Myndighetens uppdrag inom icke-spridning
Strålsäkerhetsmyndigheten ställer krav på och kontrollerar att svensk kärnteknisk verksamhet och export inte bidrar till spridning av kärnvapen. Vi samarbetar även internationellt för att stärka och utveckla icke-spridningsfrågor.
Vi ställer krav på hantering av kärnämnen
Alla som hanterar kärnämnen ska:
- Anmäla sitt innehav till Strålsäkerhetsmyndigheten.
- Ha ett register över sitt kärnämne.
De som hanterar mest kärnämnen i Sverige är kärnkraftverken och andra större kärntekniska anläggningar. Men även de som använder mindre mängder kärnämnen, exempelvis industrier och högskolor, ska anmäla det till oss.
Det föreligger även ett rapporteringskrav för den som bedriver forskning inom kärnbränslecykeln. Krav ställs även på den som tillverkar, monterar eller framställer kärnteknisk utrustning.
Vi utför kontroll av kärnämnen
Strålsäkerhetsmyndigheten:
- För ett register över alla anläggningarnas innehav av kärnämnen.
- Inspekterar anläggningarna för att kontrollera deras bokföring. Vi verifierar att materialet finns där det är sagt och att det används på rätt sätt.
- Kräver in annan information från anläggningarna, exempelvis rapportering av vad alla byggnader vid anläggningarna används till.
Vi granskar exporten
Svenska aktörer får bara exportera kärnämnen, kärnteknisk utrustning och känslig teknisk information för fredliga ändamål. Strålsäkerhetsmyndigheten granskar ansökningar om exporten, och det är även vi som beslutar om exporten får ske.
För att ta reda på om en produkt ska användas för fredliga ändamål måste vi ibland använda information från andra myndigheter. Vi samarbetar med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Försvarsmakten (Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, MUST), Inspektionen för strategiska produkter (ISP), Säkerhetspolisen (Säpo), Tullverket och Regeringskansliet.
Vi samarbetar internationellt
Sverige har skrivit under fördraget om icke-spridning av kärnvapen (SÖ 1970:12), Treaty on the Non-Proliferation of Nuclear Weapons (NPT), och Euratomavtalet. Det innebär att våra kärntekniska anläggningar måste hantera kärnämnen i enlighet med avtalen.
FN:s internationella atomenergiorgan (IAEA) och EU-kommissionen har i och med NPT och Euratomavtalet rätt att inspektera de svenska kärntekniska anläggningarna. Strålsäkerhetsmyndigheten har i uppdrag av regeringen att representera Sverige vid IAEA-inspektionerna. Inspektionerna är ofta föranmälda i god tid men kan ibland vara oannonserade. Strålsäkerhetsmyndigheten, IAEA och EU-kommissionen samarbetar vid inspektionerna.
Om vi, IAEA eller EU-kommissionen hittar fel så tar vi först reda på varför det blivit fel. Oftast får vi tillräckliga förklaringar från de ansvariga på plats. I annat fall gör vi en uppföljning, till exempel en ny inspektion vid ett senare tillfälle. Om felet är allvarligt utfärdar vi ett föreläggande. Ett sådant kan exempelvis säga att anläggningen måste införa bättre rutiner.
Strålsäkerhetsmyndigheten medverkar även i olika internationella arbetsgrupper för att stärka och utveckla icke-spridningsfrågor. Ett exempel är European Safeguards Research and Development Association (ESARDA).
Radioaktiva ämnen
Radioaktiva ämnen har ett brett användningsområde, främst inom industri och sjukvård, men även inom kärnteknisk verksamhet, forskning och undervisning. Verksamhet med strålning regleras av ett antal lagar och förordningar. För att få ha och använda radioaktiva ämnen i Sverige krävs tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten.