content a0 a1 a2 a3 a4 a5 a6 a7 a8 a9
Start / Magnetfält och trådlös teknik / Försiktighetsprincipen

Försiktighetsprincipen

Det finns en svag misstanke om att långvarig mobilanvändning ökar risken för vissa tumörtyper. Det finns även en svag misstanke om att magnetfält från kraftledningar ökar risken för barnleukemi. Därför tillämpar Strålsäkerhetsmyndigheten försiktighet på dessa områden. 

Strålsäkerhetsmyndigheten tillämpar den s k försiktighetsprincipen när den tillgängliga vetenskapliga kunskapen är otillräcklig för att säkert kunna dra en säker slutsats om en möjlig miljö- eller hälsorisk föreligger vid vissa verksamheter. Principen innebär att onödig exponering för strålning ska begränsas om det kan ske till rimliga kostnader och konsekvenser.

När det gäller magnetfält och trådlös teknik tillämpar Strålsäkerhetsmyndigheten principen i två fall.

Mobiltelefoni

Det finns en svag misstanke om att långvarig mobilanvändning ökar risken för hörselnervstumör och hjärntumör varför vi rekommenderar att du använder högtalarfunktionen eller handsfree och håller ut mobilen från kroppen vid samtal. Vid dålig täckning ökar strålningen från telefonen på grund av att den försöker nå basstationen.

Läs mer: Mobilråd

Kraftledningar

Vi rekommenderar att myndigheterna tillämpar försiktighetsprincipen i fråga om lågfrekventa och magnetiska fält vid samhällsplanering. Det är särskilt viktigt att platser där barn vistas under längre tid inte har onödigt starka magnetfält.

Anledningen till detta är att det finns studier som visar en förhöjd förekomst av leukemi hos barn som bor nära kraftledningar. Det finns en svag misstanke om att det är kraftledningarnas magnetfält som orsakar riskökningen.

Läs mer: Kraftledningar

Misstankar på vetenskaplig grund

Försiktighetsprincipen används när det finns vetenskapligt grundade misstankar om hälsorisker vid strålningsnivåer under Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärden.  Referensvärdet för elektromagnetiska fält är den högsta strålningsnivå som allmänheten bör exponeras för. Det finns olika referensvärden beroende på strålningens frekvens.

Referensvärden bestäms utifrån en noga granskad bild av forskningen. De är satta till en nivå långt under de nivåer där forskning har visat att strålningen ger säkerställda negativa hälsoeffekter. När vi använder försiktighetsprincipen finns alltså misstankar om att även svagare elektromagnetiska fält kan utgöra en hälsorisk.

Vetenskapligt grundad misstanke betyder att det finns väl genomförda studier som pekar på hälsorisker. Studierna har dock inte tillräckligt stöd från annan forskning för att kunna säkerställa sambandet mellan exponering och riskökning. Strålsäkerhetsmyndigheten menar ändå att vetenskapligt grundade misstankar är tillräckligt för att tillämpa försiktighet.

Tillsyn

Strålsäkerhetsmyndigheten har inte tillsynsansvar för mobiltelefoni, trådlösa nätverk, kraftledningar och annat som ger upphov till elektromagnetiska fält. Vi ansvarar alltså inte för om sådana produkter är strålsäkra. Däremot ger vi råd och riktlinjer, utför mätningar och bevakar forskningen.

Strålsäkerhetsmyndighetens arbete utgår bl.a. från Strålskyddslagen (1988:220).

 Av 6 § Strålskyddslagen framgår att den som bedriver verksamhet med strålning ska med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka den bedrivs vidta åtgärder och försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skada på människor, djur och miljö.

Försiktighetsprincipen i Miljöbalken

Försiktighetsprincipen finns även reglerad i Miljöbalken i 2 kap 3 § tillsammans med andra hänsynsregler.  Redan risken för negativ påverkan på människors hälsa och miljö innebär att verksamhetsutövaren är skyldig att vidta åtgärder för att förhindra en störning.

Bästa möjliga teknik ska användas i yrkesmässig verksamhet för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken måste vara industriellt möjlig att använda inom den aktuella branschen ifråga, såväl tekniskt som ekonomiskt sett. 

Försiktighetsmåtten ska alltså vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Folkhälsomyndigheten har huvudansvaret för att miljöbalken följs när det gäller hälsoskydd.

Strålsäkerhetsmyndigheten har, enligt Miljötillsynsförordningen (2011:13), när det gäller olägenheter från joniserande och icke-joniserande strålning, ansvar för tillsynen i fråga om verksamheter som är tillståndspliktiga enligt miljöprövningsförordningen (2013:25) och är kärntekniska verksamheter enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller verksamheter med strålning enligt strålskyddslagen (1988:220).

Försiktighetsprincipen inom europeisk miljöpolitik

Försiktighetsprincipen skrevs in i EU-fördraget 1993 och har sedan dess varit en grundläggande princip för EU:s miljöpolitik.

Enligt EU-kommissionen kan försiktighetsprincipen användas när en företeelse, en produkt eller en process kan ha potentiellt skadliga effekter och dessa effekter har identifierats genom en vetenskaplig och objektiv bedömning men denna bedömning inte gör det möjligt att fastställa risken med tillräcklig säkerhet. Den kan alltså endast användas om det verkligen finns en möjlig risk. Den kan inte rättfärdiga godtyckliga beslut.

Läs mer:

Magnetfält


Senast uppdaterad/granskad 2016-06-20