Så bestäms vilken forskning som finansieras

Vilken forskning Strålsäkerhetsmyndigheten väljer att finansiera beror på flera faktorer. Bland annat utgår vi från hur läget i omvärlden – både nationellt och internationellt – påverkar vårt behov av ny kunskap. Här kan du läsa mer om hur vi bestämmer var pengarna ska gå.

Den forskning som finansieras ska uppfylla tre viktiga krav:

  • Relevans: Det ska finnas en tydlig koppling till ett uppdrag eller behov hos myndigheten, till myndighetens beslut, tillsyn, internationella samarbete eller det långsiktiga kompetensbehovet.
  • Vetenskaplig kvalitet: Forskning och den kunskap som tas fram ska ha vetenskaplig höjd och djup samt vara tillförlitlig, aktuell och väl dokumenterad.
  • Kompetens: Myndighetens forskning ska bidra till att upprätthålla forskarkompetens och utbildningskapacitet inom för myndigheten viktiga forskningsområden.

Med kraven som utgångspunkt kan vi väga olika forskningsförslag mot varandra och göra en prioritering.

Val av forskningsprojekt

Processen för att bestämma vilka forskningsprojekt myndigheten ska finansiera börjar med en analys av vilken ny kunskap myndigheten har behov av. Därefter diskuterar myndigheten olika projektförslag i flera omgångar. Slutligen fattar generaldirektören beslut. Processen följer myndighetens verksamhetsår.

Processen

  1. I början av året gör Strålsäkerhetsmyndigheten en omvärldsanalys med fokus på forskning. Syftet är att belysa förändringar i omvärlden som har betydelse för myndighetens verksamhet och forskningsbehov. Analysen gäller både kunskapsbefrämjande och kompetensbefrämjande forskning, ur ett nationellt såväl som internationellt perspektiv.
  2. När myndighetens avdelningar och enheter genomför sina verksamhetsplaneringar identifieras vilka forskningsbehov som finns. Även externa förslag på forskningsprojekt som motsvarar myndighetens behov ingår i verksamhetsplaneringen. Detta sker under tidig höst. Antingen tas konkreta projektförslag fram, eller så görs en öppen utlysning.
  3. Projektförslag och områden för öppna utlysningar diskuteras och rangordnas. Bedömningen görs med utgångspunkt från krav på relevans, vetenskaplig höjd och kvalitet. Arbetet sker i myndighetens beredningsgrupper, en grupp för respektive temaområde (exempelvis reaktorsäkerhet eller strålskydd). Varje beredningsgrupp består av cirka åtta medarbetare på myndigheten med djup kunskap om verksamheten. Beredningsgruppernas planeringsmöten sker i oktober.
  4. Efter beredningsgruppernas bedömning tas ett förslag fram på vilka forskningsprojekt som ska finansieras. Detta diskuteras sedan i Strålsäkerhetsmyndighetens ledningsgrupp. Därefter går förslaget på remiss till avdelningarna och enheterna. Ett bearbetat förslag diskuteras sedan på nytt i ledningsgruppen.
  5. I samband med fastställande av kommande års budget fattar generaldirektören beslut om vilka forskningsprojekt som ska finansieras under kommande år. Det innebär att projekt kan starta eller utlysningar annonseras direkt efter årsskiftet.