content a0 a1 a2 a3 a4 a5 a6 a7 a8 a9
Start / Slutförvar / Vi granskar slutförvaret

Vi granskar slutförvaret

Ett slutförvar för använt kärnbränsle måste vara strålsäkert för människor och miljö i flera 100 000 år framöver. Vi granskar att förvaret konstrueras på ett så säkert sätt som möjligt. Det tar många år eftersom Svensk Kärnbränslehanterings (SKB) ansökan är mycket omfattande.

Den som vill bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle måste ansöka om tillstånd hos regeringen. Strålsäkerhetsmyndigheten har i uppdrag att granska om ansökningar uppfyller de krav som finns i lagstiftningen, innan regeringen fattar beslut. Vår uppgift är att bedöma om industrins val av plats och metod för slutförvaring uppfyller strålsäkerhetskraven.

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har lämnat in sammanlagt tre ansökningar om att bygga ett slutförvar. Vi granskar just nu ansökningarna.

De två första ansökningarna granskar vi mot kärntekniklagen, som ställer krav på den som bygger eller driver en så kallad kärnteknisk anläggning. Den tredje ansökan granskar vi mot miljöbalken, som är en samling lagar med syftet att skydda människa och miljö.

Ansökningarna

  1. Ansökan för Clab (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle) och inkapslingsanläggningen i Oskarshamn. Vid Clab mellanlagras det använda kärnbränslet före slutförvaringen. I inkapslingsanläggningen vill SKB kapsla in kärnbränslet i kopparkapslar.
  2. Ansökan för slutförvarsanläggningen. I denna ansökan finns plats och metod för slutförvaret beskrivna.
  3. Ansökan för hela slutförvarssystemet (Clab, inkapslingsanläggning och slutförvarsanläggning).

Korta fakta om vår granskning

Cirka 80 personer på myndigheten arbetar med slutförvarsgranskningen. Myndigheten har stöd av svenska och internationella experter i granskningsarbetet.

Vår granskning består av fyra huvudområden:

  • Uppförande och drift av inkapslingsanläggningen (Clink)
  • Uppförande och drift av slutförvarsanläggningen (plats och metod)
  • Granskning av långsiktig säkerhet
  • Systemövergripande frågor

Regeringen fattar beslut

När vår granskning är färdig lämnar vi ett yttrande till regeringen. I yttrandet föreslår vi antingen att regeringen ger SKB tillstånd, eller att ansökningarna avslås. Vi planerar att lämna vårt yttrande till regeringen under 2017, efter att mark-och miljödomstolen i Nacka tingsrätt har prövat SKB:s ansökan enligt miljöbalken.

Mark- och miljödomstolen prövar SKB:s ansökan för slutförvarssystemet mot miljöbalken. Domstolen använder bland annat ett särskilt yttrande från Strålsäkerhetsmyndigheten. När domstolen är klar med sin prövning lämnar den ett eget yttrande till regeringen.

Därefter fattar regeringen beslut. Östhammars kommun, där SKB vill bygga slutförvarsanläggningen, har dock veto och kan säga nej till planerna. Även Oskarshamns kommun, där SKB vill bygga inkapslingsanläggningen, har veto.

Vi granskar hela processen

Den största delen av Strålsäkerhetsmyndighetens arbete består av en vetenskaplig granskning av SKB:s ansökningar. Men även om vi skulle föreslå att regeringen ger SKB tillstånd är processen inte avslutad. Att konstruera och börja driva ett slutförvar tar lång tid. För varje steg i den processen måste SKB visa att arbetet utförs enligt det underlag som företaget lämnade i ansökningarna.

Läs mer:

En grundlig vetenskaplig granskning

En stegvis prövning

Nationell remiss

Strålsäkerhetsmyndigheten samlar in synpunkter från organisationer, myndigheter, universitet och andra intressenter via en bred nationell remiss. En del av intressenterna har Strålsäkerhetsmyndigheten haft en dialog med under flera år. Vissa av dem har även fått pengar från kärnavfallsfonden för att arbeta med slutförvarsfrågan.

Läs mer och ta del av alla inkomna remissvar

Strålsäkerhetsmyndighetens krav på slutförvaret

Strålsäkerhetsmyndigheten ställer höga krav på att ett slutförvar utformas på ett sätt som är strålsäkert för människor och miljö.

Bland annat ska slutförvaret konstrueras så att de som skulle drabbas mest av ett eventuellt utsläpp utsätts för så lite strålning som möjligt. Strålningsrisken per år får inte överstiga en hundradel av den risk en människa utsätts för från naturlig strålning i miljön. Sådan strålning är framför allt den som når oss från radon i husväggar, från marken och från rymden.

Den årliga risken är baserad på internationella riktlinjer. Risken ligger i linje med andra länders krav på säkerhet vid slutförvaring av radioaktivt avfall.

Vi ställer också krav på hur organisationen som tar fram och driver slutförvarsanläggningen ska se ut.


SSMFS 2008:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i kärntekniska anläggningar [1384 kb]

Konsoliderad version är en version av föreskrifterna där alla ändringar har förts in. En konsoliderad version visar föreskrifterna i deras senast gällande lydelse. Vid eventuell oklarhet vad gäller innehållet är det dock de ursprungliga föreskrifterna och ändringsföreskrifterna som har företräde.

Ursprungliga föreskrifter och ändringsföreskrifter:

 SSMFS 2008:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i kärntekniska anläggningar. 
 SSMFS 2010:3 Föreskrifter om ändring i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar
 SSMFS 2011:3 Föreskrifter om ändring i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar.
 SSMFS 2014:3 Föreskrifter om ändring i och allmänna råd om tillämpningen av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar
SSMFS 2017:1 Föreskrifter om ändring i och allmänna råd om tillämpningen av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar

 Den konsoliderade versionen av föreskriften finns även översatt till engelska.

Utgivningsdatum: 2008-12-19
Utgivare: SSM

Senast uppdaterad/granskad 2016-12-08