Översyn av våra föreskrifter

EU:s ministerråd beslutade 2013 och 2014 om ett nytt strålskyddsdirektiv (2013/59/Euratom) och ett ändrat kärnsäkerhetsdirektiv (2014/87/Euratom). För att genomföra det ändrade kärnsäkerhetsdirektivet ändrades kärntekniklagen och vissa av Strål­säker­hets­myndig­hetens föreskrifter den 1 augusti 2017. Den 1 juni 2018 trädde även en ny strålskyddslag med förordning och nya föreskrifter från Strål­säker­hets­myndig­heten i kraft, vilka tillsammans genomför strålskyddsdirektivet. Arbetet med en ny kärntekniklag med förordning och nya föreskrifter, som bland annat ytterligare tydliggör genomförandet av EU:s kärnsäkerhetsdirektiv, pågår.

Ny strålskyddslag, med anslutande förordning och föreskrifter

Den 1 juni 2018 trädde en ny strålskyddslag i kraft, tillsammans med en ny förordning och nya föreskrifter från Strålsäkerhetsmyndigheten. Den nya lagen, förordningen och föreskrifterna genomför tillsammans EU:s strålskyddsdirektiv (2013/59/Euratom).

Lag, förordning och föreskrifter

Vissa verksamheter är i enlighet med det nya regelverket anmälningspliktiga och omfattas av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:2) om anmälningspliktiga verksamheter med joniserande strålning, medan andra verksamheter med strålning har tillståndsplikt och omfattas av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:1) om grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning.

Anmälnings- och tillståndsplikt

Ny kärntekniklag och kärnteknikförordning

Våren 2019 presenterade Kärntekniklagutredningen betänkandet Ny kärntekniklag – med förtydligat ansvar (SOU 2019:16) för regeringen. Utredningen föreslår en ny kärntekniklag och kärnteknikförordning som bland annat tydliggör genomförandet av EU:s kärnsäkerhetsdirektiv (2014/87/Euratom) samt tillståndsprövningsprocessen och ansvarsfrågor. Regeringen skickade ut betänkandet på remiss och Strålsäkerhetsmyndigheten var en av flera remissinstanser. I september 2019 lämnade vi vårt remissyttrande, i vilket vi tillstyrker en ny kärntekniklag samt lämnar några förslag till ändringar. De delar av utredningsförslaget som avser ett förtydligat statligt ansvar för vissa kärntekniska verksamheter har lett till ändringar av nuvarande kärntekniklag medan utredningens övriga författningsförslag till en ny kärntekniklag ska läggas fram av regeringen.

Kärntekniklagutredningens betänkade och Strålsäkerhetsmyndighetens yttrande

Mer enhetliga och heltäckande föreskrifter

År 2008 bildades Strålsäkerhetsmyndigheten genom en sammanläggning av de dåvarande myndigheterna Statens kärnkraftinspektion (SKI) och Statens strålskyddsinstitut (SSI). Vid sammanläggningen överfördes de tidigare myndigheternas föreskrifter till den nya Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling (SSMFS). Utöver rent redaktionella ändringar gjordes inte någon översyn eller mer omfattande omarbetning av föreskrifterna vid sammanläggningen.

I februari 2012 granskade det internationella atomenergiorganet IAEA, genom en så kallad Integrated Regulatory Review Service (IRRS), hur strålsäkerhetsarbetet styrs, regleras och följs upp i Sverige. IAEA genomförde en andra IRRS-granskning hösten 2022. Dessutom genomförde IAEA i maj 2011, med uppföljning under oktober 2016, en oberoende internationell expertgranskning av det svenska systemet för fysiskt skydd, en s.k. IPPAS (International Physical Protection Advisory Service). Bland rekommendationerna fanns åtgärder om komplettering och förtydliganden av föreskrifterna om fysiskt skydd. Som en följd av dessa granskningar rekommenderades Strålsäkerhetsmyndigheten bland annat att utarbeta en enhetlig och mer heltäckande uppsättning av föreskrifter och allmänna råd i myndighetens författningssamling, med beaktande av IAEA:s standarder. Sedan 2013 pågår en översyn av hela Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling (SSMFS), som även utgår ifrån andra internationella överenskommelser och regeringsuppdrag.

Målen för översynen är att ta fram en överskådlig författningssamling med tydligt utformade föreskrifter som

  • är i överensstämmelse med nya internationella strålsäkerhetsstandarder och harmoniseringsöverenskommelser samt nationella åtaganden som har gjorts efter inträffade händelser och olyckor,
  • ger god förutsägbarhet om vad som gäller för olika strålsäkerhetsaspekter och i olika verksamhetsskeden, och
  • bidrar till en ständig utveckling av strålsäkerheten och på ett ändamålsenligt sätt stödjer myndighetens tillsyn.

Kontaktperson

Emma Palm, tf enhetschef för Nationell normering, avdelningen Normering och kunskapsutveckling, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Senast uppdaterad: