Frågor och svar om nya beredskaps- och planeringszoner
Den 1 juli 2022 implementerades nya beredskaps- och planeringszoner i beredskapsplaneringen i Sverige. På den här sidan har vi samlat frågor och svar om de nya zonerna.
Varför har beredskapszonerna gjorts om?
De nya beredskapszonerna, som infördes den 1 juli 2022, ska göra det enklare att genomföra effektiva skyddsåtgärder som utrymning, inomhusvistelse och intag av jodtabletter om det skulle hända en kärnkraftsolycka. Med de nya zonerna uppfyller Sverige internationella krav på beredskap samtidigt som lärdomar från kärnkraftsolyckan i Fukushima har omhändertagits.
Varför infördes de nya zonerna den 1 juli 2022?
Strålsäkerhetsmyndigheten skrev en rapport 2014 där vi pekade på brister med då gällande zoner. Rapporten ledde till ett regeringsuppdrag som vi redovisade till regeringen 2017, där vi föreslog förändrade beredskapszoner. Regeringen beslutade i maj 2020 att nya beredskaps- och planeringszoner skulle vara implementerade senast den 1 juli 2022.
På vilket sätt skiljer sig de nya beredskapszonerna från de gamla?
I korthet innebär de nya zonerna att
- en ny inre beredskapszon med en utsträckning på cirka 5 kilometer från kärnkraftverken introduceras
- den tidigare inre beredskapszonen utökas från cirka 15 till cirka 25 kilometer från kärnkraftverken och byter namn till yttre beredskapszon
- den tidigare indikeringszonen utökas från cirka 50 till cirka 100 kilometer och byter namn till planeringszon
Utrymning av den nya inre beredskapszonen ska kunna prioriteras framför utrymning av den yttre beredskapszonen. Dessutom tydliggörs att det ska finnas en planering för inomhusvistelse i alla zonerna.
Hur har Strålsäkerhetsmyndigheten kommit fram till var gränserna för de olika zonerna ska vara?
Strålsäkerhetsmyndigheten har föreslagit ungefärliga utsträckningar och länsstyrelserna har fastställt de exakta gränsdragningarna.
Vilka radiologiska konsekvenser en kärnkraftsolycka kan leda till påverkas framförallt av två faktorer:
- utsläppets storlek och förlopp, och
- det väder som råder när utsläppet sker.
För att komma fram till de ungefärliga utsträckningarna har vi utgått från ett utsläpp och förlopp som motsvarar ett tänkt värsta fall vid en olycka med härdsmälta i en svensk kärnkraftsreaktor. Därefter har vi genomfört spridnings- och dosberäkningar med nio års väderdata, för att statistiskt kunna ta reda på vilka avstånd olika skyddsåtgärder är motiverade. Utifrån detta har vi föreslagit vilka skyddsåtgärder som ska förberedas i de olika zonerna och vilken utsträckning respektive zon ska ha.
Hur noga är det med gränsdragningen mellan de olika zonerna?
Utsträckningen av zonerna tar höjd för mycket stora utsläpp och otur med vädret. Gränsdragningarna är gjorda för att fungera i praktiken, om det skulle inträffa en kärnkraftsolycka. Det innebär att gränserna ofta följer exempelvis vägar. Länsstyrelserna har haft som princip att boende på båda sidor om en gränsväg ska anses tillhöra zonen.
Vilka påverkas av den nya zonindelningen?
Du som bor eller vistas i de nya zonerna bör tänka igenom hur du kan påverkas av de skyddsåtgärder som förbereds och vad du kan behöva göra om det skulle inträffa en kärnkraftsolycka.
För kommuner och regioner är det viktigt att planera för att kunna upprätthålla nödvändig verksamhet även om olika skyddsåtgärder införs. Ett exempel på detta är områden där inomhusvistelse kan komma att rekommenderas. I dessa områden behöver kommuner planera för exempelvis hur de som behöver stöd i hemmet kan fortsätta få det och hur vanlig räddningstjänst kan fortsätta att fungera. Ett annat exempel är områden där utrymning kan bli aktuellt. I dessa områden behöver regionen planera för hur sjukvården ska bedrivas om det till exempel finns sjukhus i dessa områden.
Hur vet jag vilken zon jag tillhör?
Det är länsstyrelsen som har fastställt de exakta beredskaps- och planeringszonerna i ditt län och som också ansvarar för att informera dig före och under en kärnkraftsolycka. Om du är tveksam kan du kontakta länsstyrelsen och fråga.