Frågor och svar om radon på arbetsplatser

På den här sidan har vi samlat vanliga frågor och svar om mätning och anmälan av radon på arbetsplatser.

Vilken myndighet har tillsynsansvar för radon på arbetsplatser?

Arbetsmiljöverket har tillsynsansvar för arbetsplatser som

  • inte mätt radonhalten,
  • ska vidta åtgärder för att sänka radonhalten, eller
  • har en radonhalt som understiger referensnivån.

När en arbetsplats blir anmälningspliktig är tillsynsansvaret delat. Det innebär att både Arbetsmiljöverket och Strålsäkerhetsmyndigheten har tillsynsansvar.

När blir en verksamhet anmälningspliktig?

En verksamhet blir anmälningspliktig om radonhalten överskrider referensnivån 200 Bq/m3 och åtgärder som förväntas sänka radonhalten till under referensnivån inte genomförs. Det innebär att en verksamhet först har möjlighet att vidta åtgärder för att sänka radonhalten, innan anmälningsplikten träder ikraft. Genomförs inte åtgärder eller om åtgärderna inte förväntas sänka radonhalten till under referensnivån gäller anmälningsplikten omgående. Anmälningsplikten gäller i enlighet med 4 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (2018:10) om radon på arbetsplatser.

Arbetstagarnas radonexponering behöver också kartläggas och övervakas. Om det på en arbetsplats finns arbetstagare som under en årsarbetstid riskerar att överskrida 0,72 MBqh/m3 omfattas det också av anmälningsplikt. Anmälan ska göras av den som har rådighet (bestämmanderätt) över arbetsplatsen, vanligen fastighetsägaren. Anmälningsplikten gäller i enlighet med 5 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (2018:10) om radon på arbetsplatser.

SSMFS 2018:10 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om radon på arbetsplatser

Anmälan görs i Strålsäkerhetsmyndighetens e-tjänst för anmälningsplikt: E-tjänst för anmälningsplikt

Vem ansvarar för att anmäla verksamheten till Strålsäkerhetsmyndigheten, och hur anmäler man?

Anmälningsplikt i enlighet med 4 § i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (2018:10) om radon på arbetsplatser gäller om en verksamhet bedrivs i en radonhalt över referensnivån 200 Bq/m3. Då ska anmälan göras av den som sysselsätter personalen, vanligen arbetsgivaren. Anmälan gäller endast för den egna personalen. Om arbetsplatsen används av flera arbetsgivare så innebär det att varje arbetsgivare ska göra en egen anmälan.

Anmälningsplikt i enlighet med 5 § i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (2018:10) om radon på arbetsplatser gäller om arbetstagare under en årsarbetstid riskerar att överskrida 0,72 MBqh/m3. Då ska anmälan göras av den som har rådighet över arbetsplatsen. Anmälningsplikten gäller för både egen och inhyrd personal.

Detta innebär att om exempelvis en entreprenör med inhyrd personal vistas på en arbetsplats där personalen riskerar att utsättas för radonexponering över 0,72 MBqh/m3, då ska entreprenören endast göra en anmälan enligt 4 §, medan den som har rådighet över arbetsstället ansvarar för att göra en anmälan enligt 5 §. Den som har rådighet över ett arbetsställe och har egen personal på arbetsplatsen måste även göra en anmälan enligt 4 § när en anmälan görs enligt 5 §.

SSMFS 2018:10 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om radon på arbetsplatser

Anmälan görs i Strålsäkerhetsmyndighetens e-tjänst för anmälningsplikt: E-tjänst för anmälningsplikt

När ska radon mätas på en arbetsplats?

Mätningen av radonhalten ska utföras under den så kallade eldningssäsongen, 1 oktober – 30 april. Radonhalten inomhus är som högst under eldningssäsongen på grund av ökat självdrag som gör det lättare för markluft att ta sig in i en byggnad. Dessutom vädras vanligen byggnader mindre under vinterhalvåret.

Läs mer om hur du mäter radon på arbetsplatser i Strålsäkerhetsmyndighetens Metodbeskrivning för radonmätning på arbetsplatser

Hur ofta bör radon mätas på en arbetsplats?

Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att mätningar av radon utförs vart tionde år eller efter att större renoveringar genomförts som kan påverka radonhalten.

Behöver radon mätas på en arbetsplats som ligger utomhus i öppen miljö?

Eftersom radon är en gas, som innebär att den är flyktig och lätt transporteras med vinden, återfinns radon i mycket låga halter utomhus.  Av den anledningen behöver du som arbetsgivare inte mäta radonhalter på en arbetsplats utomhus i öppen miljö.

Måste alla utrymmen i en fastighet, även där personalen vistas tillfälligt, mätas?

Vid mätning av radon görs ett urval, mycket sällan mäts alla utrymmen i en fastighet. Om det inte finns någon anledning att misstänka att ett visst utrymme kan ha särskilt höga radonhalter brukar utrymme väljas där arbetstagare vistas länge. En anledning till att mäta radon i utrymmen där arbetstagare endast vistas tillfälligt kan exempelvis vara annan ventilation/ luftomsättning, misstanke om att byggnadsmaterial bidrar till förhöjd radonhalt eller att det finns ökad risk för inläckage av markluft.

Kan resultatet från en radonmätning för en annan byggnad i närheten användas?

Nej. Mätning ska göras i varje enskild byggnad. Det beror bland annat på att radonhalten varierar likväl som markens genomsläpplighet gällande radongas. Olika byggnadskonstruktioner, ventilationssystem och val av byggnadsmaterial påverkar också radonhalten i varje specifik byggnad.

Uppmätta radonhalter överstiger 200 Bq/m3, hur går vi vidare?

Säkerställ först att ni har följt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för radon på arbetsplatser. Oftast stängs ventilationen av eller går på lågvarv utanför arbetstid, vilket gör att en långtidsmätning ger en överskattning av radonhalten, av den anledningen kan en uppföljande mätning behöva göras. Om radonhalten överskrider referensnivån vid sammanvägning under arbetstid och långtidsmätning ska åtgärder för att sänka radonhalten vidtas. Det är lämpligt att anlita en konsult som kan rekommendera lämplig metod för aktuell byggnad. Om åtgärder som förväntas sänka radonhalten till under referensnivån inte planeras ska en anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten genomföras.

Läs mer om hur du mäter radon på arbetsplatser i Strålsäkerhetsmyndighetens Metodbeskrivning för radonmätning på arbetsplatser

Anmälan görs i Strålsäkerhetsmyndighetens e-tjänst för anmälningsplikt: E-tjänst för anmälningsplikt

Vem utför åtgärder för att sänka radonhalten, arbetsgivaren (som hyr lokalen) eller fastighetsägaren?

I Arbetsmiljöverkets lagstiftning finns krav om att vidta åtgärder för att sänka radonhalten, dessa krav riktar sig i första hand till arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för personalens arbetsmiljö. Det är dock lämpligt att åtgärder planeras tillsammans med fastighetsägaren eftersom det är fastighetsägaren som har befogenhet att exempelvis förbättra ventilationen eller göra andra ingrepp i lokalen. Vid ytterligare frågor bör kontakt tas med Arbetsmiljöverket.

Kontakta Arbetsmiljöverket

Om radon, på Arbetsmiljöverkets webbplats

Beräknad radonexponering överstiger 0,72 MBqh/m3, hur går vi vidare?

Det finns specifika krav i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (2018:10) om radon på arbetsplatser som gäller endast då en hög radonexponering uppmätts på arbetsplatsen. Exempelvis finns det krav på individuell identifiering av arbetstagare som riskerar att överskrida 0,72 MBqh/m3. Om du har rådigheten över arbetsplatsen behöver en anmälan göras enligt 5 §. Om du inte har rådighet över arbetsplatsen ska en anmälan göras enlig 4 §.

SSMFS 2018:10 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om radon på arbetsplatser

Anmälan görs i Strålsäkerhetsmyndighetens e-tjänst för anmälningsplikt: E-tjänst för anmälningsplikt

På arbetsplatsen där min personal arbetar på finns väldigt höga radonhalter, flera tusen bequerel – vilket andningsskydd rekommenderar ni att använda?

Om ni vill använda andningsskydd på arbetsplatsen är det viktigt att komma ihåg att använda det på ett korrekt sätt, exempelvis gör skäggväxt att andningsskydd inte sitter helt tätt. Det är även viktigt att andningsskydd placeras på ett korrekt sätt som gör att det inte glipar. Det finns endast ett sorts andningsskydd som helt skyddar mot radon, och det är andningsapparater. En andningsapparat innebär att man andas in syrgas från en tub, och därmed inte andas in det radon som finns i luften på arbetsplatsen.

Väljer man en annan typ av andningsskydd, exempelvis andningsskydd med nån typ av filter så finns det inget filter som tar bort sönderfallsprodukter från radon helt, utan det finns bara sätt att minska mängden sönderfallsprodukter från radon som du andas in. Det är sönderfallsprodukter från radon som ger det största bidraget till radonexponering. Hur stor effekt andningsskyddet ger, går inte att beräkna, av den anledningen måste man alltid utgå från den uppmätta radonhalt som finns på arbetsplatsen vid exempelvis beräkning av radonexponering.

Arbetsmiljöverket ansvarar för regler och rekommendationer om andningsskydd, och kan bättre svara på frågor om hur man kan begränsa radonexponeringen genom användning av andningsskydd.

Andningsskydd - Arbetsmiljöverket (av.se)