content a0 a1 a2 a3 a4 a5 a6 a7 a8 a9
Start / Kärnkraft / Så fungerar ett kärnkraftverk / Ordlista

Ordlista

Här har vi samlat en mängd begrepp som används inom kärnkraftsområdet.
Skicka oss ett e-postmeddelande om du saknar ett begrepp som du vill att vi förklarar. Detsamma gäller förstås om du har synpunkter på våra förklaringar. Använd adressen registrator@ssm.se.

A

ALARA
Förkortning av engelska As Low As Reasonably Achievable – ”så låg som möjligt”. Det är en internationell strålskyddsprincip som innebär att all bestrålning vid användning av strålkällor ska begränsas så mycket som det är möjligt, med hänsyn till ekonomiska och sociala faktorer.

Alfastrålning
Alfastrålning är en form av joniserande strålning som uppkommer när tunga radioaktiva ämnen sönderfaller, exempelvis radon, uran och plutonium. Alfastrålningen har en räckvidd i luft på bara några få centimeter och den stoppas av tunt papper. Den kan inte tränga genom huden men kan skada oss om det alfastrålande ämnet kommer in i kroppen genom inandningsluft eller dricksvatten. 
  Grafik: Så här kan joniserande strålning stoppas

Använt kärnbränsle
Kärnbränsle som har bestrålats i en kärnreaktor kallas för använt kärnbränsle. När kärnbränslet har använts är det fortfarande mycket radioaktivt och behöver kylas under lång tid. Det använda kärnbränslet förvaras därför i ett par år i vattenbassänger på kärnkraftverket, innan det transporteras till Clab, som är ett centralt mellanlager för använt kärnbränsle.

Anrikat uran
Anrikat uran innehåller högre halt av isotopen uran-235 än naturligt uran.

Anrikning
Processen för att öka koncentrationen av ett ämne kallas för anrikning. Det sker när man tillverkar kärnbränsle. Då ökas halten av isotopen uran-235 från 0,7 procent (naturligt uran) till 3–4 procent.

Avfallskonventionen
En internationell överenskommelse som handlar om hur kärnavfall ska hanteras på ett säkert sätt. De övergripande målen för konventionen är att skydda människor, samhälle och miljö mot skadlig strålning och att lindra skadeverkningarna vid en eventuell olycka. Bland annat anger konventionen att man inte får tvinga ett land att ta emot kärnavfall från andra länder. Avfallskonventionen trädde i kraft 2001 och administreras av FN:s atomenergiorgan IAEA. Sverige är ett av de många länder som har skrivit på avtalet.

B

Barriär
En barriär i kärnkraftssammanhang syftar på en naturlig eller en konstruerad anordning som fördröjer eller förhindrar spridning av radioaktiva ämnen. En kärnreaktor är uppbyggd med flera barriärer.

Betastrålning
Betastrålning är en form av joniserande strålning som uppkommer när vissa radioaktiva ämnen sönderfaller, till exempel cesium-137, kobolt-60 och jod-131. 
  Grafik: Så här kan joniserande strålning stoppas

Bentonit
Bentonit är en lera som bildas genom naturlig omvandling av vulkanisk aska. Bentonit sväller i vatten, vilket är ett av skälen till att leran används vid slutförvar av radioaktivt avfall, så att avfallet hålls avskilt från den omgivande miljön. I dag används leran vid anläggningen för slutförvar av kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) planerar att använda bentonit i slutförvaret av utbränt kärnbränsle.

Becquerel (Bq)
Becquerel är måttenheten för radioaktivt sönderfall. 1 becquerel = 1 sönderfall per sekund. Måttenheten används för att beskriva mängden av ett radioaktivt ämne i till exempel luften, marken eller i livsmedel. I dessa sammanhang anges becquerel per kubikmeter luft, per kvadratmeter eller per kilo.

Blandoxidbränsle
Kärnbränsle som vanligtvis består av en blandning av uran- och plutoniumoxider. Blandoxidbränsle kallas även för MOX-bränsle, där MOX står för Mixed Oxide.

Bor
Ett grundämne som bland annat har förmågan att absorbera neutroner och stoppa kärnreaktioner i en kärnreaktor. Styrstavarna i en kärnreaktor, som har till uppgift att reglera kärnklyvningen, är därför ofta fyllda med bor. Styrstavarna har samma funktion som bromspedalen i en bil.

Bridreaktor/breedreaktor, se Snabbreaktor

Bränsleelement, se Bränsleknippe

Bränslekapsel (bränslekapsling)
Ett rör som bränslekutsarna är staplade i. Kapslingsröret ska förhindra kemiska reaktioner mellan kärnbränslet och kylmedlet samt innesluta de radioaktiva ämnen som bildas i röret under bestrålningen. Kapslingsröret och bränslekutsarna kallas för bränslestav.

Bränsleknippe (bränsleelement, bränslepatron)
Ett bränsleknippe består av bränslestavarna och alla de delar som ingår i den bärande konstruktionen för stavarna, till exempel kapslingsrören (bränslekapslarna) som håller stavarna på plats i reaktorhärden. Bränsleknippet hanteras som en enhet när den sätts i eller tas ur reaktorn. Bränsleknippe är synonymt med bränsleelement och bränslepatron.

Bränslekuts
Bränslekutsen är den minsta enheten av kärnbränslet i en kärnreaktor. Den består av sammanpressad uranoxid och är oftast cylinderformad med en diameter på cirka 10 mm.

