Om strålning i vården

Strålning och ultraljud används inom vården för att med olika tekniker ta bilder av kroppens olika delar för att ställa diagnos. Strålning används också vid behandling av vissa sjukdomar eftersom strålning kan slå ut sjuka celler. Du kan också utsättas för strålning när du assisterar en anhörig vid en undersökning.

Joniserande strålning inom vården

Joniserande strålning förekommer vid olika undersökningar och behandlingar så som

  • röntgenundersökningar
  • undersökningar och behandlingar med radioaktiva ämnen
  • strålbehandlingar.

Hälsorisker med joniserande strålning

All exponering för joniserande strålning medför en risk för strålskador: akuta eller sena strålskador. Risken för en strålskada ökar med stråldosen. Användning av joniserande strålning inom sjukvården anses allmänt ge en nytta som överväger riskerna.

Akuta strålskador

Akuta strålskador är skador på vävnader och organ som leder till att vävnaden eller organets funktion försämras eller upphör. Arten och graden av en akut strålskada beror på många faktorer, bland annat dosens storlek, hur lång tid personen har exponerats för strålningen samt vilka delar av kroppen det är som blivit exponerade. Exempel på akuta strålskador kan vara illamående, hudrodnader, ögonskador, nedsatt immunförsvar och sterilitet – och kan i värsta fall leda till att en person avlider.

Akuta strålskador uppstår endast vid mycket höga stråldoser och förekommer sällan inom diagnostiken men kan förekomma inom strålbehandling.

Sena strålskador

Till de sena strålskadorna räknas cancer och ärftliga skador. Risken för cancer är större än risken för ärftliga skador. Sannolikheten för sena strålskador ökar med stråldosen.

Icke-joniserande strålning inom vården

Icke-joniserande strålning förekommer vid olika undersökningar och behandlingar med exempelvis magnetkamera (MR), ultraviolett ljus (UV) och ljusförstärkning genom stimulerad emission av strålning (laser).

Hälsorisker med icke-joniserande strålning

Magnetkameraundersökning, också kallad magnetresonanstomografi (MRT), använder inte röntgenstrålning eller annan joniserande strålning. Metoden bygger istället på magnetfält och radiovågor.

Det finns inte några kända hälsorisker med exponering av icke-joniserande strålning i vården. Strålsäkerhetsmyndigheten följer och utvärderar forskningen inom området.

Ultraljud inom vården

Ultraljud används inom flera områden i sjukvården, både för att ställa diagnos och i behandlingssyfte. Metoden kan i vissa fall ersätta röntgenundersökningar.

Hälsorisker med ultraljud

Ultraljud är högfrekvent ljud som alstras i en kristall. Tekniken bygger på ljudvågor och inte på röntgenstrålning, magnetfält eller radiovågor. Ultraljud betraktas allmänt som en riskfri metod, men vid undersökning av gravida bör vissa försiktighetsåtgärder vidtas.

Berättigande och optimering

Grundläggande principer om berättigande och optimering ska alltid uppfyllas av den som bedriver sjukvård och tandvård.

Denna text finns även på lättläst svenska