Riksmätplatsen i Solna: Mätningar av stråldoser ska vara tillförlitliga var än i världen vi befinner oss

Genom Meterkonventionen accepterar länder varandras förmåga att mäta och kalibrera. Man gör likadant i Sverige som i Japan eller någon annanstans i världen. En viktig del vid mätning av fysikaliska storheter är att även ange resultatets mätosäkerhet. Genom att beskriva och kvantifiera osäkerheten går det att bedöma tillförlitligheten i mätresultatet. Ju lägre osäkerhet, desto större tillförlitlighet.

På riksmätplatsen i Solna inne i Strålsäkerhetsmyndighetens lokaler arbetar man efter kvalitetsstandarden, ISO17025, som är ett ledningssystem för laboratorier. Systemet finns för att Linda Persson tillsammans med sina fyra kollegor Jan Lillhök, Anastasios Anastasiadis, Linda Eliasson och Vaiva Kaveckyte ska kunna vara helt säkra på att deras arbete utförs korrekt.

– Om det skulle uppstå en förändring kan vi med hjälp av kvalitetssystemet gå tillbaka och hitta exakt var det skedde en förändring från rutinen. I vårt jobb är det avgörande. Vi har många kontrollmoment i våra rutiner för att vi ska kunna garantera resultatet, men jag tycker att jag har myndighetens roligaste jobb, säger Linda Persson, tekniskt ansvarig på riksmätplatsen i Solna och ledare för tekniska kommittén för joniserande strålning i Europa.

– Många faktorer kan påverka resultatet såsom temperatur, luftfuktighet, vad vi mäter och vilket instrument som används. Mätosäkerheten anger hur mycket och med vilken sannolikhet mätvärdet på instrumenten kan skiljas sig från det sanna värdet. Låga mätosäkerheter är viktigt inom till exempel strålterapi, där man förväntas kunna mäta stråldoser med hög noggrannhet, berättar Linda Persson.

Strålsäkerhetsmyndigheten riksmätplats för joniserande strålning

Det finns fjorton riksmätplatser i Sverige. De ansvarar för att etablera nationella referenser och för att föra ut spårbarheten i landet. Regeringen har utsett Strålsäkerhetsmyndigheten till riksmätplats för joniserande strålning. För övriga fysikaliska storheter – såsom längd, massa och temperatur – är RISE (tidigare SP) ansvarig riksmätplats. Vid RISE i Borås finns tretton riksmätplatser.

Riksmätplatsen för joniserande strålning vid Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för de dosimetriska storheterna. Sverige har idag ingen riksmätplats för aktivitet (bequerel) eller neutronstrålning.

– Verksamheten omfattar fyra huvudområden: att etablera Sveriges referenser för joniserande strålning, att föra ut spårbarhet genom kalibrering av mätinstrument, att utbilda och informera om riksmätplatsens roll samt bedriva forskning och utveckling av referenser, mätmetoder och dosimetri, säger Linda Persson.

Samarbete med universitet och internationella riksmätplatser

Förutom samarbeten med de nordiska riksmätplatserna och europeiska EURAMET deltar riksmätplatsen i internationella jämförelsemätningar med goda resultat. Jämförelsemätningar är verktyget för att säkerställa att Strålsäkerhetsmyndighetens mätförmåga är likvärdigt med övriga världen. Forskning om och utveckling av spårbarhet och storheter i samarbeten med universitet samt internationella riksmätplatser sker för att upprätthålla landets högsta kompetens och de lägsta mätosäkerheterna.

Du är klar med din löprunda och kollar på klockan hur långt du sprang och på vilken tid. På vägen hem stannar du kanske för att handla. Dina apelsiner vägs på våg så att du får exakt vikt i påsen. Tankade du dessutom bilen så vill du säkert betala för rätt mängd. Det mesta omkring oss handlar om metrologi.

– Men även om klockan, vågen och tankautomaten visar rätt, så ska en sekund, ett kilo och en liter i Sverige vara desamma som någon annanstans i världen. Det är vad riksmätplatsernas uppgift går ut på, säger Linda Persson.