Bränslestav
Ett stavformat bränsleelement som kapslar in kärnbränslets minsta beståndsdelar – bränslekutsarna. En bränslestav är ett cirka fyra meter långt rör. Bränslestavarna monteras ihop till kvadratiska knippen som kallas för bränsleknippe, bränsleelement eller bränslepatron.

Bränslepatron, se Bränsleknippe

BWR
Engelsk förkortning för boiling water reactor (kokvattenreaktor).
 Grafik: Så fungerar en kokvattenreaktor

 

C

Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab)
I Sverige finns ett centralt mellanlager för använt kärnbränsle som brukar förkortas Clab. Det ligger vid Oskarshamns kärnkraftverk och togs i drift 1985. Clab består av flera bergrum där det använda kärnbränslet förvaras i vattenbassänger i väntan på slutförvaring. Medan kärnbränslet förvaras i Clab minskar bränslets temperatur och radioaktivitet kraftigt.


D

Djupförsvar (flernivåskydd)
Begreppet djupförsvar syftar på en internationellt vedertagen princip att säkerheten kring en kärnreaktor är uppbyggt i flera nivåer. Denna grundprincip för reaktorsäkerhet syftar till att:

  • förebygga fel genom robusta konstruktioner av hög kvalitet
  • motverka att tekniska eller organisatoriska fel leder till olyckor
  • lindra konsekvenserna av en eventuell olycka genom god krisberedskap

I kärnkraftverkens djupförsvar finns flera säkerhetssystem som fungerar oberoende av varandra. De har till uppgift att skydda barriärerna som finns i reaktoranläggningen.
 Grafik: Kärnkraftverkets säkerhetsbarriärer

Driftavfall
Driftavfall är exempelvis skyddskläder, verktyg, mätinstrument, emballage och reservdelar som har använts av personalen på en kärnteknisk anläggning och som kan ha blivit bestrålat. Driftavfall är låg- eller medelaktivt och förvaras i Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR).

Diversifiering
I kärnkraftssammanhang avses en konstruktionsprincip där två eller flera alternativa system eller komponenter som oberoende av varandra utför samma säkerhetsuppgift men på principiellt olika sätt eller genom att ha olika egenskaper.

Dos, se Stråldos

Dosekvivalent
En storhet som används i strålskyddssammanhang och som innebär att man tar hänsyn till den biologiska verkan som olika typer av strålning har (till exempel alfa-, beta- och gammastrålning). Den absorberade dosen multipliceras med en så kallad viktningsfaktor som varierar beroende på typ av strålning. I dagligt tal används oftast stråldos i stället för dosekvivalent.

Dosimeter
Ett instrument som anger hur stor stråldos en person utsätts för. Kallas även dosmätare.

Driftområde
Effektintervall inom vilket en kärnreaktor normalt arbetar. För en kokvattenreaktor visar driftområdet ett förhållande mellan reaktorns effekt och huvudcirkulationsflödet som är viktigt att övervaka och kontrollera under drift.

 

E

Effekthöjning
Innebär att man utvinner mer elektrisk kraft ur en kärnreaktor genom att öka effekten i reaktorn eller genom att göra elproduktionen effektivare. Det går att öka produktionen av elektricitet på i huvudsak två sätt, att höja värmeeffekten i reaktorn eller att öka verkningsgraden genom att bland annat byta till effektivare turbiner och generatorer. Ofta kombinerar man dessa sätt.  I Sverige måste tillståndshavare få ett nytt tillstånd från regeringen innan de får höja värmeffekten (den termiska effekten) i en kärnreaktor.

Externpumpsreaktor
En typ av kokvattenreaktor där vattnet som ska kyla reaktorn cirkulerar med hjälp av pumpar som är placerade utanför reaktortanken. Se även internpumpsreaktor.

 

F

Fission
Innebär att en tung atomkärna delas (klyvs) i två ungefär lika tunga delar, oftast samtidigt som neutroner avges. Fission är den reaktion som utnyttjas i en kärnreaktor. Ett annat ord för fission är kärnklyvning.

Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA)
Äger och driver kärnkraftverket i Forsmark.

FUD-program
FUD står för Forskning-Utveckling-Demonstration och är ett forskningsprogram som Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) driver. Enligt kärntekniklagen ska SKB redovisa sina resultat till Strålsäkerhetsmyndigheten vart tredje år.

Fusion
En kärnreaktion där två lätta atomkärnor slås samman. Ett annat ord för fusion är kärnsammanslagning.

Fysiskt skydd
Åtgärder för att skydda verksamheter och anläggningar där det finns radioaktiva ämnen eller strålningsalstrande utrustning mot intrång i byggnader och andra utrymmen, obehörigt handhavande och stöld av ämnen och utrustningar, sabotage eller annan påverkan som kan medföra skadlig verkan av strålning.

Färskt kärnbränsle
Kärnbränsle som ännu inte har använts i en kärnreaktor.

 

G

Gammastrålning
Elektromagnetisk strålning som uppstår när radioaktiva ämnen sönderfaller. Gammastrålning har lång räckvidd, vilket innebär att det krävs ett tjockt strålskydd i till exempel bly eller betong för att skydda mot strålningen. 
 Grafik: Så här kan joniserande strålning stoppas

Grafitreaktor
En kärnreaktor där grafit används som moderator, det vill säga reglerar kärnklyvningen.

Granskning
En viktig del i Strålsäkerhetsmyndighetens arbete för att följa upp att de som driver kärntekniska anläggningar tar ansvar för säkerheten. I granskningen analyserar och bedömer myndigheten underlag, rapporter, anmälningar och ansökningar från anläggningarna. Myndigheten genomför också granskningar i samband med att kärnkraftverken begär tillstånd om att få höja den termiska effekten (effekthöjning), transporter av radioaktiva ämnen samt hanteringen av använt kärnbränsle och avfall.

