content a0 a1 a2 a3 a4 a5 a6 a7 a8 a9
Start / Slutförvar / Ansökningarna / Metod för slutförvaring

Metod för slutförvaring

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) föreslår att det använda bränslet från kärnkraftverken placeras djupt nere i det svenska urberget. Där ska det förvaras inkapslat i koppar och gjutjärn.

SKB:s metod för det planerade slutförvaret går ut på att kärnbränslet placeras i kapslar med ett yttre hölje av koppar. Kapseln består även av en gjutjärnsinsats. Den här metoden kallas KBS-3. KBS står för Kärnbränslesäkerhet och siffran 3 står för att detta är version tre av det slutförvarskoncept som SKB har utvecklat.

Inkapslingen ska skötas i en inkapslingsanläggning som SKB vill bygga i anslutning till Clab (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle) i Oskarshamn. Det är i Clab det använda kärnbränslet förvaras före slutförvaringen.

Säker förvaring för 100 000-tals år

När kärnbränslet har kapslats in placeras det på ca 500 meters djup i svensk berggrund. Enligt SKB:s ansökan ska slutförvaret byggas i Östhammar kommun, nära kärnkraftverket i Forsmark. Kapslarna placeras i en speciell bentonitlera som sväller när den kommer i kontakt med grundvatten. Till slut fylls hela utrymmet ut med lera.

Slutförvaret ska varken behöva övervakas eller skötas, eftersom det använda kärnbränslet kommer att behöva förvaras under 100 000-tals år.

Slutförvaring steg för steg

Skiss över SKB:s metod för det planerade slutförvaret (KBS-3). Illustration: Solveig Hellmark

1) Använt kärnbränsle består av cirka 4 meter långa bränsleelement. De är starkt radioaktiva och måste mellanlagras i cirka 30 år innan de kan slutförvaras.

2) En kopparkapsel med gjutjärnsinsats används för att isolera bränslet från omgivningen. Kopparhöljet är 5 centimeter tjockt.

3) Gjutjärnsinsatsen bidrar till kapselns mekaniska hållfasthet.

4) Bufferten som består av bentonitlera används för att skydda kopparkapseln mot rörligt grundvatten och eventuella mindre rörelser i berggrunden.

5) Deponeringstunnlarna, som sprängts ut i berget, fylls med en något enklare lera.

6) Slutförvaret byggs cirka 500 meter ner i berggrunden.

För mer information om den metod som Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har ansökt om, besök deras webbplats.

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB)

Andra slutförvarsmetoder

I majoriteten av de länder som använder kärnkraft pågår diskussioner om hur det använda kärnbränslet ska förvaras. De flesta är överens om att slutförvaringen ska ske i geologiska förvar, till exempel i salt, lera eller berg.

Det har diskuterats om det svenska kärnbränslet skulle kunna placeras i borrhål på mellan 2 och 4 kilometers djup i berggrunden. Strålsäkerhetsmyndigheten har krävt att SKB gör en närmare utredning av denna metod.

Slutförvaret byggs först när regeringen godkänt det

Strålsäkerhetsmyndigheten granskar just nu SKB:s ansökan om att bygga ett slutförvar i Östhammars kommun och en inkapslingsanläggning i Oskarshamns kommun. Om metoden är strålsäker och om även de övriga delarna av SKB:s ansökan är väl underbyggda kommer vi att föreslå att regeringen godkänner den. Därefter fattar regeringen beslut.

Granskningen av ansökan är en process som tar många år.

Läs mer: Vi granskar slutförvaret


Senast uppdaterad/granskad 2014-09-10