content a0 a1 a2 a3 a4 a5 a6 a7 a8 a9
Start / Kärnkraft / Det här övervakar vi / Avveckling

Avveckling av kärntekniska anläggningar

Den som driver en kärnteknisk anläggning ansvarar för att avvecklingen sker på ett säkert sätt och att alla lagstadgade skyldigheter uppfylls. Strålsäkerhetsmyndigheten reglerar hur en avveckling ska planeras och genomföras samt kontrollerar att reglerna följs. Fyra av Sveriges tio kärnreaktorer tas ur drift senast 2020 och kommer därefter att avvecklas.

Avvecklingen av en kärnteknisk anläggning måste utföras på ett väl förberett och genomarbetat sätt. Avvecklingsprocessen pågår från det att reaktorn stängs av tills allt material från anläggningen har slutförvarats eller friklassats och anläggningsplatsen, med eventuellt kvarvarande byggnader, kan användas för nya ändamål. Internationella erfarenheter visar att detta tar flera år att planera och genomföra. Strålsäkerhetsmyndigheten bedriver tillsyn under hela processen.

Vi kontrollerar att säkerheten är fortsatt hög

När en kärnteknisk anläggning ska stängas kontrollerar Strålsäkerhetsmyndigheten att personalen fortsätter arbeta på ett strålsäkert sätt. Vi kontrollerar även att verksamheten planeras och genomförs på ett strålsäkert sätt. Det innebär bland annat att tillståndshavaren ser till att

  • personalen utsätts för så lite strålning som möjligt
  • risken för radioaktiva utsläpp och olyckor förblir så liten som möjligt
  • avfallet omhändertas på ett strålsäkert sätt, eller återvinns.

Avveckling av fyra kärnreaktorer

Kärnkraftverkens ägare har beslutat att fyra av Sveriges tio kärnreaktorer i drift ska tas ur drift senast 2020 och därefter avvecklas, vilket uppskattas ta cirka sju år Avvecklingarna omfattar reaktor O1 och O2 i Oskarshamns kärnkraftverk samt reaktor R1 och R2 i Ringhals kärnkraftverk.

Pressmeddelande på OKG:s webbplats: Beslut om förtida stängning av 01 och 02
Pressmeddelande på Vattenfalls webbplats: Ringhals 1 ur drift 2020 och Ringhals 2 2019
Om Ringhals
Om Oskarshamn (OKG)

Förändringar i och med avvecklingarna i Oskarshamn och Ringhals

De fyra reaktorer som ska avvecklas hade från början en betydligt längre planerad driftstid. Att deras driftstid nu minskar påverkar förvaringen av kärnavfallet, tillståndsvillkoren, finansieringen av kärnavfallshanteringen samt kompetensförsörjningen inom avveckling.

Förvaring av kärnavfall

Större delen av det rivningsavfall som uppstår vid avveckling av kärnreaktorer har aldrig varit i kontakt med radioaktiva ämnen och är inte radioaktivt. Det går därför att återanvända eller ta hand om som vanligt byggavfall.

Men det bildas också stora mängder radioaktivt avfall vid en avveckling.

Runt 90 procent av det avfallet är lågaktivt och deponeras i ett lokalt markförvar.

Övriga tio procent utgörs av olika sorters högaktivt avfall som behöver förvaras i underjordiska slutförvar: 

  • Det kortlivade högaktiva avfallet förvaras i Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark.
  • Det långlivade högaktiva avfallet som hittills uppkommit förvaras dels i ett mellanlager, dels vid respektive anläggning i väntan på ett slutförvar.

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har ansökt om att få bygga

  • ut det befintliga slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR)
  • en inkapslingsanläggning och ett slutförvar för det använda kärnbränslet.

SKB avser att runt 2030 lämna en ansökan om att få bygga ett slutförvar för övrigt långlivat radioaktivt avfall. Ansökningarna granskas av Strålsäkerhetsmyndigheten, som kommer att lämna sitt yttrande till regeringen.

Om ansökningarna godkänns av regeringen beräknar SKB att slutförvaret för använt kärnbränsle ska vara färdigt runt 2030 och slutförvaret för långlivat radioaktivt avfall runt 2045. Fram tills att ett ordinarie slutförvar är färdigt kommer kärnbränslet från de avvecklade reaktorerna att förvaras i det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn.

Om slutförvar för använt kärnbränsle
Om slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR)
Om mellanlagret Clab

Tillståndsvillkor

I samband med de planerade avvecklingarna av kärnkraftsreaktorer har det visat sig att Strålsäkerhetsmyndighetens regelverk om avveckling kräver vissa förtydliganden och uppdateringar. Dessa förtydliganden meddelas i form av tillståndsvillkor för de kärnkraftsreaktorer som är under avveckling, eller som ska påbörja en avveckling, de närmaste åren. De gäller tillståndsprocessen och underlaget inför nedmontering och rivning. Villkoren kommer att göra tillståndsprocessen mer enhetlig och ändamålsenlig samt underlätta myndighetens tillsyn.

