content a0 a1 a2 a3 a4 a5 a6 a7 a8 a9
Start / Kärnkraft / Beredskap / Myndighetens arbete vid en kärnteknisk olycka eller allvarlig händelse

Myndighetens arbete vid en kärnteknisk olycka eller allvarlig händelse

Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation är beredd dygnet runt om en olycka eller en allvarlig händelse inträffar i en kärnteknisk anläggning, under transporter av radioaktivt material eller vid andra olyckor eller händelser med strålning. Vår roll i en kärnteknisk olycka är att ge råd till framför allt berörd länsstyrelse om till exempel vilka åtgärder de kan vidta för att skydda befolkningen och vad olyckan kan få för konsekvenser utifrån ett strålsäkerhetsperspektiv.

Den svenska beredskapen för kärnenergiolyckor består av ett nätverk av myndigheter på olika nivåer i samhället, med olika ansvarsområden och roller. Vid olyckor samverkar vi med andra myndigheter för att på bästa sätt ta fram åtgärder och planer för att skydda människorna och miljön från att bli skadade av strålningen.

Flera aktörer med olika ansvar

Länsstyrelsen är de som fattar de flesta regionala besluten och som har det operativa ansvaret för räddningstjänsten i det område där den drabbade anläggningen ligger, men utanför själva anläggningen. Den som driver kärnkraftverket är ansvarig för samtliga åtgärder på kärnkraftverkets område.

Strålsäkerhetsmyndigheten ger råd till länsstyrelsen i det drabbade länet. Vi bidrar med radiologisk och kärnteknisk kunskap, som komplement till den information som länsstyrelsen får direkt från den kärntekniska anläggningen. Vi ger råd och information om bland annat vilka kärntekniska- och strålskyddskonsekvenser som olyckan kan få, vad allmänheten bör göra, vart de radioaktiva ämnena har spridits, vilka områden som är eller inte är förorenade och hur farlig strålningen är på olika platser.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har det övergripande samordningsansvaret för att skydda befolkningen och för räddningstjänsten.

Höjd beredskap och haverilarm

Olyckor eller allvarliga händelser vid kärntekniska anläggningar kan ge upphov till två slags larm: höjd beredskap och haverilarm.

Väldigt förenklat kan man säga att det vid höjd beredskap inte finns något omedelbart risk för radioaktiva utsläpp, men läget är instabilt och det kan leda till utsläpp. Om ett utsläpp redan skett eller kan förväntas ske utfärdar kärnkraftverket ett haverilarm då boende i närheten (inom den inreberedskapszonen cirka 15 km ut från kärnkraftsanläggningen) rekommenderas att lyssna på radio och att hålla sig inomhus med stängda dörrar och fönster. Båda larmnivåerna innebär att till exempel berörda länsstyrelser, Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) larmas via SOS. Vi larmar sedan andra myndigheter och regeringen via ett brådskande meddelande.

Vid ett larm sätter vi omedelbart vår beredskapsplan i verket. Vi tar då snabbt fram basfakta om olyckan, till exempel vilka radioaktiva ämnen det är som läcker eller kan komma att läcka ut, hur högt upp i luften utsläppet kan komma att ske, hur vädret ser ut och hur det påverkar spridningen av radioaktiva ämnen samt vilka strålskyddskonsekvenser som kan förväntas. Dessa basfakta bildar grunden för våra råd till länsstyrelsen. 

Om en olycka inträffar utomlands

Den svenska beredskapen startar också om det inträffar en olycka eller en allvarlig händelse vid en kärnteknisk anläggning i ett annat land och olyckan kan ge konsekvenser i Sverige eller för svenskar i det aktuella landet. Då har vi, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och den eller de länsstyrelser som drabbas samma uppgifter och ansvar som vid en svensk olycka. Strålsäkerhetsmyndigheten följer händelseutvecklingen för att kunna ge råd och rekommendationer till svenska myndigheter och departementet samt för att informera allmänheten och media om det aktuella läget och dess konsekvenser.

Om olyckan inträffar i något av våra grannländer har dessa förbundit sig att snarast möjligt informera Sverige. Genom en förutbestämd rutin larmar de SMHI som via SOS larmar Strålsäkerhetsmyndigheten. 


Senast uppdaterad/granskad 2013-07-01