Elektromagnetiska fält

A large number of cell studies are done on both genotoxic and non-genotoxic outcomes, such as apoptosis gene expression. There are no new positive findings from cellular studies that have been well established in terms of experimental quality and replication. Potential heating of the samples is still seen as a major source of artefacts. Moreover, these few positive results are not related to each other and/or are not relevant for heath risk assessment.

There are animal studies on brain structure and brain function as well as on genotoxicity and cancer. Also reproductive effects are looked at. However, animal studies have not identified any clear effects on any of a number of different biological endpoints following exposure to RF radiation typical of mobile phone use, generally at levels too low to induce significant heating.

Many human laboratory studies reviewed here are provocation studies with rather short exposures. Most use methods that are too crude, or look at phenomena that are too small, or non-existent, for the research to be informative. However, EEG alpha- and betafrequencies seem to be sensitive to modulation by some pulse-modulation frequencies of the microwave- or GSM-signal. This curious effect does not have any behavioural counterpart, since similar types of EMF has been applied in various behavioural studies with negative results. This needs to be pursued. Surprisingly few studies have been done on children. In light of all official recommendations in different countries with special emphasis on children's use of mobile phones, this is rather peculiar.

Several epidemiological studies on mobile phone use and cancer have been presented since the previous report, including national studies from the Interphone group as well as other studies. There are also studies on reproductive outcomes. A few recent studies on people living near transmitters have also appeared. None of this changes any of the Groups previous conclusions. For conclusions, see the section on conclusions based on currently available data. However, one can draw some methodological conclusions at this point. One is that the problems in case control studies are too large for more such studies to be warranted at present. Another one is that cross- sectional research on symptoms, or other end points for that matter, also have too big inherent methodological problems to be warranted.

The report for 2007 is divided into four different frequency fields: static fields, extremely low frequency fields (ELF), intermediate fields (IF) and radiofrequency fields (RF). Recent volunteer studies have shown that movement in very strong static magnetic fields (>1T, used in magnetic resonance imaging) can induce electrical fields in the body and sensations of vertigo in some people and also an impaired performance of a visual tracking task.

New data on ELF fields and childhood leukaemia published during the last year does not change the overall conclusions of the previous report. A review has concluded that it appears unlikely that ELF fields cause cardiovascular disease. Only few experimental and epidemiological studies are available on health effects of IF electromagnetic fields.

One study reports that the whole body SAR is higher than previously thought when short subjects or children are exposed to far field RF waves as compared to tall subjects or adults. Recent, methodologically more rigorous human laboratory studies do not replicate the positive findings from smaller, less rigorous studies published a few years ago, but a few positive effects are reported. Few new data on mobile phone use and brain tumour risk have been published during the last year.

This years report also includes results from three surveys: The WHO Environmental Health Criteria (EHC) Document on ELF fields, The European Commission Scientific Committee on Newly Identified Health Risks (SCENIHR) has updated a previous opinion from 2001 regarding health risks from electric and magnetic fields and The UK Stakeholder Advisory Group on ELF EMF (SAGE).

Rapporten är en redovisning till regeringen och Statens folkhälsoinstitut av myndighetens roll inom folkhälsoområdet. Strålskydd är i sig en förebyggande verksamhet som syftar till att skydda människor och miljö mot skadlig verkan av strålning. SSI menar därför att merparten av myndighetens arbete är folkhälsorelaterat.

I rapporten beskrivs en rad strålskyddsområden utifrån dess hälsoeffekter. Dessutom anges vilka insatser som vidtagits och som planerar att vidtas inom dessa områden. I förekommande fall ges även förslag till ytterligare åtgärder.

Under åren 2001–2007 har Statens strålskyddsinstitut inom ramen för sitt miljöövervakningsprogram utfört mätningar av radiofrekventa elektromagnetiska fält på 118 platser i 17 kommuner. Studien omfattar alla källor inom frekvensområdet 60 MHz–2,6 GHz, såsom FM-radio, digitalradio, analogoch digital-TV, mobiltelefonins basstationer för NMT, GSM900, GSM1800 och UMTS, DECT-telefoni, olika källor inom 2,45 GHz-bandet samt övriga sändare för kommunikationsradio och flygradar.

