbetsorganisation, The World Association of Nuclear Operators (WANO). Efter kärnkraftsolyckan kom WANO med en rapport som innehöll ett antal punkter som kärnkraftverken skulle se över. WANO:s rapport baserade sig på de säkerhetsbrister som identifierades i samband med olyckan i Fukushima.

Till skillnad från stresstesterna, som är helt teoretiska, var WANO:s genomgång mer handgriplig. Kärnkraftverken fick i uppdrag att kontrollera att den utrustning som finns för att hantera ett haveri fanns på plats och fungerade, samt att gå i genom instruktioner och säkerhetsställa att personalen har rätt utbildning för att hantera utrustningen. Vid Forsmark fann man ett antal punkter att förbättra, varav en som var särskilt lätt att åtgärda:

– Vi köpte in fler pannlampor. Det var en ytterligare säkerhetsåtgärd så att vi enklare ska kunna få tillgång till vår utrustning även om det skulle bli mörkt i lokalerna. Tidigare hade vi mest ficklampor, säger Gustav Dominicus.

Den sista oktober tog Strålsäkerhetsmyndigheten emot kärnkraftverkens och Clabs slutredovisning av stresstesterna. Myndighetens första bedömning av materialet visar att vissa anläggningar inte fullt ut klarar de krav som finns när det gäller jordbävningar. Tillståndshavarnas redovisning visar också att beredskapen på kärnkraftverken inte är dimensionerad för ett olycksscenario där flera reaktorer slås ut samtidigt.  En styrka med de svenska anläggningarna är dock att alla reaktorer har ett haverifilter som gör att de radioaktiva ämnena kan filtreras bort vid ett allvarligt haveri.

David Persson

Fakta

De stresstester av kärnkraftverken som nu genomförs består av analyser och teoretiska säkerhetsvärderingar. Testerna omfattar sju områden: jordbävning, översvämning, extrema väderförhållanden, hantering av svåra haverier, fullständigt bortfall av el och bortfall av slutlig värmesänka (havsvatten) samt en kombination av de två sista. Strålsäkerhetsmyndigheten har beslutat att även det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) ska stresstestas.

Texten är hämtad från pappersupplagan av Strålsäkert nr 4, 2011. 


Senast uppdaterad/granskad 2011-12-08