content a0 a1 a2 a3 a4 a5 a6 a7 a8 a9
Start / Vård / Strålbehandling

Strålbehandling

Strålbehandling används för att behandla cancer och andra sjukdomstillstånd. Syftet kan vara  att bota såväl som att lindra smärta vid till exempel obotliga tumörsjukdomar. Hälften av alla cancerpatienter får någon form av strålbehandling, ofta kombinerad med kirurgi, cytostatika eller hormonbehandling.

Vid strålbehandling används strålningens egenskap att skada cellerna. Stråldoserna måste hållas så låga som rimligen är möjligt genom att rätt metod väljs för den enskilda patienten så att biverkningar minimeras.

Tumörceller dör av bestrålning

Strålning orsakar skador på cellernas arvsmassa, DNA. Normala celler kan till viss del reparera DNA-skador medan tumörceller har en sämre reparationsförmåga och dör av bestrålning. Tumörvävnaden bestrålas också med en högre stråldos än den friska vävnaden. Det sker genom att man strålar från olika vinklar och skärmar den friska vävnaden från strålning. 

Olika behandlingsformer

Extern strålbehandling
Strålkällan riktas utifrån mot kroppen och vanligen används flera strålfält som träffar tumören från olika håll. Detta minimerar stråldosen till den friska vävnaden och till så kallade riskorgan, det vill säga organ som är extra känsliga för strålning. Strålbehandlingarna ges vanligen i ett antal serier som kan pågå i upp till några månader.

Brachyterapi
En intern strålbehandlingsform med kort räckvidd. Strålkällan, som är förseglad i en tunn tråd, kateter, nål eller tub, placeras inne i kroppen, i eller vid tumören. Främst används iridium-192. Brachyterapi kan användas vid cancer i huvud- och halsområdet, vid vissa gynekologiska tumörsjukdomar och prostatacancer. Behandlingen innebär att en eller flera strålkällor placeras i kroppen under en viss tid, från några minuter upp till flera dygn, beroende på vilken typ av strålkälla och metod som används. Ibland kombineras brachyterapi med extern strålbehandling för att uppnå bästa resultat.

Isotopterapi
En nuklearmedicinsk behandlingsform som innebär att patienten får en radioaktiv lösning att dricka eller som injiceras. Vanligast är behandling av sköldkörteln med radioaktivt jod, jod-131.


Senast uppdaterad/granskad 2010-07-05