Även särskilda mätningar av WLAN, blåljusmyndigheternas TETRA-baserade kommunikationssystem och det trådlösa bredbandssystemet WIMAX har genomförts. Dessutom har det gjorts långtidsmätningar av signaler från basstationer för mobiltelefoni. Alla mätningar utfördes med spektrumanalysatorns peakdetektor och maxholdsampling.

Medianvärdet av effekttätheten för samtliga uppmätta källor var 0,5 mW/m2. Det motsvarar 0,0094 % av referensvärdet i SSI:s allmänna råd. Den högsta uppmätta totala effekttätheten var 270 mW/m2 vilket motsvarar 4,4 % av referensvärdet. Exponeringen var högre i tätorter än i glesbygden. Enligt mätresultaten har den totala exponeringen från samtliga källor inte ökat under de senaste åren. Basstationer för mobiltelefoni, särskilt GSM900, gav det största bidraget till exponeringen. Generellt bidrog WLAN, TETRA och WIMAX endast obetydligt.

Utvärderingen av Säker strålmiljö är ett bidrag till Miljömålsrådets samlade bedömning av det nationella miljömålsarbetet. Rapporten beskriver och bedömer strålmiljön i Sverige, införda styrmedel, genomförda åtgärder och uppföljningsarbetet. Vidare bedöms möjligheten att nå Säker strålmiljö och dess delmål. Nya åtgärder och styrmedel föreslås. Förslagen riktar sig till regering och riksdag, myndigheter och övriga aktörer i samhället.

SSI bedömer att miljökvalitetsmålet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in. Miljöövervakningsinsatser, forskning om strålningens hälsoeffekter och tillsyn är fortsatt viktigt. Arbetet med att minska exponeringen för UV-strålning behöver intensifieras i syfte att förändra människors beteende i solen.

I rapporten föreslås ändringar i formuleringarna av såväl miljökvalitetsmålet och dess innebörd som delmålen. I dag omfattar Säker strålmiljö endast skydd mot strålning i den yttre miljön. SSI anser att strålskyddsarbetet måste ses som en helhet och föreslår därför att målet breddas så att det även innefattar strålning i inomhus- och arbetsmiljön. För de tre delmål som tillhör Säker strålmiljö föreslås ändringar av delmålet om minskade utsläpp av radioaktiva ämnen och av delmålet om kontroll över riskerna med EMF. För delmålet om minskad förekomst av hudcancer föreslås inga ändringar.

This year’s report includes a preamble in which the work process of the group is described. In particular the methods for evaluation of the results of studies as well as for synthesizing the scientific evidence within a research area are described. A recent childhood leukaemia study from Japan is in line with previous epidemiologic findings. The effects of RF fields on many different genotoxicity endpoints have been evaluated both in vitro and in vivo using a wide range of exposure levels, and most of the studies have reported no effects.

The most recent studies reviewed for the present report do not appear to strengthen the evidence of any genotoxic effects of RF fields. The results from the REFLEX project, reporting increased DNA strand breaks in cell cultures exposed to RF fields, need to be better understood before conclusions can be drawn. A replication of the TNO study did not find effects of UMTS-like base-station RF radiation on cognitive performance and well-being.

Recently published studies on mobile phone use and cancer risk do not change the earlier overall assessment of the available evidence from epidemiological studies. In particular an extended follow up of a cohort study from Denmark does not alter the conclusions. In the report for 2005 the expert group assessed the evidence for five key issues in health-related EMF research. In this years report the expert group has added one issue: Possible interaction mechanisms for weak exposure from ELF and RF electromagnetic fields.

Rapporten beskriver, och redovisar resultat från, den strålmiljöövervakning som bedrivits i Sverige sedan 1950-talet. Genomsnittliga doser till befolkningen och till speciella befolkningsgrupper redovisas också.
En stor del av övervakningen har rört nedfallet och spridningen i ekosystemen av radioaktiva ämnen från de atmosfäriska kärnvapenproven och Tjernobylolyckan.

Den genomsnittliga stråldosen från ¹³⁷Cs är mycket låg, men är något högre i vissa befolkningsgrupper, t.ex. renskötare. Karteringar av naturligt förekommande radioaktiva ämnen i mark, dricksvatten och inomhusluft visar att strålningen från mark och byggnadsmaterial utgör, vid sidan av medicinsk bestrålning, den största andelen av den genomsnittliga totala stråldosen.

