Systematisk helhetsbedömning av säkerheten på Forsmark 3 genomförd

Den som har tillstånd för en kärnteknisk verksamhet ska minst var tionde år göra en systematisk helhetsbedömning av hur kraven på säkerhet och strålskydd uppfylls. Tillståndshavaren ska ta ställning till hur säkerheten och strålskyddet kan upprätthållas och förbättras fram till nästa helhetsbedömning. Bedömningen innebär en omfattande genomlysning av verksamheten som inkluderar många olika kompetenser och syftar till att identifiera styrkor, svagheter och behov av förbättringar.

Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) lämnade i februari 2024 in en helhetsbedömning för reaktorn Forsmark 3. Forsmark har identifierat utvecklingsområden inom exempelvis kompetens och bemanning samt drift och underhåll av åldrande system, strukturer och komponenter.

Inga hinder mot fortsatt drift

Strålsäkerhetsmyndigheten har nu granskat redovisning och gör bedömningen att det inte framkommit något hinder mot att FKA fortsätter att driva reaktorn F3 fram till nästa helhetsbedömning, som ska lämnas in senast 2033.

Sedan förra gången myndigheten granskade en helhetsbedömning för ett kärnkraftverk i drift har nya föreskrifter trätt i kraft, vilka nu har använts i granskningen. De nya kraven innebär bland annat att tio specifika områden ska värderas på nytt för att identifiera styrkor, svagheter och behov av förbättringar. Det här är första gången en tillståndshavare har gjort en helhetsbedömning utifrån de nya kraven och första gången Strålsäkerhetsmyndigheten genomfört en granskning mot dessa krav.

– I vår granskning konstaterar vi att FKA har följt upplägget i föreskriftskraven på ett bra och tydligt sätt, men inte riktigt lyckats med att kombinera styrkor och förbättringar. Det är därför möjligt att fler möjliga förbättringar hade kunnat identifieras av FKA, trots en gedigen åtgärdsplan, säger Lisa Ranlöf, tillförordnad avdelningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Har passerat 40 års driftttid 

Eftersom Forsmark 3 under hösten har passerat den livslängd på 40 år som anläggningen ursprungligen konstruerades för, har FKA uppdaterat de analyser som genomförs för att visa att reaktorns åldrande komponenter är acceptabla för fortsatt drift. Myndigheten har granskat analyserna och bedömer att det finns förutsättningar att uppfylla kraven på konstruktionen även efter 40 års drifttid, fram till 60 års drift som de nya analyserna omfattar.

I granskningen har även några brister noterats, exempelvis att FKA i två analyser inte har beaktat samverkan mellan termisk åldring och neutronbestrålning, dels för gjutet rostfritt stål och dels för rostfritt svetsgods.

– Vår granskning av analyserna av de tidsbegränsande åldringsmekanismerna visar att dessa i huvudsak uppfyller konstruktionskraven. De brister som vi identifierat handlar om enstaka mindre brister eller redovisningsbrister i enskilda analyser och bedöms ha liten betydelse för strålsäkerheten, säger Lisa Ranlöf.

I Sverige har kärnreaktorer tillstånd utan tidsbegränsning, vilket innebär att de får drivas så länge det sker enligt gällande regelverk. Detta kontrolleras genom löpande tillsyn, som Strålsäkerhetsmyndigheten sammanställer i en samlad strålsäkerhetsvärdering utifrån genomförda insatser. Dessutom gör tillståndshavaren denna helhetsbedömning av strålsäkerheten minst vart tionde år.

Ytterligare information: Lisa Ranlöf tillförordnad avdelningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten, via presstjänsten, tfn 08-799 40 20.