content a0 a1 a2 a3 a4 a5 a6 a7 a8 a9
Start / Kärnkraft / Det här övervakar vi / Avveckling

Avveckling

Avvecklingen av en kärnteknisk anläggning måste utföras på ett väl förberett och ordnat sätt. I Sverige har den som driver anläggningen ansvar för att avvecklingen går säkert till. Strålsäkerhetsmyndigheten sätter upp regler för hur en avveckling ska planeras och genomföras.

Avvecklingen av en kärnteknisk anläggning pågår från att anläggningen stängs tills att anläggningsplatsen kan användas för nya ändamål. Detta kan ta många år att planera och genomföra. Strålsäkerhetsmyndigheten utövar tillsyn under hela processen.

Vi kontrollerar att säkerheten är fortsatt hög

När en kärnteknisk anläggning ska stängas kontrollerar Strålsäkerhetsmyndigheten särskilt att personalen fortsätter att arbeta för strålsäkerheten. Vi kontrollerar även att verksamheten planeras och genomförs på ett strålsäkert sätt, vilket bland annat innebär att den som driver anläggningen, det vill säga tillståndshavaren:

  • Planerar så att personalen utsätts för så lite strålning som möjligt.
  • Ser till att risken för radioaktiva utsläpp och olyckor är så liten som möjligt.
  • Ser till att avfallet omhändertas på ett strålsäkert sätt, eller återvinns.

Avveckling av ett kärnkraftverk steg för steg (ett exempel)

  1. Drift: Planeringen av den framtida avvecklingen pågår under hela den tid en kärnkraftsreaktor är i drift, det vill säga då reaktorn levererar el till elnätet.
  2. Permanent avstängning: Elproduktionen upphör permanent.
  3. Övergångsfas: Under övergångsfasen efter den slutliga avställningen förbereder personalen nedmonteringen och rivningen av reaktorn och ser till att hela anläggningen är fortsatt strålsäker. Allt använt kärnbränsle transporteras till det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn. Reaktorsystemets insida rengörs ofta kemiskt för att få bort radioaktiva beläggningar för att minska personalens exponering för radioaktiv strålning. Personalen tar även hand om radioaktivt avfall från drifttiden. Dessutom görs systematiska mätningar för att upptäcka var det finns radioaktiva ämnen i anläggningen.
  4. Tillståndsprövning: Innan nedmontering och rivning får påbörjas krävs ett nytt tillstånd enligt Miljöbalken och ett godkännande från Strålsäkerhetsmyndigheten.
  5. Nedmontering och rivning: Under nedmonteringen och rivningen plockas i princip alla installerade system bort från anläggningen. På så sätt går det lättare att kontrollera att ingen radioaktivitet finns kvar i byggnaderna. Nedmonterade system tas omhand som avfall, beroende på deras förorening med radioaktiva ämnen som radioaktivt eller konventionellt avfall.
  6. Sanering och omhändertagande av avfall: Byggnadsytor undersöks för radioaktiva ämnen och saneras vid behov så att detta rivningsavfall kan omhändertas som konventionell avfall. De byggnader som inte ska användas till något annat rivs. Marken undersöks för att upptäcka radioaktiva ämnen och saneras vid behov.
  7. Friklassning: När radioaktiva material har tagits bort och kvarvarande radioaktivitet är tillräckligt låg kan platsen avvändas för andra ändamål. Strålsäkerhetsmyndigheten fattar beslut om när detta får ske.

 

Vi tar i punkt 1-7 endast upp de frågor som rör Strålsäkerhetsmyndigheten, men andra risker (till exempel industriella risker) och föroreningar (som kemiska föroreningar) behöver hanteras under ett avvecklingsprojekt.

Mycket av rivningsavfallet kan återvinnas

Vid en avveckling skapas stora mängder radioaktivt avfall. Det är tänkt att placeras i Slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark, i ett lokalt markförvar eller i en anläggning för mellanlagring.

Det går att återanvända eller ta hand om det mesta av rivningsavfallet som vanligt byggavfall. Större delen av rivningsavfallet är inte radioaktivt och har aldrig varit i kontakt med radioaktiva ämnen.


Senast uppdaterad/granskad 2016-09-19