 

H

Halveringstid
Halveringstiden är den tid som det tar innan radioaktiviteten hos ett radioaktivt ämne minskat till hälften. Olika radioaktiva ämnen har olika halveringstider. Jod-131 har en halveringstid på åtta dagar och cesium-137 30 år. Använt kärnbränsle består av flera radioaktiva ämnen som har olika halveringstider och därför går det inte att ange halveringstiden för bränslet i sin helhet. För uran-238 är halveringstiden 4,5 miljarder år.

Haveriberedskap
Beredskapen som en kärnteknisk anläggning har för att hantera och begränsa konsekvenserna av en allvarlig kärnteknisk olycka med risk för radioaktiva utsläpp. Haveriberedskap innebär att det finns upprättade beredskapsorgansationer och åtgärdsplaner samt att övningar genomförs regelbundet.

Haverifilter
Filtrerar radioaktiva ämnen vid ett utsläpp. Det innebär att konsekvenserna för omgivningen kan minska väsentligt vid en olycka. Haverifiltren installerades på alla svenska kärnreaktorer efter kärnkraftsolyckan i Three Mile Island (Harrisburg) 1979.
 Grafik: Så fungerar haverifiltret

Haverihantering
Planering och genomförande av åtgärder på en kärnteknisk anläggning för att begränsa konsekvenserna av en allvarlig kärnteknisk olycka.

Haverilarm
Haverilarm är den högsta larmnivån som används om det har skett ett utsläpp av radioaktiva ämnen eller om det finns risk för ett utsläpp som motiverar skyddsåtgärder utanför anläggningen. Allmänheten i den inre beredskapszonen (mellan 12 och 15 kilometer) runt ett kärnkraftverk larmas med tyfon- och telefonlarm.

Husturbindrift
Husturbindrift innebär att en reaktoranläggning försörjs med elektricitet enbart från den egna kärnreaktorn. Vid ett avbrott på det yttre elnätet ska man kunna övergå till husturbindrift i väntan på återinkoppling på nätet.

Härdnödkylning
Härdnödkylning innebär att tillföra vatten till reaktorhärden för att kyla bränslet om den normala kylningen av någon orsak skulle försvinna (till exempel vid rörbrott i primärsystemet).

Härdskada
En härdskada kan uppstå när en reaktorhärd har blivit överhettad på grund av att den inte längre har någon kylning. När en reaktorhärd blir överhettad börjar kärnbränslet smälta vilket ger upphov till härdskadan. En härdskada behöver inte medföra ett radioaktivt utsläpp.

Härdsmälta
Allvarlig härdskada som innebär att kärnbränslet i en reaktor blir så varmt att hela eller delar av reaktorhärden smälter. Härdsmältan kan leda till att det blir ett hål i reaktortanken och att radioaktiva ämnen läcker ut i reaktorinneslutningen.

Höjd beredskap
Larmnivå som används när driftläget eller en inträffad händelse vid ett kärnkraftverk motiverar att handlingsberedskapen höjs inom beredskapsorganisationen (länsstyrelse, kommun och myndigheter). Vid höjd beredskap finns inte någon omedelbar risk för radioaktiva utsläpp som påkallar skyddsåtgärder utanför anläggningen, men läget vid kärnkraftverket är instabilt och det kan leda till sådana utsläpp.

Högaktivt avfall
Starkt radioaktivt avfall som måste hanteras och förvaras på ett sådant sätt att strålningen inte når ut till omgivningen. Använt kärnbränsle är högaktivt avfall. När kärnbränslet byts ut i en reaktor placeras det därför i vattenbassänger på kärnkraftverket. Vattnet i bassängerna skyddar mot strålning och kyler bränslet som avger värme. Efter ett par år transporteras bränslet till Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab), där det förvaras i vattenbassänger under 40–50 år. Då har radioaktiviteten i bränslet minskat med 90 procent.

Högsta tillåtna gränsvärde (HTG)
Högsta tillåtna gränsvärde är ett begrepp som används för kokvattenreaktorer och som har betydelse för bränslekapslingens och primärsystemets integritet. Gränsvärdet får inte överskridas när kärnreaktorn är i drift. För tryckvattenreaktorer kallas motsvarande begrepp säkerhetsgränser (Safety Limits).

 

I

IAEA (International Atomic Energy Agency)
Förenta Nationernas (FN:s) atomenergiorgan. IAEA har två huvuduppgifter. Den ena är att kontrollera att kärnämnen som är avsedda för fredligt bruk inte används för militära ändamål (se Icke-spridningsfördraget). Den andra är att ge råd och teknisk hjälp inom kärnenergiområdet och verka för att kärnenergin används för fredliga ändamål.

Icke-joniserande strålning
Strålning som inte förmår slå sönder atomer eller molekyler. Exempel på icke-joniserande strålning är ultraviolett-strålning (UV), synligt ljus, elektromagnetiska fält (radiovågor och mikrovågor).

Icke-spridning
Med icke-spridning menas åtgärder som på både nationell och internationell nivå syftar till att hindra spridning, anskaffning och tillverkning av massförstörelsevapen, däribland kärnvapen.

Icke-spridningsfördraget
Fördraget om icke-spridning av kärnvapen (NPT) är ett internationellt avtal som Sverige, liksom de flesta andra länder, har undertecknat. I fördraget förbinder vi oss bland annat att förhindra att kärnämne kommer till användning för tillverkning av kärnvapen. Detta åtagande verifieras av det internationella kärnenergiorganet, IAEA (se Kärnämneskontroll). Fördraget trädde i kraft den 5 mars 1970.

