content a0 a1 a2 a3 a4 a5 a6 a7 a8 a9
Start / Om strålning / Joniserande strålning

Joniserande strålning

Joniserande strålning har tillräckligt med energi för att lösgöra elektroner ur ett ämnes atomer eller slå sönder molekyler. Joniserande strålning i form av alfa, beta, gamma och neutroner uppkommer när radioaktiva ämnen sönderfaller. Joniserande strålning kan också produceras på konstgjord väg med hjälp av röntgenapparater eller acceleratorer.

Om en person blir utsatt för höga doser av joniserande strålning kan kroppens celler skadas eller dö. Hur stor skada som uppstår beror på hur mycket och vilken typ av joniserande strålning personen utsätts för. Joniserande strålning delas in i olika typer med olika egenskaper.  Nedan listas några av våra vanligaste strålslag.

  • Alfastrålning är partikelstrålning och består av heliumkärnor som sänds ut när vissa tunga atomkärnor sönderfaller. Alfastrålningen har en räckvidd i luft på bara några få centimeter, den stoppas av tunt papper. Den kan inte tränga igenom huden men kan skada oss om det alfastrålande ämnet kommer in i kroppen genom inandningsluft eller dricksvatten. Den största risken att få in alfastrålning i kroppen kommer från radon.
  • Betastrålning är också partikelstrålning och består av elektroner eller positroner som sänds ut när vissa atomer sönderfaller. Betastrålning hindras av tjocka kläder eller fönsterglas och når flera meter i luft. Betastrålning utgör en risk för människan om partiklarna kommer in i kroppen på samma sätt som alfapartiklar dessutom kan betastrålningen ge skador på ytliga organ som ögats lins.
  • Gammastrålning är elektromagnetisk strålning som uppstår när radioaktiva ämnen sönderfaller. Den har lång räckvidd men stoppas av ett blyskikt på flera centimeter, decimetertjock betong eller flera meter vatten.
  • Neutronstrålning finns naturligt på samma sätt som alfa-, beta- och gammastrålning. Dessutom uppkommer neutronstrålning bland annat vid kärnklyvning i kärnkraftsreaktorer och finns inne i reaktorn då den är i drift. Neutronstrålningen stoppas av några meter vatten.
  • Elektromagnetisk strålning och elektroner kan även skapas på konstgjord väg av röntgenapparater och acceleratorer, genom att elektroner kolliderar med olika ämnen. Då skapas röntgenstrålning och bromsstrålning. Röntgenstrålning har lång räckvidd men stoppas av någon millimeter bly. Däremot behövs tjockare blylager eller betong för att stoppa bromsstrålning. Röntgen och bromsstrålning upphör så fort apparaten stängs av.

 Grafik: Så här kan man stoppa joniserande strålning

Aktivitet och dosrat

Vill man ange ett radioaktivt ämnes mängd använder man begreppet aktivitet, som mäts i enheten becquerel (Bq), där en becquerel är ett sönderfall per sekund. Strålning kan även anges i hur mycket absorberad energi per massenhet som avges per tidsenhet, dosrat.


Senast uppdaterad/granskad 2011-09-29