Tillståndsvillkor för avveckling av kärnkraftsreaktorer

Finansiering av kärnavfallshanteringen

Hanteringen av kärnavfallet finansieras genom att kärnkraftverken betalar årliga avgifter till Kärnavfallsfonden, som kontrolleras av staten. Strålsäkerhetsmyndigheten lämnar förslag på kärnavfallsavgiftens storlek till regeringen, som beslutar om den.
För reaktorer i drift beräknas kärnavfallsavgiften genom att den återstående kostnaden för hanteringen av kärnavfallet fördelas på den mängd el som kärnkraftverken förväntas producera under en antagen driftstid på 40 år. En lägre förväntad elproduktion innebär därmed en högre årlig avgift, och tvärtom.

Att fyra reaktorer kommer att avvecklas tidigare än planerat, innebär en lägre förväntad elproduktion. Men den förväntade elproduktionen påverkas också av att återstående reaktorer kan komma att drivas längre. För de flesta reaktorer som kärnkraftverkens ägare planerar att driva vidare är 40 års driftstid nästan uppnådd i dag. Strålsäkerhetsmyndigheten har därför i ett yttrande till regeringen föreslagit att den beräknade genomsnittliga driftstiden för kärnkraften ska ökas till 50 år som förutsättning för att beräkna kärnavfallsavgiften.

Den minskning i förväntad elproduktion som avvecklingen av fyra reaktorer medför, kommer i så fall till viss del kompenseras av att kvarvarande reaktorer får en längre beräknad genomsnittlig driftstid.

Förslag till förändrad beräkning av kärnavfallsavgifter
Finansiering av slutförvar

Kompetensförsörjning

Regeringen bedömer att nedläggningen av fyra kärnkraftsreaktorer kan medföra att kärnkraftsägarna får svårt att behålla och rekrytera viktig kompetens, bland annat eftersom färre väljer att studera kärntekniska ämnen vid svenska universitet och högskolor. Regeringen har därför gett Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att utreda förutsättningarna för att upprätthålla en nationell kompetens inom kärnteknik, men även inom myndighetens andra områden.   

Pressmeddelande på regeringens webbplats: Kompetensförsörjningen inom kärnsäkerhet och strålskydd ses över

Avveckling av ett kärnkraftverk steg för steg (ett exempel)

  1. Drift: Planeringen av den framtida avvecklingen pågår under hela den tid en kärnkraftsreaktor är i drift, det vill säga under hela den tid som reaktorn levererar el till elnätet.
  2. Permanent avstängning: Elproduktionen upphör permanent.
  3. Övergångsfas: Under övergångsfasen efter den slutliga avställningen förbereder personalen nedmonteringen och rivningen av reaktorn och ser till att hela anläggningen är fortsatt strålsäker. Allt använt kärnbränsle transporteras till det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn. Reaktorsystemets insida rengörs, ofta kemiskt, för att få bort radioaktiva beläggningar och därmed minskas personalens exponering för radioaktiv strålning. Personalen tar även hand om radioaktivt avfall från drifttiden.  Som underlag för att planera nedmonterings- och rivningsarbeten görs systematiska mätningar för att kartlägga var det finns radioaktiva ämnen i anläggningen.
  4. Tillståndsprövning: Innan nedmontering och rivning får påbörjas krävs ett nytt tillstånd enligt Miljöbalken och ett godkännande från Strålsäkerhetsmyndigheten.
  5. Nedmontering och rivning: Under nedmonteringen och rivningen plockas i princip alla installerade system bort från anläggningen. Nedmonterade system tas, beroende på deras förorening med radioaktiva ämnen, omhand som radioaktivt eller konventionellt avfall.
  6. Sanering och omhändertagande av avfall: Byggnadsytor undersöks för radioaktiva ämnen och saneras vid behov så att rivningsavfallet kan omhändertas som konventionell avfall. De byggnader som inte ska användas till något annat rivs. Marken undersöks för att upptäcka radioaktiva ämnen och saneras vid behov.
  7. Friklassning: När allt radioaktiva material har tagits bort, och kvarvarande radioaktivitet är lägre än internationell accepterade gränsvärden, kan platsen avvändas för andra ändamål, den friklassas. Strålsäkerhetsmyndigheten fattar beslut om när detta får ske.

 

Vi tar i punkt 1-7 endast upp de frågor som rör Strålsäkerhetsmyndigheten, men andra risker (till exempel industriella risker) och föroreningar (som kemiska föroreningar) behöver hanteras under ett avvecklingsprojekt.


Senast uppdaterad/granskad 2017-07-11