Sammanfattning
Den nationella handlingsplanen för radon från 2018 har bidragit till ökad
medvetenhet och bättre struktur i radonarbetet, men fler insatser behövs. Fortsatta informationskampanjer bör genomföras för att öka motivationen och tydliggöra ansvar för radonmätningar, särskilt i småhus och på arbetsplatser.
Radon har mätts och åtgärdats i många bostäder. Antalet genomförda
radonmätningar har ökat i flerbostadshus, mycket till följd av kommunernas
tillsynsarbete. I småhus är mätningsgraden dock fortfarande relativt låg. En av utmaningarna är att småhusägare inte ser radon som ett akut problem och därför inte prioriterar mätningar och sanering. Kommunernas arbete med radontillsyn varierar stort mellan olika delar av landet. Behovet av tydligare tillsynsvägledning och nationell samordning lyfts fram som ett prioriterat område. Särskilt efterfrågas nationella riktlinjer för hur kommuner ska hantera radonfrågan i både nya och befintliga byggnader.
Databasen för energideklarationer, tillsammans med statistik från mätföretag,
ger en överblick över radonmätningar i inomhusluft i landet. SGU:s databas över frivilligt insamlade dricksvatten-analyser ger en överblick över situationen för radon i enskilda brunnar. För att förbättra uppföljningen behövs mer systematiska radonmätningar och en nationell databas för att samla in och analysera mätresultat.
SSM har ansökt om ökade resurser för att inrätta en sådan databas, men
finansieringen är fortfarande osäker. Det finns bra information om radon att tillgå på myndigheternas webbsidor och flera uppdaterade metodbeskrivningar och handledningar.
Radon mäts i stor omfattning i skolor och på vårdboenden, medan mätningar på arbetsplatser fortfarande är mycket begränsade. Tillsynen av radon på arbetsplatser är sedan år 2018 delad mellan Arbetsmiljöverket och Strålsäkerhetsmyndigheten och tillsynen är fortfarande bristfällig.
En brist i handlingsplanen från 2018 är avsaknaden av tydliga indikatorer för att mäta framsteg och effekter. Utvärderingen av den befintliga handlingsplanen visar att följande åtgärder behöver vidtas för att uppnå en mer effektiv och långsiktig strategi för att minska radonexponeringen och därigenom förbättra folkhälsan:
- Fortsatta informationskampanjer bör genomföras för att öka motivationen och tydliggöra ansvar för radonmätningar, särskilt i småhus och på arbetsplatser.
- Kommunernas tillsyn bör stärkas genom nationella riktlinjer och
bättre samordning. - Stärkt tillsyn av radon på arbetsplatser.
- Ett nationellt register för radonmätningar behöver inrättas för att få en
tydligare bild av radonsituationen i Sverige. - Effektivitetsindikatorer bör tas fram för att följa utvecklingen och bedöma handlingsplanens resultat.