Så arbetar vi för att stärka beredskapen inför olyckor

Strålsäkerhetsmyndigheten är pådrivande i beredskapsfrågor och rådgivande vid olyckor med strålning på alla nivåer och den omfattar både olyckor i Sverige och utomlands. I vårt uppdrag ingår bland annat att beräkna hur radioaktiva ämnen kan spridas, mäta radioaktivitet och ge råd om strålskydd. I den rådgivande rollen ingår också att stödja andra statliga aktörer, inte minst länsstyrelser, i deras kommunikation med allmänheten. Myndigheten hjälper regeringen och andra myndigheter med besluts- och kunskapsunderlag för skyddsåtgärder på plats.

– Som beredskapsmyndighet analyserar vi konsekvenser av radioaktiva utsläpp och bistår andra aktörer med expertkompetens, kunskapsunderlag och rekommendationer för strålskyddsåtgärder. Arbetet omfattar både fredstida olyckor och situationer kopplade till höjd beredskap och ytterst krig. Det övergripande syftet med vårt uppdrag inom krisberedskap är att skydda medborgare från skadliga effekter av strålning, säger Ingela Thimgren, utredare vid Strålsäkerhetsmyndigheten.

Hon arbetar med beredskapsfrågor och framför allt med nationella och internationella övningar. Det innebär att bland annat ta fram och genomföra övningar där Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation får träna på att hantera ett så realistiskt scenario som möjlighet.

– Övningarna kan vara allt från att ge råd och stöd om Tullverket hittar en strålkälla på Arlanda, till att stötta räddningsledaren vid drabbad länsstyrelse om det skulle ske en olycka på ett kärnkraftverk”, säger Ingela Thimgren.

Beredskap dygnet runt för snabbt agerande

Radiologiska nödsituationer är samlingsnamnet för oväntade händelser som inbegriper joniserande strålning. Med en radiologisk nödsituation avses en plötslig, oavsiktlig eller avsiktlig händelse som inkluderar en strålkälla, vilket har medfört, eller kan befaras medföra, att människor och miljö exponeras för joniserande strålning i högre grad än normalt.

I Sverige finns tre kärnkraftverk med reaktorer i drift: Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Runt kärnkraftverken finns beredskaps- och planeringszoner där det finns förberedd planering för hur samhället ska agera vid en kärnkraftsolycka.

Utöver kärnkraftverken finns även andra anläggningar med beredskapszoner, bland annat kärnbränslefabriken Westinghouse Electric Sweden i Västerås, det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn och forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund.

För att snabbt kunna agera vid en händelse har Strålsäkerhetsmyndigheten beredskap dygnet runt. Myndighetens krisorganisation kan aktiveras både vid händelser i Sverige och vid olyckor utomlands som kan få konsekvenser för Sverige.

– En viktig del av arbetet är återkommande nationella och internationella övningar där ansvariga aktörer tränar på att samverka, analysera lägen och hantera konsekvenser av radioaktiva utsläpp. Vi övar regelbundet med både svenska aktörer och aktörer utomlands såsom IAEA (International Atomic Energy Agency) och den Europeiska Unionen, berättar Ingela Thimgren.

Återkommande övningar inom kärnenergiberedskap

Ett exempel på hur myndigheten arbetar med att stärka beredskapen är kärnkraftsövningen Havsörn som genomfördes under 2025 och våren 2026 i Uppsala län. Övningen genomfördes i samverkan mellan flera myndigheter och organisationer. Scenariot utgick från en händelse vid Forsmarks kärnkraftverk och byggdes upp i flera delmoment.

– Övning Havsörn är en del av Sveriges återkommande totalövningar inom kärnenergiberedskap och som genomförs vartannat år i län med kärnkraftverk. Länen alternerar och övningarna ska pröva samhällets samlade beredskap vid en kärnkraftsolycka och träna de uppgifter som den statliga räddningstjänsten ställs inför vid en sådan händelse, säger Ingela Thimgren.

Under våren 2025 genomfördes det första momentet, en larm- och uppstartsövning. Den följdes upp under hösten av en simuleringsövning där respektive aktör arbetade från sina egna ledningscentraler. Den tredje och avslutande delövningen genomfördes i mars 2026 och fokuserade på strålningsmätning och uppbyggnad av fältplats. Operativa funktioner och fältenheter arbetade praktiskt med mätning, analys och samordning.

Övningen utgick från ett scenario där ett radioaktivt utsläpp redan hade skett. Syftet var att kartlägga utsläppet för att kunna ge rätt rekommendationer om strålskyddsåtgärder till räddningsledaren.

– Deltagarna fick samtidigt träna på att använda den utrustning och de mätinstrument som används vid en verklig händelse. Strålsäkerhetsmyndigheten deltog både med mätledning i fält och med mätresurser från den nationella expertstödsorganisationen. Vi deltog även med en mindre stab från den ordinarie ledningsplatsen i Solna, säger Simon Karlsson, utredare som arbetar med strålskyddsberedskap och strålningsmätningar med fokus på mobila mätsystem för gammaspektrometri och dosrat, ett mått på den absorberade dosen per tidsenhet.

Instrumenten för mobil kartering av dosrat introducerades inom kärnenergiberedskapen 2022. De används främst av länsstyrelserna för bilburen kartering av radioaktivt nedfall. Bilburen kartering innebär att man samlar in geografiska data och mäter upp miljöer med hjälp av avancerad mätutrustning monterad på fordon.

– Genom introduktion av instrumenten har förmågan till storskalig kartering av nedfall förbättrats väsentligt, säger Simon Karlsson.

Övningar utvecklar den nationella beredskapen

För att stärka samhällets förmåga att hantera konsekvenserna av en kärnkraftsolycka är övningar en viktig del av arbetet. Aktörerna som deltog i övning Havsörn är sådana som skulle vara involverade vid en verklig händelse vid Forsmarks kärnkraftverk. Vid detta tillfälle deltog främst centrala aktörer:

• Länsstyrelsen Uppsala
• Uppsala brandförsvar
• Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)
• Försvarsmaktens Skyddscentrum (SkyddC)
• Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
• Sveriges geologiska undersökning (SGU)
• Lantmäteriets förstärkningsresurs Geocell
• Länsstyrelsen Kalmar
• Länsstyrelsen Västmanland
• Länsstyrelsen Stockholm

Övriga deltagare:

• Myndigheten för civilt försvar (MCF)
• Frivilliga radioorganisationen (FRO)
• Länstyrelsenas IT-avdelning (LST-IT)

– Genom att öva tillsammans utvecklar vi aktörer både våra egna förmågor och den gemensamma nationella beredskapen, säger Simon Karlsson.

Mer information

• Beredskap vid olyckor