Tre av fyra områden uppnås inom miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö – men hudcancerfallen fortsätter att öka

Strålsäkerhetsmyndigheten redovisar i den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö att målen inom strålskyddsprinciper, radioaktiva ämnen och elektromagnetiska fält kommer att uppnås till 2030. Målet inom det fjärde området, ultraviolett (UV) strålning, bedöms dock inte vara möjlig att uppnå till 2030.

Antalet hudcancerfall i Sverige har ökat under lång tid. UV-strålning från sol och solarier utgör den främsta riskfaktorn för utveckling av hudcancer. Det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas och nya sjukdomsfall kan därför återspegla en exponering för UV-strålning som inträffade för tiotals år sedan.

– Arbetet med hudcancerprevention förväntas leda till ett lägre antal nya fall av hudcancer, men det dröjer innan vi ser de positiva effekterna, berättar Hélène Asp, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Minskad exponering för UV-strålning är avgörande för att minska antalet fall av hudcancer. Det kräver en förändrad livsstil och nya attityder kring utseende och solning. Strålsäkerhetsmyndigheten genomför årligen enkätundersökningar gällande svenskars solvanor och undersökningarna visar att svenskarnas attityder till solande förbättras, vilket bidrar till att svenskarnas exponering för UV-strålning minskar.

– På sikt kommer det att ge resultat, det är därför viktigt att vi fortsätter arbetet med hudcancerprevention, säger Hélène Asp.

Under 2021 har Strålsäkerhetsmyndigheten fortsatt att arbeta med informationskampanjen Sanny, ett antal kortfilmer om hur man bäst skyddar sig mot solens skadliga UV-strålning. För att nå miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö arbetar myndigheten med flera åtgärder inom de olika preciseringarna för målet. Som exempel kan nämnas

  • myndighetens förslag till nationell strategisk inriktning för Sveriges kompetensförsörjning inom strålsäkerhetsområdet,
  • det fortsatta arbetet med att säkerställa omhändertagande av strålkällor utan ägare och kontroll samt visst historiskt radioaktivt avfall,
  • finansiering av ett forskningsprojekt som inkluderar analys av radonhalter i ett stort antal bostäder, och
  • samverkan med övriga strålsäkerhetsmyndigheter i Norden, som har bidragit till förbättrat strålskydd vid röntgenundersökningar av barn.

Ytterligare information: Sofie Orvestedt, enheten för nationell normering, eller Hélène Asp, enheten för utveckling av strålskydd och miljö, via myndighetens pressjour, tel. 08-799 40 20.