content a0 a1 a2 a3 a4 a5 a6 a7 a8 a9
Start / Om strålning / INES-skalan

INES-skalan

Tack vare Richter- och Celsiusskalorna är det lätt att förstå information om jordbävningar och temperatur. På samma sätt förklarar INES-skalan innebörden av en rad olika strålningsrelaterade incidenter och olyckor inom till exempel industriell och medicinsk användning av strålkällor, drift av kärnkraftverk och transporter av radioaktivt material.

INES står för International Nuclear and Radiological Event Scale. Det är en internationell skala som används för att kommunicera säkerhetsbetydelsen av kärnkrafts- och strålningsrelaterade händelser till allmänheten och medierna. Skalan tydliggör hur allvarlig en händelse är. Händelser klassas i sju olika nivåer där nivå 1–3 kallas incidenter och nivå 4–7 för olyckor. Skalan är konstruerad så att varje steg är cirka 10 gånger allvarligare än det föregående.

Skalan är konstruerad så att graden av allvar ökar omkring tio gånger för varje nivå. Händelser helt utan säkerhetsrisker kallas för mindre avvikelser och klassificeras som nivå 0, vilket innebär under skalan. Händelserna klassificeras utifrån tre kriterier, påverkan på:

  • människor och miljö
  • funktionen hos de barriärer som ska förhindra radioaktiva utsläpp
  • säkerheten (det vill säga djupförsvaret) 

Skalans omfattning

INES används för händelser som berör transport, lagring och användning av radioaktivt material och strålkällor. Skalan täcker ett brett område av strålningsrelaterade händelser, inklusive industriell användning som till exempel radiografi, medicinsk användning, aktiviteter vid kärnkraftsanläggningar och transport av radioaktivt material. 

Skalan omfattar även förlust eller stöld av radioaktivt material och borttappade strålningskällor, som till exempel material som av misstag lämnats till skroten.

Skalan är bara avsedd att användas i civila (ickemilitära) sammanhang och berör endast händelsens säkerhetsaspekter. Skalan är inte avsedd att användas för att jämföra säkerheten mellan olika anläggningar, organisationer eller länder. INES är inte heller tänkt att användas för avsiktliga händelser eller handlingar med målet att utsätta människor för strålning. Skalan berör inte heller patienter inom sjukvården.

Strålsäkerhetsmyndigheten rapporterar svenska händelser till IAEA

Sverige har använt skalan sedan 1991 och har i likhet med många andra länder kommit överens med FN:s atomenergiorgan IAEA (The International Atomic Energy Agency) att rapportera alla händelser som klassificeras som INES 2 eller högre. Strålsäkerhetsmyndigheten är svensk INES-koordinator och svarar för Sveriges rapportering till IAEA. I vissa fall rapporterar Strålsäkerhetsmyndigheten även händelser som har klassats som under nivå 2 på skalan. Det sker om en händelse har betydelse för internationell kärnkrafts- och/eller strålsäkerhet. En händelse kan också rapporteras om den kan komma att få stor uppmärksamhet i media utomlands. 

Exempel på händelser vid kärnkraftverk

INES 7

Tjernobyl, 1986 – Omfattande hälso- och miljöeffekter. Externt utsläpp av en betydande del av reaktorns kärnbränsle.

Fukushima Daiichi, Japan 2011 – Omfattande hälso- och miljöeffekter. Externt utsläpp av en betydande del av bränslehärden från flera reaktorer.

INES 6

Kysjstym, Ryssland, 1957 – Stort utsläpp av radioaktivt material i omgivningarna efter en explosion i en tank för radioaktivt avfall.

INES 5

Windscale Pile, Storbritannien, 1957 – Utsläpp av radioaktivt material i omgivningarna efter en brand i en reaktorkärna.

Three Mile Island, USA, 1979 – Allvarliga skador på reaktorkärnan. 

INES 4

Tokaimura, Japan, 1999 – Dödlig överexponering av personal efter en kritisk händelse vid en kärnkraftsanläggning. 

INES 3

Sellafield, Storbritannien, 2005 – Utsläpp av en stor mängd radioaktivt material som stannade inom anläggningen. 

INES 2

Forsmark, Sverige, 2006 – En kortslutning i ett ställverk initierade en spänningsstörning vilket medförde att Forsmark 1 kopplades bort från det yttre
kraftnätet och kärnkraftsreaktorn snabbstoppades. Flera bidragande orsaker
resulterade sedan i att två av kärnkraftverkets reservgeneratorer inte fungerade.

Exempel på händelser som berör strålkällor och transport

INES 5

Goiânia, Brasilien, 1987 – Sex personer fick strålningsdoser från en övergiven och trasig kraftigt radioaktiv cesium-137-källa. Fyra av dem dog.

INES 4

Fleurus, Belgien, 2006 –En arbetare vid en kommersiell bestrålningsanläggning insjuknade till följd av höga strålningsdoser.

Indien, 2010 – Upptäckt av radioaktivt material i återvinningsbutiker vilket ledde till att butiksföreståndarna fick akuta strålskador.  

INES 3

Yanango, Peru, 1999 – En incident med en röntgenkälla orsakade svåra brännskador.

Studsvik 2002 – En behållare från Studsvik strålande långt över tillåtna nivåer. Upptäckten gjordes i New Orleans, USA. Behållaren innehöll radioaktivt iridium, som var på väg till en kund i USA. 

INES 2

USA, 2005 – En person som arbetade med radiografi fick en stråldos som översteg det årliga tillåtna gränsvärdet.

Aitik, Sverige, 2010 –  Flera gruvarbetare exponerades för stråldoser i nivå med det årliga tillåtna gränsvärdet för arbetare inom industrin. Händelsen inträffade i samband med underhåll av en röntgenutrustning.  


Senast uppdaterad/granskad 2013-08-22

Länkar