– vid några vanliga undersökningar inom röntgendiagnostik
Patientstråldosen inom röntgendiagnostik påverkas av många faktorer som till exempel:
- vilken del av kroppen som undersöks
- den kliniska frågeställningen
- patientens längd och vikt
- röntgenutrustningens karakteristika
- antalet röntgenbilder
- operatörens skicklighet.
De stråldoser som anges här är medelvärden över hela landet. Det finns stora individuella skillnader mellan olika patienter och mellan olika sjukhus.
|
Konventionella undersökningar |
Eeff [mSv] |
| Lungor |
0.05 |
|
Ländrygg |
1.1 |
|
Tjocktarm |
6 |
| Njurar |
2.2 |
| Kranskärlsröntgen |
6 |
|
Interventionella procedurer:
Percutan coronar intervention, PCI, en teknik för behandling av stenoser i hjärtats kranskärl. |
12 |
|
Datortomografiundersökningar |
Eeff [mSv] |
| Skalle |
2.2 |
|
Buk |
10 |
| Thorax |
6 |
|
Mammografiundersökningar |
Bröstdos [mGy] |
| Screening |
1.8 |
|
Klinisk |
2.4 |
För mammografi är det inte meningsfullt att ange den effektiva dosen, därför anges den genomsnittliga stråldosen till bröstet.
Dosuppgifterna för PCI är hämtade ur:
Svenska Coronar Angiografi och Angioplastik Registret (SCAAR) i Swedehearts årsrapport 2009: (ISSN: 2000-1843. Ansvarig utgivare: Anders Jeppsson, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg. Koordinator/Redaktör: Monica Sterner, UCR Uppsala.Produktion: Matador Kommunikation AB, Uppsala Tryckeri: Åtta.45).
Övriga dosuppgifter är från
SSM Rapport 2010:14 Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige – utveckling från 2005 till 2008
I SSM rapporten finns mera detaljerade uppgifter om stråldoserna: hur mycket de varierar mellan olika sjukhus, vilken påverkan utrustning och kringutrustning har på doserna och hur stråldoserna i landet har utvecklats under de senaste 10 åren. Under denna period har stråldoserna för de konventionella röntgenundersökningar som ingår i tabellen i det närmaste halverats, för mammografi är minskningen 10-20 % och för datortomografi är de oförändrade, DT-thorax undantagit där dosen minskade med 25 %. Användningen av diagnostiska referensnivåer har gett en positiv påverkan.
Stråldosen till ett eventuellt foster redogörs inte för eftersom den kan varierar så mycket beroende på läge och storlek av strålfältet, patientens anatomi och undersökningsteknik att meningsfulla värden inte kan ges. I det konkreta fallet måste dosen till fostret uppskattas genom mätning vid den aktuella röntgenutrustningen.