INES-skalan
Incidenter eller olyckor som inträffar på kärnkraftverk graderas enligt en internationell skala som kallas INES (International Nuclear Event Scale). Skalan används för att det ska vara lätt att förstå hur allvarlig händelsen är. Skalan går från 0 till 7, där 7 är allvarligast. De lägre nivåerna (1–3) kallas händelser eller incidenter och de övre nivåerna (4–7) kallas olyckor. Händelser som inte har någon betydelse för säkerheten klassificeras som 0.

Inneslutning, se Reaktorinneslutning

Inspektion
En del av Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsarbete för att följa upp säkerhetsarbetet på de kärntekniska anläggningarna. En inspektion innebär att myndigheten på plats undersöker hur tillståndshavarna uppfyller lagarnas och föreskrifternas krav inom olika områden.

Internpumpsreaktor
En typ av kokvattenreaktor där vattnet som ska kyla reaktorn cirkulerar med hjälp av pumpar som är placerade inuti reaktortanken. Se även Externpumpsreaktor.

IRRS (Integrated Regulatory Review Service)
En granskning som syftar till att se hur ett land lever upp till de internationella standarder som FN:s atomenergiorgan, IAEA, har satt upp. Granskningen omfattar alla myndighetsnivåer, inklusive regeringen. I granskningen ingår även en egenvärdering. Sverige genomgick sin första IRRS-granskning i februari 2012.

Isotop
En av flera nuklider som har samma atomnummer, men olika masstal. De flesta grundämnen har flera isotoper. Uran-235 och uran-238 är två isotoper av uran. Uran-238 har tre neutroner fler än uran-235.

 

J

Joniserande strålning
Strålning som har tillräckligt med energi för att lösgöra elektroner ur ett ämnes atomer eller slå sönder molekyler. Joniserande strålning i form av alfa, beta, gamma och neutroner uppkommer när radioaktiva ämnen sönderfaller. Joniserande strålning kan också produceras på konstgjord väg med hjälp av röntgenapparater eller acceleratorer.

 

K

Kallt avställd reaktor
När temperaturen i en kärnreaktor ligger avsevärt under drifttemperaturen. För en kokvattenreaktor innebär det att temperaturen är under 100° C. För en tryckvattenreaktor innebär det att temperaturen är omkring 35° C.

KBS-3-metoden
Den metod som Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) har utvecklat och föreslagit för slutförvaring av använt kärnbränsle kallas för KBS-3-metoden. Metoden bygger på tre skyddsbarriärer: kopparkapseln, bentonitleran och urberget.

Klyvbart material
För att ett grundämne ska kunna användas som kärnbränsle måste det vara klyvbart. Exempel på klyvbara material är uran-235, plutonium-239 och uran-233, som är nuklider av tunga grundämnen. När en neutron träffar en atom kan den klyvas i en kärnklyvning (fission).

Klyvningsprodukter
De grundämnen som bildas när atomer klyvs. Vid varje klyvning av en uranatom bildas två eller flera klyvningsprodukter. Många av dem är radioaktiva och sönderfaller i nya klyvningsprodukter. Exempel på radioaktiva klyvningsprodukter som bildas i en kärnreaktor är jod-131, cesium-137 och cesium-134.

Kokvattenreaktor
En reaktortyp där vanligt vatten används som kylmedel och moderator. I en kokvattenreaktor produceras vattenångan inuti reaktorn. Ångan leds från reaktorn till turbinerna som driver generatorn som producerar elström. Vattenångan kondenseras därefter i en kondensor och pumpas tillbaka till reaktorn. Sju av Sveriges tio kärnreaktorer är kokvattenreaktorer. Den engelska förkortningen är BWR (boiling water reactor).
 Grafik: Så fungerar en kokvattenreaktor

Kondensationsbassäng
En vattenbassäng som finns i reaktorinneslutningen vid de flesta kokvattenreaktorer. Om ånga strömmar ut från reaktorns kylsystem, till exempel vid ett rörbrott, leds den ned i bassängen och kondenseras till vatten. På så sätt kan trycket i reaktorinneslutningen minskas på ett säkert sätt.

Konsekvenslindrande system
De konsekvenslindrande systemen består av ett antal samverkande systemtekniska åtgärder som begränsar belastningarna på reaktorinneslutningen vid ett härdsmälteförlopp och som i förekommande fall begränsar de radioaktiva utsläppen till omgivningen.

Kontrollerat område
Områden på en kärnteknisk anläggning där det finns risk för strålning. Områdena är indelade i tre zoner beroende på hur hög risken är för strålning. För varje zon finns det särskilda tillträdesregler. Personal som arbetar på kontrollerat område har dosimeterar som mäter strålningen som de utsätts för. Kontrollerat område kallas även klassat eller zonindelat område.

Kontrollrum
Den del i kärnkraftverket där man styr och övervakar kärnreaktorns el- och processystem.

Korrosion
För det mesta en oönskad nedbrytning av ett material genom fysikalisk-kemiska reaktioner. Det är en process som de flesta material utsätts för, såväl metalliska som icke-metalliska. Material korroderar där det finns vatten, andra vätskor eller frätande gaser. En del material, som exempelvis koppar, anses vara mer motståndskraftiga mot kemisk påverkan än andra. Korrosion är därför en viktig process att beakta när det gäller slutförvaring av använt kärnbränsle. Det material som används för att kapsla in bränslet måste kunna stå emot korrosionsangrepp under mycket lång tid.

Kortlivat avfall
Radioaktivt avfall som innehåller kortlivade nuklider och har en halveringstid som är kortare än 30 år.

