Ny förbättrad metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser
Radon är en radioaktiv gas som förekommer naturligt i marken och i grundvattnet. Markradon är den vanligaste källan till radon i inomhusluft och också den som kan ge högst radonhalt. Radon finns även i byggnadsmaterialet blåbetong som producerades fram till 1975. Arbetsgivare är skyldiga att känna till radonhalten på arbetsplatsen och nu har Strålsäkerhetsmyndigheten publicerat en ny metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser. Den nya metodbeskrivningen kommer att förbättra möjligheterna att bestämma radonhalten på ett noggrant sätt.
Det är sedan länge väl känt att inandning av radon utgör en hälsorisk. Exponering för radon ökar framför allt risken för lungcancer. Radonexponering är näst efter rökning den vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige. Det är därför viktigt att kontrollera radonhalten i såväl bostäder som på arbetsplatser och sätta in åtgärder för att sänka radonhalten om denna ligger över referensnivån som är 200 Bq/m3. Det finns väl etablerade metoder att sänka radonhalten i lokaler om så skulle behövas.
Arbetsgivarens ansvar
Arbetsgivare är ansvariga för arbetsmiljön och i detta ansvar ingår att känna till radonhalten på arbetsplatsen. Radonhalten på en arbetsplats bör mätas om ingen tidigare mätning finns eller om den senaste mätningen är mer än tio år gammal. Dessutom bör mätning utföras efter byggnadsåtgärder som kan påverka radonhalten. Åtgärder som kan påverka radonhalten är sådana som berör värme, ventilation och vatten eller som har föranlett håltagning i bottenplattan, källarväggar eller väggar i anslutning till ventilations- och hisschakt.
– Användning av den nya metodbeskrivningen syftar till att radonhalten på arbetsplatser mäts med hög kvalitet så att man får tillförlitliga mätresultat som underlag för eventuella åtgärder att sänka radonhalten, säger Tomas Persson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten och som lett arbetet med att ta fram den nya metodbeskrivningen.
Radon syns inte och har varken lukt eller smak, så det enda sättet att påvisa radon är genom mätning. Radonhalten i inomhusluften påverkas av en rad faktorer exempelvis markens egenskaper, byggnaders täthet mot marken, ventilation, väderförhållanden och tryckförhållanden i byggnader.
– Den nya metodbeskrivningen är anpassad till den tekniska utvecklingen av utrustning för mätning av radonhalt och till det nya regelverket för radon på arbetsplatser, förklarar Tomas Persson.
Plikt att anmäla för höga medelnivåer
För arbetsplatser med radonhalter över 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m3) trots vidtagna åtgärder gäller Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om radon på arbetsplatser (SSMFS 2018:10). Enligt dessa föreskrifter har verksamhetsutövaren, vanligen arbetsgivaren, anmälningsplikt till Strålsäkerhetsmyndigheten när årsmedelvärdet för radonhalten överskrider 200 Bq/m3 trots vidtagna åtgärder.
Den nya metodbeskrivningen, som gäller från 1 oktober 2021, ersätter den befintliga metodbeskrivningen för mätning av radon på arbetsplatser från 2004. Under en övergångsperiod fram till årsskiftet kan den gamla metodbeskrivningen fortfarande användas om så önskas. Säsongen för radonmätning startade den 1 oktober.
Ytterligare information: Tomas Persson, via Strålsäkerhetsmyndighetens presstjänst: 08-799 40 20