Ozonskikt
Ozonskiktet begränsar den skadliga UV-strålningen som når jordytan. Det är ozonskiktets tjocklek som avgör hur mycket strålning som släpps igenom. Över Sverige har ozonlagret varit ungefär lika tjockt sedan 1950-talet. Att allt fler människor får hudcancer beror snarare på våra solvanor.
Ozonskiktet hindrar att en del av den skadliga UV-strålningen från solen når jordytan. Ozonskiktet finns 10–50 kilometer upp i jordens atmosfär. Hur mycket strålning som släpps igenom påverkas av ozonskiktets tjocklek.
Ozonskiktets tjocklek varierar naturligt under året. Skiktet är tjockast på våren och tunnast på senhösten. Det varierar också från dag till dag på grund av luftrörelser och växlingar mellan hög- och lågtryck. Under sådana kortvariga förändringar kan ozonskiktet släppa igenom mer UV-strålning än annars.
- UVC-strålning (den mest energirika och skadliga strålningen) når över huvud taget inte jordytan.
- UVA-strålningen (den minst energirika strålningen) hindras inte av ozonskiktet utan släpps igenom.
- Hur mycket UVB-strålning som når jordytan påverkas av ozonskiktets tjocklek.
Ozonlagret över Sverige oförändrat
Det har inte gått att uppmäta några påtagliga förändringar i ozonlagrets tjocklek över Sverige idag jämfört med 1950-talet. Att Sverige drabbas av allt fler hudcancerfall beror främst på våra solvanor – och inte på att solens UV-strålning blivit starkare.
Under 1980-talet upptäcktes det antarktiska ozonhålet. Hålet uppträder över sydpolsområdet och delar av södra halvklotet under ett par månader på vårvintern. ”Hålet” är egentligen en bit av ozonskiktet som tillfälligt blir tunnare varje år.
Mindre uttunningar av ozonskiktet har även passerat över Arktis och nordeuropeiska länder, däribland Sverige. Uttunningarna har varit tillfälliga och väderberoende.