Kriticitet
Det tillstånd då en kärnreaktor eller en annan anordning som innehåller klyvbart material kan upprätthålla en kedjereaktion av kärnklyvningar.

Kuts, se Bränslekuts

Kärnavfall
Använt kärnbränsle och annat radioaktivt material från en kärnteknisk anläggning.

Kärnbränsle
Grundämnen som innehåller atomer som lätt kan klyvas och som är avsedda att användas i en kärnreaktor. Kärnbränslet som används i de svenska kärnkraftverken består främst av uran-235 och uran-238.

Kärnenergi
Energi som frigörs vid kärnreaktioner, när atomkärnor faller sönder eller slås samman.

Kärnenergiberedskap
Den svenska beredskapen för kärnenergiolyckor vilken består av ett nätverk av myndigheter på olika nivåer i samhället, med olika ansvarsområden och roller. Beredskapen syftar till att hantera och begränsa konsekvenserna av en olycka med risk för radioaktiva utsläpp för att på bästa sätt skydda människor och miljö. Beredskapen innebär att det finns upprättade beredskapsorgansationer och åtgärdsplaner samt att övningar genomförs regelbundet.

Kärnkemi
Del av kemin som behandlar kärnvetenskapens kemiska aspekter.

Kärnklyvning, se Fission

Kärnreaktion
Process som innebär att en atoms kärna förändras.  Atomkärnan reagerar med en annan partikel och dess massa, laddning eller energitillstånd ändras.

Kärnreaktor (reaktor)
Anläggning där kärnenergi utvecklas genom en kedjereaktion av kärnprocesser. Vanligen avses en reaktor där tunga atomkärnor klyvs.

Kärnteknisk anläggning
Sammanfattande benämning på anläggningar där man utvinner kärnenergi (kärnkraftverk), tillverkar kärnbränsle, upparbetar kärnbränsle eller hanterar eller lagrar kärnavfall. Även forskningsreaktorer räknas hit.

Kärnteknisk verksamhet
En term som framför allt används i lagtext om verksamhet som innebär att man uppför, innehar eller driver en kärnteknisk anläggning, eller verksamhet där man hanterar kärnavfall. Verksamheten regleras framför allt i kärntekniklagen.

Kärnämne
En benämning som framför allt används i lagtext för uran, plutonium, torium eller annat ämne som kan användas för att utvinna kärnenergi. Det används också använt kärnbränsle som inte har placerats i slutförvar.

Kärnämneskontroll
Kontroll av kärnämnen för att säkerställa att de endast används för fredliga ändamål. Kärnämneskontroll utförs av IAEA, Europeiska kommissionen och Strålsäkerhetsmyndigheten.

 

L

Larmnivå
En del av haveriberedskapen och referens för gradering av åtgärder vid onormala händelser på en kärnteknisk anläggning. Det finns tre larmnivåer: upplysning, höjd beredskap och haverilarm.

Lågaktivt avfall
Radioaktivt avfall med så låg aktivitet att det inte behöver skärmas av eller kylas.

Lättvatten
Samma sak som vanligt vatten (H2O). Termen används ofta i kärnkraftssammanhang.

Lättvattenreaktor
Reaktor som använder lättvatten (vanligt vatten) som kylmedel och moderator. De kärnreaktorer som finns i Sverige är av lättvattentyp.
 Grafik: Så fungerar en kokvattenreaktor
 Grafik: Så fungerar en tryckvattenreaktor

Långlivat avfall
Radioaktivt avfall som innehåller långlivade nuklider och har en halveringstid som är längre än 30 år.

Löpande tillsyn, se Tillsyn

 
M

Medelaktivt avfall
Avfall som inte är lika radioaktivt som använt kärnbränsle och som inte behöver kylas vid hantering. Avfallet måste dock avskärmas vid hantering och förvaras avskilt från omgivningen i flera hundra år till dess att de radioaktiva ämnena har klingat av.

Mikrosievert, se Sievert

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Ett viktigt underlag för många verksamheter som påverkar miljön. Inom kärnkraftsindustrin måste Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) ta fram en MKB innan de kan börja bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle. Miljökonsekvensbeskrivningen ska identifiera vilka effekter slutförvaret kan få på människors hälsa och på miljön.

Millisievert, se Sievert

Moderator
En moderator är ett ämne som bromsar hastigheten hos de neutroner som frigörs när kärnbränsle klyvs för att på det sättet lättare klyva atomerna. I de svenska kärnkraftverken är det lättvatten (vanligt vatten) som fungerar som moderator. Andra ämnen som kan användas som moderator i ett kärnkraftverk är till exempel tungt vatten eller grafit.

Modernisering (Säkerhetsmodernisering)
De svenska kärnkraftverken har moderniserats sedan slutet av 1980-talet. Skälen till att kärnkraftverken moderniseras är flera, bland annat skärpta krav på säkerheten. Om ett kärnkraftverk vill höja den termiska effekten (effekthöjning) är en modernisering oftast en av förutsättningarna för att tillståndshavaren ska få tillstånd att genomföra effekthöjningen.

MOX-bränsle
Annat ord för blandoxidbränsle. MOX står för Mixed Oxide.

Människa-teknik-organisation (MTO)
Ett samlingsbegrepp för frågor som handlar om samspelet mellan människan, tekniken och organisationen. I Strålsäkerhetsmyndighetens arbete ingår att bedriva tillsyn ur ett MTO-perspektiv. Då ligger fokus på ledning och styrning samt på att följa upp att medarbetarna på en kärnteknisk anläggning har rätt förutsättningar att arbeta säkert och att det finns ett aktivt arbete kring säkerhetskultur. 

