Så arbetar vi för att motverka nya fall av hudcancer i Sverige
Allt fler svenskar drabbas av hudcancer. Därför är vårt arbete med information och utbildning för ett hälsosammare solbeteende viktigt. ”Vi ökar medvetenheten om hälsoriskerna”, säger utredaren Tove Sandberg Liljendahl.
Antalet hudcancerfall orsakade av ultraviolett (UV) strålning var tre gånger fler år 2024 än det var år 2000 enligt Socialstyrelsens statistik. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) arbetar för att antalet fall ska bli lägre än vad det var år 2000. Målet är formulerat inom ramen för Säker strålmiljö, som är ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål och som Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för att följa och rapportera om.
– Strålsäkerhetsmyndigheten har ett samlat ansvar för att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning. Genom att öka kunskapen om strålningens hälsorisker och ge råd om hur de kan begränsas kan vi påverka beteenden, säger Tove Sandberg Liljendahl.
Tove Sandberg Liljendahl är utredare inom optisk strålning, och särskilt inom hälsoeffekter av UV-strålning och arbetet med att förebygga att hudcancer uppstår eller för att upptäcka den i ett tidigt skede.
Samverkan med andra myndigheter har gett positiva resultat
Under 2019 gav regeringen Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att samordna insatser för ett förstärkt förebyggande arbete mot hudcancer. I uppdraget ingick att ge råd och rekommendationer om hur viktigt det är att skydda sig mot UV-strålning och hur man kan göra för att inte utsätta sig för skadlig UV-strålning. Det uppdraget avslutades i början av 2024. Nu har myndigheten ett nytt regeringsuppdrag som löper till år 2027.
– Vi samverkar även den här gången med Regionala cancercentrum (RCC), Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket, säger Tove Sandberg Liljendahl.
Strålsäkerhetsmyndigheten har haft framgång med sitt arbete under åren som gått. Tidigare filmkampanjer för att upplysa om hur viktigt det är att skydda sig i solen har fått genomslag och nått många personer vad det gäller räckvidd och interaktioner.
– Vi har sedan följt upp kampanjerna med frågor i en årlig enkätundersökning om svenskarnas solvanor. Av dem som har sett filmerna uppger omkring en tredjedel att de har påverkats av budskapen, säger Tove Sandberg Liljendahl.
Kunskap och information sprids till unga
Under 2025 har Strålsäkerhetsmyndigheten arbetat med att sprida kunskap och information om solen och hur man undviker att bränna sig speciellt riktade till unga vuxna (18–30 år). Kampanjarbetet i sociala medier har haft som syfte att påverka deras attityder och beteende när det gäller solvanor.
– Resultaten visar att vi har nått stora delar av befolkningen. Vi ser att personer spontant delar material och är aktiva i kommentarsfält, säger Tove Sandberg Liljendahl.
Ny information på 1177 om hur man skyddar sig
Samverkansarbetet har lett till ny information på flera ”nivåer”. Ett exempel är att det nu finns uppdaterad information på 1177. Besökare får information om hur de kan skydda sig i solen och en hänvisning till Strålsäkerhetsmyndighetens verktyg Min soltid som hjälper till med att uppskatta hur länge det går att sola utan att bränna sig utifrån personers individuella förutsättningar och aktuellt UV-index. Det finns också en instruktion om hur de undersöker huden.
–1177 har information om hur man undersöker sin hud och letar efter prickar, information om hudcancer efter diagnos, men också om hur man begränsar sin tid i solen för att minska risken att drabbas alls. Med 1177 når vi ut brett, säger Tove Sandberg Liljendahl.
Andra exempel är insatser riktade till barn. Det finns ny information om solvanor i Rikshandboken för barnhälsovård, och i ett samarbete mellan RCC och fotbollförbundet, lyfter man hur viktigt det är att skydda sig under träningar och matcher.
Trendbrott bland yngre svenskar
Med stöd av myndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor följer Strålsäkerhetsmyndigheten forskningen inom området. En årlig rapport hjälper till att överblicka ny kunskap och ger underlag för myndigheten att göra prioriteringar i arbetet.
Under 2024 publicerades data som visar att antalet fall av melanom, den mest allvarliga formen av hudcancer, börjat minska i de yngre åldersgrupperna i Sverige. Det har man tidigare sett på andra håll i världen men det är första gången det visats i Europa.
Minskningen i yngre åldersgrupper beror mest sannolikt också här på att fler väljer att inte utsätta sig för skadlig UV-strålning. Folkhälsoinsatser som solskyddskampanjer, reglering av solarier och förändrade beteendemönster där unga tillbringar mer tid inomhus har gett resultatet. Återkommande information på lång sikt kan ge en attitydförändring som leder till ett förändrat beteende, och först då kan trenden med ett ökande antal av nya fall av hudcancer vända.
– Studien belyser hur viktigt det är med förebyggande insatser och pekar på att effekterna av solskyddande beteende kan dröja innan de visar sig i statistiken. Om trenden fortsätter kommer vi att se det i statistiken även i äldre åldersgrupper under kommande år, säger Tove Sandberg Liljendahl.
– För att nå preciseringen för miljökvalitetsmålet för Säker strålmiljö att antalet årliga hudcancerfall ska ner till nivån som rådde år 2000, behöver arbetet med information om risker med UV-strålning fortsätta under många år framåt, säger Tove Sandberg Liljendahl.