Frågor och svar: Kärnvapen

Här har vi samlat frågor och svar om konsekvenser av nedfall från en kärnvapenexplosion.

Vilken roll har Strålsäkerhetsmyndigheten i beredskapsplaneringen som rör användning av kärnvapen?

Strålsäkerhetsmyndigheten ska ta fram kunskaps- och beslutsunderlag för alla händelser som kan ge strålskyddskonsekvenser, inklusive kärnvapenexplosioner. Rapporten 2023:05 Strålskyddskonsekvenser av radioaktivt nedfall från kärnvapenexplosioner är ett bidrag till planering av skydd mot nedfall från kärnvapenexplosioner. Vi kommer att arbeta vidare med de här frågorna.

Vilken roll har Strålsäkerhetsmyndigheten vid en kärnvapenexplosion?

Strålsäkerhetsmyndigheten ska

  • ge råd om strålskydd
  • svara för expertkompetens samt kunskaps- och beslutsunderlag inom strålskyddsområdet.

Myndighetens ansvar inom beredskap

Hur ska man skydda sig vid en kärnvapenexplosion?

Om man befinner sig på en plats där nedfallet från en kärnvapenexplosion kan orsaka höga stråldoser ska man uppsöka ett gott skydd innan nedfallet anländer. Gott skydd under de första dygnen är effektivt. Då kan höga stråldoser undvikas. Gott skydd är till exempel skyddsrum, källare eller liknande som skyddar mot strålning, och där det går att stanna under flera dygn.

På hur stora avstånd från en kärnvapenexplosion behöver man ta skydd mot nedfallet?

Nedfallet från en kärnvapenexplosion kan ge oskyddade människor allvarliga strålskador på avstånd upp till tiotals kilometer, och ge strålskyddsproblem på avstånd upp till hundratals kilometer. Nedfallet sker dock inte i alla riktningar utan det är väderförhållanden som avgör, förutom själva explosionen. Vissa kärnvapenexplosioner ger inget farligt nedfall.

Hur länge behöver man stanna i skydd mot nedfallet efter en kärnvapenexplosion?

Strålningen från nedfallet efter en kärnvapenexplosion avklingar snabbt; efter cirka två dygn har den minskat till en hundradel. Hur länge man behöver stanna i skydd beror dock på hur mycket nedfall som hamnat på den plats där man befinner sig. Det kan handla om ett eller flera dygn. Myndigheterna informerar om när man kan lämna sitt skydd.

Bör man utrymma vid en kärnvapenexplosion i Sverige?

Utrymning i samband med en kärnvapenexplosion kan öka risken att människor är oskyddade när nedfallet kommer, eftersom det är kort tid innan nedfallet startar efter en explosion och det är svårt att förutse vilka områden som kan komma att påverkas av nedfall.

Ska man ta jodtabletter vid en kärnvapendetonation?

Jodtabletter fyller ingen praktisk funktion vid nedfall från kärnvapenexplosioner. På avstånd där jodtabletter skulle kunna vara motiverade måste man uppsöka gott skydd för att undvika höga stråldoser från markbeläggningen. I sådant skydd blir även stråldoserna till sköldkörteln så låga att jodtabletter inte är motiverade.

Vad är skillnaden mellan nedfall från en kärnvapenexplosion och utsläpp vid en kärnkraftsolycka?

Tidiga stråldoser från kärnvapennedfall domineras av strålning från radioaktiva ämnen på marken. Därför kan man behöva ta skydd innan nedfallet når fram och stanna i skydd tills strålningen avtagit. Nedfallet kan ge höga stråldoser till huden. Det är därför viktigt att undvika att få nedfall på huden medan man söker skydd.

Vid utsläpp från en allvarlig kärnkraftsolycka domineras istället tidiga stråldoser av inandning av radioaktiva ämnen. Det finns tid att utrymma områden närmast kärnkraftverket medan personer på större avstånd kan vistas inomhus i samband med utsläppet. I utsläppet kan det också finnas mycket radioaktiv jod. Därför kan jodtabletter ge ett effektivt skydd för sköldkörteln vid en kärnkraftsolycka.