 

N

Normaldrift
När en kärnteknisk anläggning drivs under planerade förhållanden.

NEA (Nuclear Energy Agency)
Internationell kärnenergibyrå som arbetar med frågor inom hela kärnteknikområdet. NEA tillhör den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD, Organisation for Economic Co-operation and Development. Sverige är medlem i NEA, liksom de flesta övriga västeuropeiska länder samt USA, Kanada och Japan.

Nuklid, se Radionuklid

 
O

Oskarshamns kraftgrupp AB (OKG)
Äger och driver kärnkraftverket i Oskarshamn.

 
P

Plym
Ett bildligt uttryck för att beskriva det moln av radioaktiva ämnen som sprids i luften vid ett utsläpp från en kärnteknisk anläggning.

Primärsystem
Reaktorhärd, reaktortank och anslutande kylkretsar.

PSA
Förkortning för probabilistisk säkerhetsanalys. En sannolikhetsbaserad metod för att analysera säkerheten på en kärnteknisk anläggning.

PWR
Engelsk förkortning för pressurized-water reactor (tryckvattenreaktor).
 Grafik: Så fungerar en tryckvattenreaktor

 

R

Radioaktivitet
En egenskap hos ett ämne som innebär att det kan sända ut joniserande strålning.

Radioaktiva ämnen
Innehåller atomer med instabila atomkärnor som strävar efter att nå ett stabilt tillstånd genom att sönderfalla. Begreppet används oftast både för radioaktivt material och för radionuklider.

Radioaktivt avfall
Alla restprodukter som avger joniserande strålning. Radioaktivt avfall finns i använda brandvarnare, i avfall från sjukhus, industrier och forskningsinstitutioner samt i använt kärnbränsle. Gemensamt är att det handlar om avfall som innehåller radioaktiva ämnen.

Radioaktiv plym, se Plym

Radionuklid
Nuklid är ett atomslag karakteriserat av atomkärnans sammansättning och energitillstånd. En nuklid som är instabil är radioaktiv och kallas därför radionuklid.

Rask
En metod som Strålsäkerhetsmyndigheten använder när en händelse har inträffat eller ett förhållande har uppdagats och myndigheten behöver ytterligare information. Syftet är att myndigheten snabbt ska få en egen oberoende bild av den inträffade händelsen.

Reaktor, se Kärnreaktor

Reaktorhärd (Härd)
Den del i kärnreaktorn där kärnklyvningen äger rum. Härden omfattar bränslepatroner, styrstavar och neutrondetektorer.

Reaktorinneslutning (Inneslutning)
Den del av kärnreaktorn som omsluter reaktorhärden och reaktortanken. Inneslutningen, som är en av kärnkraftverkets fyra säkerhetsbarriärer, är byggd av metertjock betong och gastät plåt.
 Grafik: Kärnkraftverkets säkerhetsbarriärer
 Grafik: Inneslutningen i en kokvattenreaktor
 Grafik: Inneslutningen i en tryckvattenreaktor

Reaktortank
Ett tryckkärl som bland annat omsluterkärnreaktorns härd. Det är i reaktortanken som kärnklyvningen sker. Tanken är en av kärnkraftverkets fyra säkerhetsbarriärer, är gjord av stål och har väggar som är 15–20 cm tjocka.

Redundans
Innebär att två eller flera alternativa (identiska eller olika) system eller komponenter oberoende av varandra utför samma säkerhetsuppgift.

Rem
Enhet som tidigare användes för stråldos. Nu används i stället Sievert (Sv).  En rem är en hundradels sievert, 100 rem = 1 Sievert (Sv).

Resteffekt
Effekten som utvecklas från en kärnreaktor på grund av kvarvarande radioaktivitet efter det att reaktorn har stängts av.

Revision
Kärnkraftsindustrins term för att beskriva vad som görs för att få en kärnkraftsanläggning klar för en ny driftperiod. Under revisionen, då reaktorn är avstängd, byter man bränsle samt genomför underhålls-, ändrings- och ombyggnadsarbeten.

Revisionsavställning
Innebär att en kärnreaktor är avställd för revision.

Ringhals AB
Äger och driver kärnkraftverket i Ringhals.

 

S

Samlade säkerhetsvärderingar (SSV)
Strålsäkerhetsmyndigheten gör samlade strålsäkerhetsvärderingar för att skapa en myndighetsgemensam bild av strålsäkerheten vid en kärnteknisk anläggning, hos en tillståndshavare eller inom en viss typ av verksamhet där strålning används, till exempel inom sjukvården, universitet och högskolor samt industrier En samlad strålsäkerhetsvärdering utgör även underlag för myndighetens inriktning för kommande tillsynsverksamhet.

Sen strålskada
Strålning kan öka risken att en människa får cancer långt efter det att han eller hon har exponerats för strålningen. Ju högre stråldos en människa får, desto större är risken att drabbas av cancer. Vid en låg stråldos är riskökningen liten.

Sievert
Sievert (Sv) är enheten för den stråldos som människan får från strålningen. Vanligtvis används de mindre enheterna millisievert (mSv) = tusendels Sievert och mikrosievert (µSv) = miljondels Sievert. 1 Sievert (1 000 millisievert, mSv) är en hög stråldos som kan ge allvarliga skadeverkningar. Enheten är uppkallad efter den svenske vetenskapsmannen professor Rolf Sievert (1896–1966) som var pionjär inom strålskyddsvetenskapen.

