Rikt- och gränsvärden för radon

Rikt- och gränsvärdena för radon är fastställda utifrån en samlad bedömning av risker med radon samt de ekonomiska- och de sociala konsekvenserna. Rikt- och gränsvärdena har bestämts av berörd myndighet så som Boverket, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten eller Arbetsmiljöverket, i samråd med bland annat Strålsäkerhetsmyndigheten.

Rikt- och gränsvärden talar om hur hög halten av radon som mest får vara i inomhusluft och vatten.

Gränsvärden är bindande

Gränsvärdena för radon är bindande, vilket innebär att om de överskrids så är den som ansvarar för lokalen tvungen att vidta åtgärder.

Halter över riktvärdet bör åtgärdas

Riktvärdet för radon innebär att förhöjda halter bör åtgärdas, det kan dock tillkomma föreläggande om åtgärder från kommunen.

Rikt- och gränsvärden för radon och gammastrålning i byggnader
Radonhalt i befintliga bostäder och lokaler dit allmänheten har tillträde 200 Bq/m3 Riktvärde

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om radon inomhus, FoHMFS 2014:16, på Folkhälsomyndighetens webbplats
Radonhalt i nya byggnader 200 Bq/m3 Gränsvärde

Boverkets byggregler, BBR, på Boverkets webbplats
Gammastrålning (miljödosekvivalentrat) i nya byggnader 0,3 µSv/h Gränsvärde för gammastrålning i rum där människor vistas mer än tillfälligt

Boverkets byggregler, BBR, på   Boverkets webbplats
Radonexponering på arbetsplatser

Hygieniska gränsvärden
  0,36 × 106 Bq h/m3 och år Gränsvärde för hur mycket radon en person får utsättas för under ett år. Värdet gäller på arbetsplatser, för annat arbete än underjordsarbete. Detta motsvarar en radonhalt på ca 200 Bq/m3 vid en årsarbetstid på 1800 timmar, det vill säga normalt heltidsarbete.
  0,72 × 106 Bq h/m3 och år Gränsvärde för hur mycket radon en person får utsättas för under ett år. Värdet gäller vid underjordsarbete i färdigställda och inredda bergrum och berganläggningar. Detta motsvarar en radonhalt på ca 400 Bq/m3 vid en årsarbetstid på 1800 timmar.
  2,1 × 106 Bq h/m3 och år Gränsvärde för hur mycket radon en person får utsättas för under ett år. Värdet gäller för underjordsarbete såsom berg- och gruvarbete eller byggnadsarbete under jord. Detta motsvarar en radonhalt på ca 1300 Bq/m3 vid en årsarbetstid på 1600 timmar (ordinarie arbetstid för anläggningsarbete under jord är 36 timmar per vecka).

Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2015:7, på Arbetsmiljöverkets webbplats
Rikt- och gränsvärden för radon i vatten
Radonhalt i vatten från dricksvattenproducenter 100 Bq/l





Gräns för tjänligt med anmärkning. Det betyder att det inte är hälsofarligt att dricka vattnet, men att det kan bli om halten av radon skulle stiga.
  1000 Bq/l Gräns för otjänligt, alltså vatten som anses vara hälsofarligt att dricka.

Livsmedelsverkets gränsvärden gäller inte för vattenverk som tillhandahåller mindre än 10 m3 vatten per dygn eller försörjer färre än 50 personer.

Livsmedelsverkets föreskrifter, SLVFS 2015:3, på Livsmedelsverkets webbplats
Radonhalt i vatten från   enskilda brunnar 1000 Bq/l Råd Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering. Störst risk för hälsoeffekter är vid inandning av radonhaltig luft när radon avgår från vattnet vid användning och bidrar till att öka radonhalten i luften.

Rådet gäller för dricksvatten från enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar som tillhandahåller mindre än 10 m3 dricksvatten per dygn, eller som försörjer färre än 50 personer.

Se Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvatten försörjning.

Livsmedelsverkets rekommendationer om egen brunn
Indikativ dos 0,1 mSv/år Gränsvärde Indikativ dos, ID.

Gränsen på 0,1 mSv betyder att detta är den högsta stråldos som en människa bör exponeras för via dricksvattnet under ett år. Det gäller för den sammanlagda dosen från radioaktiva ämnen i dricksvatten, med undantag av radon och dess sönderfallsprodukter, tritium och kalium-40.

Livsmedelsverkets föreskrifter, SLVFS 2015:3, på Livsmedelsverkets webbplats

Radon och gammastrålning

Alla stenbaserade byggnadsmaterial innehåller en viss halt av de naturligt förekommande radioaktiva ämnena uran, torium och kalium som avger gammastrålning. Genom att begränsa hur mycket ett byggnadsmaterial får stråla i en färdig byggnad så begränsas samtidigt mängden radon som avges från materialet. Om en mätning av miljödosekvivalentraten (gammastrålning) visar mer än 0,3 µSv/h så kan väggen innehålla tillräckligt mycket uran och radium för att kunna orsaka förhöjda radonhalter. 

Hälsoeffekten från gammastrålningen från ett byggnadsmaterial är alltid lägre än risken från radon om halten i luften inte åtgärdats. Det är därför sällan motiverat att vidta åtgärder mot gammastrålningen, det är viktigare att åtgärda radonhalten.

Vid större ombyggnationer kan det dock vara motiverat att riva vissa vägar och ersätta dem med ett byggnadsmaterial som innehåller lägre halter av radium.  Då minskar gammastrålningen i rummet samtidigt som risken att få förhöjda radonhalter minskar