content a0 a1 a2 a3 a4 a5 a6 a7 a8 a9
Yrkesverksam / Kärntekniska anläggningar

Kärntekniska anläggningar

Uppförande, innehav och drift av kärntekniska anläggningar kräver tillstånd enligt kärntekniklagen. Ansökningarna om tillstånd lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten som granskar dem och lämnar en rekommendation till beslut till regeringen. Regeringen fattar sedan beslut. Ofta krävs dessutom tillstånd för verksamheten enligt miljöbalken som prövas av miljödomstolen.

Strålsäkerhetsmyndigheten ställer höga krav på den som har tillstånd att driva en kärntekniska anläggningar både vad gäller hur anläggningen ska vara konstruerad och hur verksamheten ska bedrivas. Kraven omfattar säkerhet, fysiskt skydd av anläggningen samt personalstrålskydd och utsläppsbegränsningar till omgivningen. Dessutom finns bestämmelser om hur radioaktivt avfall från de kärntekniska anläggningarna ska hanteras.

Strålsäkerhetsmyndighetens roll

  • kontroll av att verksamheten i de kärntekniska anläggningarna bedrivs på ett säkert sätt
  • kontroll av personalstrålskyddet
  • kontroll av att radioaktiva utsläpp till omgivningen begränsas
  • kontroll av hanteringen av radioaktivt avfall
  • beredskap mot olyckor
  • forskning inom det kärntekniska området

Myndighetens krav

Strålsäkerhetsmyndighetens krav bygger på bestämmelser i kärntekniklagen, strålskyddslagen och i föreskrifter med stöd av dessa lagar. Flera av kraven är grundade på internationella överenskommelser, bland annat inom ramen för det internationella atomenergiorganet, IAEA.

Utöver de krav på verksamheten som ställs i föreskrifterna kan myndigheten ställa ytterligare villkor för en specifik anläggning.

Ett krav som kanske inte alla underleverantörer känner till, är att om en kärnteknisk anläggning anlitar ett företag att utföra arbete på anläggningen räknas även detta företag i stora delar som en tillståndshavare enligt kärntekniklagen. Det innebär bland annat att Strålsäkerhetsmyndigheten måste godkänna företaget, att ansvarsbestämmelserna i kärntekniklagen gäller för de åtgärder som omfattas av uppdraget.

Ovanstående gäller även bemanningsföretag som hyr ut personal till kärntekniska anläggningar.

Internationellt samarbete

Strålsäkerhetsmyndigheten är aktiv inom flera internationella organisationer som bidrar till att öka säkerheten på kärntekniska anläggningar runt om i världen.

Även IAEA, FN:s atomenergiorgan, tar fram säkerhets- och strålskyddsrekommendationer. Om det sker någon form av olycka på ett kärnkraftverk, från en incident till en allvarligare händelse olycka, är Strålsäkerhetsmyndigheten skyldig att rapportera detta till IAEA.

International Commission of Radiological Protection, ICRP, är ett fristående internationellt expertorgan som utarbetar rekommendationer för strålskyddsnormer. Det hämtar bland annat information från UNSCEAR som är ett organ inom FN som samlar data från olika studier om strålningsrisker.

ICRP har tre grundprinciper som gäller för alla verksamheter med joniserande strålning. Dessa principer följs av Strålsäkerhetsmyndigheten.

Inom EU finns genom Euratomavtalet direktiv och förordningar med regler för strålskydd.


Senast uppdaterad/granskad 2012-04-25