content a0 a1 a2 a3 a4 a5 a6 a7 a8 a9
Start / Kärnkraft / Så fungerar ett kärnkraftverk / Utsläpp och normaldrift

Utsläpp och normaldrift

Det finns ett mycket omfattande säkerhets- och strålskyddssystem i och kring ett kärnkraftverk. Det innebär att utsläppen av radioaktiva ämnen till miljön är små när kärnkraftverket är i normal drift. De som bor i närheten av kärnkraftverket får stråldoser som är mycket små och ofarliga för hälsan.

I den dagliga driften av ett kärnkraftverk ingår att ha koll på hur omgivningen påverkas, både luften, marken och vattnet.

Vattenutsläpp

Vid ett kärnkraftverk hanteras stora mängder vatten och det mesta av vattnet återanvänds i anläggningen. Allt vatten går inte att återanvända, även om kärnkraftverken arbetar aktivt för att så långt som möjligt minska volymerna av avfallsvatten.  Det avfallsvatten som ändå uppkommer renas i flera steg och kontrollmäts innan utsläpp, men det finns ändå små mängder radioaktiva ämnen kvar.

Luftutsläpp

Alla kärnkraftverk släpper ut små mängder radioaktiva ämnen till luften. Kärnkraftverken använder olika fördröjningssystem för att de radioaktiva ädelgaser som finns i luften ska hinna minska innan luften släpps ut genom skorstenen. Luften filtreras också för att minska utsläppen av partikelburna radioaktiva ämnen.

Om radioaktiviteten i utsläppsluften ökar upptäcker kärnkraftverket det direkt. Ökningen kan då vara ett tecken på till exempel skadade bränslestavar och att dessa läcker ut radioaktiva ämnen.

Gränser för stråldoser

Strålsäkerhetsmyndigheten reglerar hur stora utsläppen av radioaktiva ämnen får vara från kärnkraftverken. Ingen person ska få en stråldos som är större än 0,1 millisievert (mSv) per år och som är orsakad av utsläppen från alla kärntekniska anläggningar som är lokaliserade på samma plats (till exempel samtliga reaktorer vid Oskarshamn, bränslebassängerna samt den kommande inkapslingsanläggningen vid Clab). Gränsvärdet är satt med god marginal så att utsläppen av radioaktiva ämnen vid normal drift inte är farliga för hälsan. Normalt ligger utsläppen från kärnkraftverken under en procent av den fastställda gränsen. 

Även då utsläppen från kärnkraftverken ligger under det fastställda gränsvärdet kräver Strålsäkerhetsmyndigheten att de ska arbete för att så långt som det är möjligt minska utsläppen genom att använda bästa möjliga teknik.

 Så arbetar Strålsäkerhetsmyndigheten och kärnkraftverken med strålskyddet 

 Grafik: Så fungerar haverifiltret

Strålsäkerhetsmyndigheten kräver att kärnkraftverken ska mäta koncentrationer av radioaktiva ämnen i miljön runt anläggningarna enligt ett särskilt kontrollprogram som myndigheten arbetat fram. I kontrollprogrammet ingår provtagning av bland annat mossor, ormbunkar, olika sädesslag, fisk, blåstång, musslor samt bottensediment i sjöar och hav.

Under de senaste åren har Strålsäkerhetsmyndigheten arbetat med att skärpa utsläppskraven. Orsaken är att de svenska kärnkraftverken tidigare i ett internationellt perspektiv släppt ut relativt sett stora mängder radioaktiva ämnen. Men på grund av att kärnkraftverken är placerade vid havet har stråldoserna från utsläppen ändå varit acceptabla. De radioaktiva ämnena späds ut i havet innan de når människan och är därför inte farliga för hälsan.


Senast uppdaterad/granskad 2013-05-22