Utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar
Strålsäkerhetsmyndigheten sätter gränsvärden för utsläpp av radioaktiva ämnen, i form av dos, och kontrollerar att kärntekniska anläggningar med god marginal håller sig under dessa. Vi kräver också att de kärntekniska anläggningarna använder bästa möjliga teknik för att successivt minska utsläppen.
De kärntekniska anläggningarna har ansvaret för att uppfylla kraven på att rena utsläpp och för att kontinuerligt arbeta för att minska utsläppen. Strålsäkerhetsmyndigheten ser till att de tar detta ansvar genom att ta fram föreskrifter och utöva tillsyn.
Våra föreskrifter föreskriver bland annat att kärntekniska anläggningar ska
- Kontrollera och mäta de radioaktiva ämnen som släpps ut till miljön och rapportera detta till oss.
- Arbeta för att minska utsläppen genom optimering och användandet av bästa möjliga teknik. Optimering innebär att stråldoserna ska hållas så låga som det är möjligt och rimligt utifrån ekonomiska och samhälleliga förutsättningar.
- Kontrollera och mäta halter av radioaktiva ämnen i miljön, till exempel mossa och fisk.
Kontrollen av utsläppen och halterna av radioaktiva ämnen i miljön utgör tillsammans den lokala miljöövervakningen vid de kärntekniska anläggningarna.
Vattenutsläpp
Kärntekniska anläggningar använder stora mängder vatten i sina processer. Det mesta av vattnet återanvänds vid anläggningen, men en mindre andel renas, kontrolleras och släpps ut.
Anläggningarna är skyldiga att arbeta aktivt för att minska mängden radioaktiva ämnen i avfallsvattnet. Avfallsvattnet renas i flera steg och kontrollmäts innan det släpps ut. Små mängder radioaktiva ämnen finns kvar i vattnet vid utsläpp. Det är tillåtet så länge gränsvärden inte överskrids.
Luftutsläpp
Alla kärntekniska anläggningar släpper ut små mängder radioaktiva ämnen till luften. Renings- och mätsystemen ser olika ut beroende på vilken typ av anläggning det handlar om.
Vid kärnkraftverken används olika system för att fördröja utsläppen. Fördröjningssystemens uppgift är att se till att de radioaktiva ädelgaserna hinner minska innan luften från kärnkraftverket släpps ut. Dessutom filtreras luften för att minska utsläppen av radioaktiva partiklar.
De kärntekniska anläggningarna mäter kontinuerligt halten av radioaktiva ämnen i utsläppsluften och upptäcker därför snabbt om mängden radioaktiva ämnen i utsläppsluften ökar. Ökningen kan vara ett tecken på skadade bränslestavar.
Kontrollprogram för mätning av radioaktiva ämnen i naturen
Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram ett omgivningskontrollprogram för mätning i naturen runt de kärntekniska anläggningarna. Anläggningarna ansvarar själva för att göra mätningar enligt kontrollprogrammet. De ska till exempel mäta halten radioaktiva ämnen som finns i sädesslag, mossor, ormbunkar samt fisk, musslor, blåstång och sediment i hav och sjöar.
Våra gränsvärden
För personer ur allmänheten får den årliga stråldosen från verksamhet med strålning för en enskild person inte överskrida en effektiv dos på 1 millisievert (mSv) per år.
Strålsäkerhetsmyndigheten har valt att begränsa utsläppen från de kärntekniska anläggningarna genom att begränsa den dos som en person som bor i närheten av anläggningen som mest kan få på grund av utsläppen från anläggningen.
Ingen person som bor runt en kärnteknisk anläggning ska få en dos som är större än 0,1 mSv per år, det vill säga en tiondel av gränsvärdet 1 mSv. Gränsvärdena är satta för att med god marginal se till att ingen person får en dos som är skadlig.
Utsläppen till luft och vatten mäts vid de kärntekniska anläggningarna. Utifrån de värden som mäts upp beräknar man sedan dosbidraget för den person som kan förväntas få de högsta bidragen på grund av utsläppen från anläggningen. Beräkningarna görs med modeller som har tagits fram av industrin men som har granskats av oss på myndigheten. Dessa modeller tar bland annat hänsyn till om personen andas in luft, äter mat eller dricker vatten från den närliggande omgivningen. Beräkningarna görs för olika åldersgrupper för att täcka in olika levnadsvanor. Resultatet från dosberäkningarna rapporteras till oss.
Normalt ligger dosbidragen till den (fiktiva) person som fått mest dos på grund av utsläppen från anläggningen på några tusendelar av dosgränsen.