Slutförvar
Anläggning där radioaktivt avfall slutgiltigt förvaras. I dag finns det ett slutförvar i Sverige för låg- och medelaktivt avfall (SFR), som ligger i Forsmark utanför Östhammar. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), som har ansvar för avfallshanteringen, har ansökt om att få tillstånd att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle.

Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR)
Anläggning som används för att slutförvara låg- och medelaktivt driftavfall från samtliga kärnkraftverk och kärntekniska anläggningar i Sverige.

Snabbreaktor
En snabbreaktor fungerar ungefär på samma sätt som en kok- eller tryckvattenreaktor.  Den stora skillnaden är att en snabbreaktor producerar nytt kärnbränsle samtidigt som den producerar värme och elektricitet. Sverige har haft en snabbreaktor (FR-0) som användes i forskningssammanhang vid Studsviks anläggning i slutet av 1960-talet. Reaktorn togs ur drift 1971. Kallas även bridreaktor eller breedreaktor.

Snabbstopp
Innebär att kärnklyvningen i en kärnreaktor omedelbart avbryts genom att styrstavarna automatiskt eller manuellt snabbt förs in i reaktorhärden. Kärnklyvningen upphör omedelbart, men det finns fortfarande resteffekt kvar som måste tas om hand. En kärnreaktor snabbstoppas när vissa säkerhetsvillkor inte är uppfyllda och för att undvika en olycka.
 Grafik: Snabbstopp i en kokvattenreaktor

Statens kärnkraftinspektion (SKI)
Nedlagd myndighet som tillsammans med SSI, Statens strålskyddsinstitut, bildade Strålsäkerhetsmyndigheten 2008. SKI ansvarade för kontrollen av de kärntekniska anläggningarna i Sverige.

Statens strålskyddsinstitut (SSI)
Nedlagd myndighet som tillsammans med Statens kärnkraftinspektion (SKI) bildade Strålsäkerhetsmyndigheten 2008. SSI hade till uppgift att verka för att de skadliga effekterna av strålning skulle vara så små som möjligt på människor och miljö. SSI fastställde gränsvärden för stråldoser till allmänheten och för dem som arbetar med strålning.

Stresstest av kärnkraftverk
Ett begrepp som myntades efter kärnkraftsolyckan i Japan i mars 2011 och där EU:s ministerråd beslutade att samtliga EU-länder ska genomföra stresstester av sina kärnkraftverk. Stresstesterna gick ut på att göra en samlad risk- och säkerhetsbedömning av hur väl en verksamhet klarar extrema situationer. Det handlar om kärnkraftverkens tålighet mot jordbävningar, översvämningar och extrema väderförhållanden samt långvarig förlust av elförsörjning och värmesänka.

Stråldos
Stråldos är ett mått på den energi som överförs till ett bestrålat objekt.  Man räknar ut stråldosen för att se hur stor risk det är för en människa eller annan levande organism att skadas på grund av strålning. Generellt kan man säga att ju högre stråldos en människa får, desto större är risken för hälsoskadliga effekter. Ett annat ord för stråldos är dosekvivalent.

Strålsjuka (Akut strålskada)
Om en människa utsätts för mycket höga stråldoser, minst 1 000 millisievert (mSv) på kort tid (något dygn) kan personen drabbas av akut strålskada. Exempel på symptom på strålsjuka är illamående, kräkningar och diarré. En medicinsk undersökning krävs för att fastställa om det är en akut strålskada.

Strålskydd
Skydd av människa och miljö mot skadlig verkan av strålning genom berättigande av användning, optimering av skyddsåtgärder samt begränsning av stråldoser och exponeringsrisker.

Strålsäkerhet
Samlingsbeteckning som omfattar strålskydd, säkerhet, fysiskt skydd och icke-spridning.

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB)
SKB ägs gemensamt av de svenska kärnkraftsbolagen och ansvarar för hantering av radioaktivt avfall. I det ingår både använt kärnbränsle och radioaktivt driftavfall från de kärntekniska anläggningarna i Sverige, men också från sjukvård, industri och forskning. SKB driver Clab, som är ett mellanlager för använt kärnbränsle i Oskarshamn samt SFR vid Forsmarks kärnkraftverk där låg- och medelaktivt avfall slutförvaras. SKB har även lämnat in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om tillstånd för att bygga slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Östhammars kommun.

Styrstav
Styrstavarnas uppgift i en kärnreaktor är att reglera reaktorns effekt. De innehåller ett ämne (bor, kadmium eller hafnium) som absorberar neutroner och därmed även minskar mängden kärnklyvningar. När styrstavarna förs in reaktorhärden minskar effekten och när de tas ut ökar reaktorns effekt.

SVAFO AB
Företag som ansvarar för att ta hand om kärnavfall och annat radioaktivt avfall från de tidiga svenska kärnforskningsprogrammen, som framför allt drevs vid Studsvik under 1950- och 60-talen. SVAFO ägs av kraftbolagen Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA), Ringhals AB, Barsebäck Kraft AB och OKG AB.

Säkerhet
Skydd mot skadlig verkan av strålning genom hög kvalitet i konstruktion och drift, förebyggande av fel på utrustning, felaktigt handlande eller annan omständighet som kan leda till olycka samt haverihantering och begränsning och fördröjning av utsläpp om en olycka ändå sker.

Säkerhetsfunktion
Bedömningen för de tekniska system som en kärnteknisk anläggning har försetts med för att på ett specifikt sätt skydda anläggningens barriärer i syfte att förhindra en radiologisk olycka.

Säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF)
Ett styrande dokument med fastställda villkor och riktlinjer för driften av en kärnreaktor. STF är utformade för respektive kärnreaktor.

