Hälsorisker med radon
Långvarig exponering för höga radonhalter ökar risken för att drabbas av lungcancer. Radon är den näst största orsaken till lungcancer efter rökning. Om du röker eller tidigare har rökt är riskerna med radon större än för den som inte rökt.
Studier gjorda i bostäder visar att radon ökar risken för lungcancer med 16 procent (av grundrisken) per 100 becquerel per kubikmeter (Bq/m3) inomhusluft under långvarig exponering. En långvarig exponering kan, i detta sammanhang, vara medelhalten av radon i din bostad under de senaste 20 åren. Det kan ta mellan 15 och 40 år från det att någon utsatts för radon till dess att lungcancer kan påvisas.
Den som har en högre grundrisk att drabbas av lungcancer, till exempel en person som röker, är känsligare för radon. Om du röker är den mest effektiva åtgärden för att minska din radonrisk att sluta röka. Du bör dock fortfarande se till att radonhalten i bostaden är lägre än 200 Bq/m3.
Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att ungefär 14 procent av antalet lungcancerfall i Sverige är orsakade av radon. Det motsvarar cirka 500 lungcancerfall per år. 450 av dessa är orsakade av radon i kombination med rökning medan 50 av fallen är icke-rökare.
Lungcancer är den enda kända hälsorisken med radon. Genom att sänka radonhalten i hus med radonvärden över 200 Bq/m3 till nivåer runt 100 Bq/m3 eller ännu lägre går det uppskattningsvis att på sikt undvika omkring 200 lungcancerfall om året.
Barn och radon
Det finns inga studier gjorda som undersöker risker med radon för barn. Därför går det inte att säga om barn löper högre eller lägre risk jämfört med vuxna utan det går att anta att risken med radon är den samma.
Varför är radon hälsofarligt?
Det är framförallt radonets kortlivade sönderfallsprodukter, även kallade radondöttrar, som är hälsofarliga. Dessa är isotoper av bly, vismut och polonium och gemensamt för dem är att de alla har halveringstider under en halvtimme. Sönderfallsprodukterna, som när de bildas är laddade metalljoner, fäster på andra partiklar i luften och bildar små partikelkluster av varierande storlekar. Partiklarna följer sedan med inandningsluften och fastnar i lungorna där de sönderfaller innan kroppen hinner rensa bort dem.
Radon och sönderfallsprodukterna avger alfastrålning och är därför skadliga när de kommer in i kroppen. Själva radongasen är mindre skadlig då radon är en ädelgas och därför inte fastnar i lungan utan följer med utandningsluften innan någon signifikant stråldos hunnit avges till lungvävnaden.
Om det finns radon i luften så finns även de kortlivade sönderfallsprodukterna. Även om det är sönderfallsprodukterna som är skadligast så mäts halten av radongas eftersom den är enklare att mäta.
Radon i vatten
En mycket stor del av hälsorisken med radon i vatten beror på att radon i hushållsvattnet avgår till inomhusluften, till exempel när man tvättar, duschar eller diskar. På så vis höjs radonhalten i inomhusluften. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att radon som överförs från hushållsvatten till inomhusluft kan ge upphov till några tiotal av de cirka 500 lungcancerfall som radon orsakar årligen i Sverige.
Riskerna med att dricka radonhaltigt vatten är små. Radonet tas upp i magsäcken och den största delen transporteras ut ur kroppen inom en timme. Hälsoeffekter med radon i dricksvattnet och effekter på magsäcken har dock inte studerats i samma omfattning som hälsorisker med radon i luften.