Utvecklingssamarbete

Strålsäkerhetsmyndigheten genomför en rad projekt i Östeuropa för att höja kärnsäkerheten, förbättra strålskyddet och minska riskerna för utsläpp, incidenter och terrorattacker med nukleärt och radioaktivt material. Målsättningen är att bygga kapacitet för att stärka nationella och regionala institutioner, förbättra gränskontroller och förhindra smuggling av nukleära och radioaktiva ämnen.

Samtliga samarbeten med Ryssland och Belarus har avbrutits

Strålsäkerhetsmyndigheten har med anledning av Rysslands invasion av Ukraina avbrutit samtliga samarbeten med Ryssland och Belarus.

Strålsäkerhetsmyndighetens utvecklingssamarbeten riktar sig mot Ukraina, Georgien, Moldavien och Armenien. Våra utvecklingssamarbeten baserar sig på regeringsbeslut och finansiering från regeringen, Sida och EU.

Projekt och samarbeten

Reaktorsäkerhet (Ukraina)

I Ukraina har Strålsäkerhetsmyndigheten satsat på att etablera system och rutiner för de ukrainska kärnkraftverken och myndigheternas säkerhetsgranskning. Vi har bland annat försett den ukrainska myndigheten och den ukrainska kärnkraftoperatören med mjukvaruverktyg som är nödvändiga för att genomföra säkerhetsanalyser, riskövervakning, kärnsäkerhetsrelaterat arbete samt tillsyn av kärnkraftverk.

Vi har tidigare genomfört samarbeten också i Ryssland, riktat mot de två kärnkraftverken Sosnovy Bor utanför S:t Petersburg och Kola kärnkraftverk söder om Murmansk, som båda finns i Sveriges närhet. Målet har varit att minska riskerna för olyckor och möjliggöra en tidig upptäckt av brister i material och teknologi. Samarbetet med Ryssland har sedan 2022 avbrutits. 

Strålskydd och beredskap (Ukraina, Georgien och Moldavien)

Insatserna i strålskydds- och beredskapsprojekten i Ukraina, Georgien och Moldavien är riktade mot ett stort antal områden där strålning förekommer och där strålningen utgör ett hot för människor och miljö. Målen för projekten är bland annat att kartlägga strålningsnivåer, etablera åtgärder som bidrar till en säker strålmiljö samt att säkerställa att det finns varningssystem för anställda och lokalbefolkningar.

Icke-spridning (Ukraina, Georgien och Moldavien)

Icke-spridningsarbetet avser att skapa god kontroll av material och teknologi som kan användas för att utveckla kärnvapenladdningar eller improviserade radiologiska vapen. Aktiviteterna är på så sätt riktade mot att förbättra ländernas egna system för exportkontroll. Det gäller etableringen av system för bokföring och kontroll av kärnämne vid kärntekniska anläggningar och konstruktionen av fysiska barriärer (fysiskt skydd) vid anläggningar så att obehöriga inte får tillträde till material och teknologi. Icke-spridningsinsatserna riktar sig också mot den illegala handeln med nukleära (uran och plutonium) och radioaktiva material.  

För att förebygga och utreda brott i samband med smuggling av radioaktiva och nukleära material har Strålsäkerhetsmyndigheten tillsammans med nordiska systermyndigheter samfinansierat inköp av utrustning för detektion av radioaktivt material samt personlig skyddsutrustning för gränskontrollmyndigheterna i samarbetsländerna.

Hantering av strålkällor och historiskt radioaktivt avfall (Ukraina, Georgien och Moldavien)

Flera länder i Östeuropa har ett behov av att utveckla sin nationella förmåga att hantera historiskt radioaktivt avfall och övergivna strålkällor från sovjettiden. Strålsäkerhetsmyndighetens insatser fokuserar på att stärka myndigheter, avfallsorganisationer och institutioner för att hantera dessa utmaningar.

Dessutom genomför vi omfattande projekt i Georgien och Moldavien, med finansiering av EU och SIDA.  Syftet med dessa projekt är att bygga upp nödvändig nationell kapacitet och infrastruktur för att omhänderta radioaktivt avfall i enlighet med internationella krav. I projekten ingår även olika åtgärder för att stärka kompetens och kapacitet hos de nationella strålsäkerhetsmyndigheterna och avfallsoperatörerna, bland annat genom utveckling av det nationella regelverket och utbildning av personal.

Hur samarbetet genomförs

Projektarbetet genomförs alltid i samarbete med myndigheter och/eller andra organisationer i mottagarländerna. Strålsäkerhetsmyndigheten har som mål att sprida information till allmänheten i berörda länder och regioner om det säkerhetshöjande arbetet. För alla samarbetsområden som nämns ovan är det viktigt att det finns grupperingar av stater och internationella organisationer, som internationella atomenergiorganet IAEA och EU, som är engagerade i att nå en höjd kärnsäkerhet och förbättrat strålskydd i Östeuropa.