Säkert läge
När en kärnreaktor är i säkert läge innebär det ett driftläge som minimerar risken för en radiologisk olycka. Det innebär bland annat att temperaturen i reaktorn är under 100 grader C.

Särskild tillsyn, se Tillsyn
 

T

Termisk effekt
Den värmeeffekt som produceras i en kärnreaktor. Verkningsgraden vid en kärnreaktor är cirka 35 procent, vilket innebär att den termiska effekten måste vara ungefär tre gånger så hög som den önskade elektriska effekten. Den högsta termiska effekt som får tas ut från en reaktor anges i regeringens tillstånd. För att få höja den termiska effekten i en reaktor måste tillståndshavaren därför ansöka om tillstånd hos regeringen. 

Tillståndsansökan
Ett företag eller en organisation måste lämna in en tillståndsansökan och få den godkänd innan de får använda strålning eller hantera radioaktiva ämnen i sin verksamhet. Ansökan ska granskas och godkännas av Strålsäkerhetsmyndigheten.

Tillståndshavare
Den som har tillstånd att använda strålning eller att hantera radioaktiva ämnen i sin verksamhet. Exempel på tillståndshavare är sjukhus, kärnkraftverk, industriföretag, tandläkare, veterinärer samt universitet och högskolor För att få tillstånd måste företaget först lämna in en ansökan och få den godkänd av Strålsäkerhetsmyndigheten. 

Tillsyn
Att utöva tillsyn över kärnteknisk verksamhet är ett av Strålsäkerhetsmyndighetens huvuduppdrag. Det innebär att se till att de som driver de kärntekniska anläggningarna följer de lagar och föreskrifter som gäller inom kärnsäkerhet och strålskydd. I tillsynsarbetet genomför myndigheten inspektioner på anläggningarna, granskar dokument och ansökningar samt följer upp händelser. Strålsäkerhetsmyndigheten utför både löpande tillsyn och särskild tillsyn. Den löpande tillsynen innebär att myndigheten regelbundet undersöker hur anläggningarna uppfyller kraven på strålsäkerhet. Den särskilda tillsynen innebär att myndigheten fokuserar särskilt på en anläggning eller vissa delar av verksamheten där det finns tecken på allvarliga brister.

Tryckvattenreaktor
En typ av lättvattenreaktor. I en tryckvattenreaktor står vattnet under så högt tryck att det inte kokar. Det heta vattnet pumpas genom tuber i stora värmeväxlare där vatten, som inte varit i kontakt med reaktorhärden, förångas. Tre av kärnreaktorerna vid Ringhals kärnkraftverk är tryckvattenreaktorer. Den engelska förkortningen är PWR (pressurized-water reactor).
 Grafik: Så fungerar en tryckvattenreaktor

Tungvattenreaktor
Reaktortyp där tungt vatten används som moderator för att bromsa hastigheten hos de neutroner som frigörs när kärnbränsle klyvs. I Sverige finns det inga tungvattenreaktorer, utan endast lättvattenreaktorer.

 
U

Upparbetning
En kemisk process där man skiljer uran och plutonium från övriga klyvningsprodukter i använt kärnbränsle. Uranet och plutoniumet kan användas för att tillverka nytt kärnbränsle. Se även MOX-bränsle.

Upplysning
Den lägsta larmnivån som innebär att beredskapsorganisationen informeras om en händelse på till exempel en kärnteknisk anläggning och som kan ha betydelse för informationen till allmänheten.

Uran
Ett radioaktivt grundämne. Det finns olika isotoper av uran och även dessa är radioaktiva. Uran förekommer i många mineraler och fyndigheterna är spridda över större delen av jorden. Uran-235 är den isotop som är vanligast att använda för att framställa kärnbränsle eftersom den är lätt att klyva.

Uran-235
Den isotop som är vanligast att använda för att framställa kärnbränsle. Anledningen är att den är lätt att klyva. Det uran som finns i naturen består till 0,71 procent av uran-235. Resterande del är uran-238 och uran-234. Uran-235 har en halveringstid på 710 miljoner år.

Uran-238
Den mest långlivade isotopen av uran med en halveringstid på 4,5 miljarder år. Mer än 99 procent av allt uran som finns i naturen är uran-238.

Utbränt kärnbränsle
Sådant kärnbränsle som inte längre kan användas som bränsle i en kärnreaktor.

 
V

Verkningsgrad
Verkningsgraden anger hur stor andel av värmeenergin i en kärnreaktor omvandlas till elektricitet. Dagens kärnkraftverk har en verkningsgrad på cirka 35 procent, vilket innebär att drygt en tredjedel av den värmeenergi som produceras i en kärnreaktor omvandlas till elektricitet.  
 
Verksamhetsbevakning
En metod som Strålsäkerhetsmyndigheten använder för att utöva tillsyn. Verksamhetsbevakning innebär att myndigheten fortlöpande följer verksamheten på en kärnteknisk anläggning samt lämnar och inhämtar information om verksamheten som berör strålsäkerhetsarbetet.
 

W

Westinghouse
Kärnbränslefabrik i Västerås som tillverkar kärnbränsle som används i svenska och utländska kärnkraftverk. Tillhör Westinghouse Electric Sweden AB som sedan 2006 ägs av Toshibagruppen.
 

Ä

Äspölaboratoriet
Laboratorium för forskning och fältförsök som drivs av Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB).  Syftet med laboratoriet att utveckla KBS-3-metoden som SKB vill använda för slutförvaring av använt kärnbränsle. Äspö ligger i närheten av Oskarhamns kärnkraftverk.


Senast uppdaterad/granskad 2013-04-25