Dosen från dricksvatten från bergborrade brunnar eller från radon i inomhusluften kan vid högre halter utgöra det dominerade dosbidraget. Rökning innebär att risken från radon ökar avsevärt.

UV-instrålningen vid mätstationen i Norrköping har ökat med ca 10 procent sedan början av 1980-talet, till största delen beroende på minskad molnighet. Exponeringen för UV-strålningen är dock mer beroende av befolkningens beteende, och ca 25 procent av den totala exponeringen uppskattas ske utomlands.

Det finns ännu inga långa tidsserier som visar utvecklingen vad avser elektromagnetiska fält i utomhusmiljön generellt. De mätprojekt som genomförts indikerar dock nivåer långt under gällande referensvärden.

Summary: 2007:02e Radiation Environment in Sweden

Syftet med denna undersökning var att mäta och beskriva allmänhetens magnetfältsexponering runt larmbågar och RFID-system i affärer och bibliotek. Elva olika larmbågar mättes av SSI enligt svensk/europeisk standard.

De uppmätta systemen använde frekvenser inom området 17 Hz till 13,6 MHz. I undersökningen ingick akustomagnetiska (AM), elektromagnetiska (EM) och radiofrekventa (RF) system samt ett system baserat på radiofrekvent identifiering (RFID). Mätningarna visade att SSI:s referensvärde överskreds för alla uppmätta elektromagnetiska och för de flesta akustomagnetiska larmbågarna. Leverantörerna av dessa system har dock med beräkningar styrkt att de grundläggande begränsningarna inte överskrids. De radiofrekventa larmbågarna gav en magnetfältsexponering som låg under referensvärdet. För RFID-systemet överskreds inte referensvärdet under kortvarig exponering. Mätningarna visade även att magnetfälten var betydligt högre alldeles intill larmbågen jämfört med i mitten av larmbågsgången. Exempel på enkla sätt att
undvika onödig exponering är därför att inte uppehålla sig direkt intill larmbågarna och att se till att barn inte klättrar på dem.

SSI:s international independent expert group for electromagnetic fields was established in 2002. In December each year a report on the scientific development in the field is delivered to the Director General of SSI. This is the third annual report. Recent studies from the REFLEX programme suggest genotoxic effects from exposure to relatively weak extremely low frequency and radio frequency (RF) electromagnetic fields. However, results from other recent studies were negative. The recent studies have not established effects that would change the previous conclusions.

Recent results of studies of the blood-brain-barrier aimed at replicating earlier positive work have been negative. On balance, the evidence that exposure to RF fields alters the blood-brain-barrier is weak. Two recent Interphone studies on brain tumours suggest that there is no risk increase either for short-term or long-term use, although long-term data are sparse. However, for longterm use and acoustic neuroma there is a concern, and more information is required. The few studies that have been published on health risks among populations living near transmitters have had major methodological shortcomings. The exposure to the general population from transmitters is very weak and one would not expect such exposure to produce a health risk. Cancer risk in mobile phone users have been discussed in all reports. Short-term use of mobile phones does not appear to be associated with cancer risks in adults. However, other outcomes have not been studied, no studies on children or adolescents have been done, and long-term use has not been fully evaluated.

Part 1: The focus of the 2003 report is on epidemiological and experimental cancer research, blood-brain barrier and heat shock proteins. In none of these areas have there been breakthrough results since the British Stewart-report and the Swedish RALF-report that have warranted fi rm conclusions in one way or the other.

Part 2: The three fi rst reports from the Interphone Study have been presented
this year. A Swedish study suggests that long-term use of mobile phones increases the risk of acoustic neuroma, at the side of the head where the phone is used. The results, however, must be interpreted with caution while other groups with suffi cient numbers of long term users fi nalize their analyses. For ELF magnetic fields there are indications that children might be more sensitive; however, we lack the understanding of how, or even if, these fi elds might be involved in leukemogenesis. For RF fi elds, widespread exposure to these fi elds is recent and very little is known about the potential sensitivity of children.