content a0 a1 a2 a3 a4 a5 a6 a7 a8 a9
Start / Kärnkraft / Så fungerar ett kärnkraftverk / Kärnbränsle / Uran

Uran

Uran är ett radioaktivt grundämne som finns naturligt i berggrunden. I Sverige finns uran ofta i granit och alunskiffer.

Uran används framför allt som bränsle till kärnkraftverk. Det uran som används i de svenska kärnkraftverken bryts utomlands. För att driva de svenska kärnkraftverken går det åt cirka 1500 ton naturligt uran per år.

För att uranet slutligen ska kunna användas som bränsle krävs det att uranet först utvinns från malmen genom lakning och andra kemiska processer. Därefter anrikas uranet. Anrikning är en process för att höja halten av den form av uran (U-235) som det är lättast att utvinna energi ur. I dagsläget finns det inga anläggningar i Sverige för att utvinna eller anrika uran. Om någon skulle vilja provbryta malm i Sverige skulle malmen sannolikt skickas utomlands för utvinning. Men om det blir aktuellt med uranbrytning i industriell skala kommer det troligen uppföras anläggningar för utvinning i anslutning till brytningen. Anrikning kräver dock mycket komplexa anläggningar och kommer därför sannolikt att ske utomlands även i fortsättningen. 

Läs mer på Bergsstatens webbplats 
Bergsstaten ett särskilt beslutsorgan inom Sveriges geologiska undersökning, SGU.

Strålsäkerhetsmyndighetens roll

Strålsäkerhetsmyndigheten utövar tillsyn och prövar i förekommande fall ärenden som rör tillstånd för prospektering och provbrytning. En ansökning om uranbrytning i större skala ska granskas av myndigheten som också är beredande myndighet inför regeringens beslut.


Senast uppdaterad/granskad 2013-05-22