Så förbereder vi för ny kärnkraft i Sverige
Regeringen satsar på ny kärnkraft och Strålsäkerhetsmyndigheten förbereder sig inför kommande tillståndsprövningar. ”När en ansökan lämnas in till oss är vi redo att pröva den effektivt och se till att tekniken, platsen och organisationen som ansöker om att få bygga reaktorer uppfyller kraven på strålsäkerhet”, säger Daniel Kjellin, samordnare av myndighetens arbete med ny kärnkraft.
Sedan 2023 har regeringen givit Strålsäkerhetsmyndigheten finansiella medel för resurs- och kompetensuppbyggnad kopplat till ny kärnkraft. Under dessa år har myndigheten utvecklat sina interna arbetsformer och regelverk, tydliggjort tillståndsprocessen och byggt upp den kompetens som behövs för kommande tillståndsprövningar.
– Vi har under året haft flera kunskapshöjande dialoger med potentiella sökande och leverantörer. Syftet är att skapa förståelse för hur våra prövningar fungerar, minska behovet av kompletteringar och effektivisera processen för alla parter. Dialogerna ger oss också bättre insikt i vilka tekniker och platser som utreds, och när ansökningar kan komma att lämnas in, säger Daniel Kjellin.
– Arbetet omfattar främst lättvattenreaktorer, men vi bygger även kunskap om avancerade reaktortekniker, inklusive små modulära reaktorer (SMR) och andra lösningar som kan bli aktuella för Sverige. Denna breddade tekniska kompetens gör oss bättre rustade för framtida ansökningar och internationella samarbeten, säger Daniel Kjellin.
Strålsäkerhetsmyndighetens uppdrag är att säkerställa att de som avser att bygga ny kärnkraft i Sverige uppfyller kraven på strålsäkerhet när det gäller tekniken, platsen och den ansvariga organisationen.
Uppdaterade regelverk och nya förutsättningar
Regeringen har under de senaste åren genomfört flera utredningar för att tydliggöra förutsättningarna för ny kärnkraft. Strålsäkerhetsmyndigheten har bidragit med expertkompetens, bland annat i Kärnkraftsprövningsutredningen.
Under våren 2026 har flera propositioner lagts fram, vilket innebär att regelverket nu är under förändring och anpassas till framtida behov. Parallellt har myndigheten utvecklat sina föreskrifter och arbetssätt för att vara tillämpbara även för nya reaktortekniker. Strålsäkerhetsmyndigheten kommer även vara redo att tillämpa det nya, och för aktörerna frivilliga, momentet med förhandsbesked som träder i kraft den 17 juni efter Riksdagsbeslut.
– Det innebär att vi idag har bättre förutsättningar för att pröva ansökningar, även för exempelvis små-modulära reaktorer (SMR) av lättvattentyp, säger Daniel Kjellin.
Utökat internationellt samarbete
Myndigheten har också stärkt sitt internationella samarbete, både genom bilaterala avtal med andra tillsynsmyndigheter och genom deltagande i internationella forum med fokus på ny kärnkraft.
– Genom att samarbeta med länder som utvärderar liknande reaktortekniker kan vi dra nytta av gemensamma erfarenheter och stå bättre förberedda inför kommande prövningar i Sverige, säger Daniel Kjellin.
Vägledning och stöd för externa aktörer
Som en del av arbetet har Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram sidor om ny kärnkraft på sin externa webbplats. Där finns information om myndighetens arbete och beskrivning av de processer som kommer tillämpas vid prövning.
Här kan man också ta del av kommande informationstillfällen och i efterhand läsa om det som redan har genomförts. Det bidrar till en mer transparent och tydlig dialog med alla intressenter.
Som ett stöd till externa aktörer har Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en handbok som beskriver tillståndsprövningen av ny kärnkraft enligt kärntekniklagen.
– Handboken är en del av det samlade kommunikationsstöd som nu finns på myndighetens webbplats, där vi också beskriver våra processer och hur prövningen går till i praktiken. Syftet är att tydliggöra vilka krav som gäller för en ansökan och hur processen ser ut, och samtidigt bidra till en dialog med de aktörer som är intresserade av att ansöka, säger Daniel Kjellin.
Det finns i dagsläget inga fastställda tidpunkter för när ansökningar kommer att lämnas in, men flera aktörer har visat intresse för att etablera ny kärnkraft i Sverige.
– Vår roll är att vara redo när ansökningarna kommer in och säkerställa att de uppfyller kraven på strålsäkerhet. Där står vi idag, säger Daniel Kjellin.
Kärnkraftsreaktorer i drift i Sverige
Idag finns det sex kärnkraftsreaktorer i drift i Sverige. De är fördelade på tre kärnkraftverk; Forsmark i Östhammar har tre reaktorer i drift, Oskarshamn (OKG) på Simpevarpshalvön har en reaktor i drift och Ringhals i Varberg har två reaktorer i drift.
De två reaktorerna vid Barsebäcks kärnkraftverk stängdes 1999 respektive 2005. Dessa reaktorer håller på att avvecklas tillsammans med Oskarshamn 1 och 2, Ringhals 1 och 2 och Ågesta.
Utöver kärnkraftsreaktorerna finns det ytterligare ett antal kärntekniska anläggningar i Sverige, bland annat för tillverkning av kärnbränsle och lagring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.