Sök

Din avgränsning ger 413 träffar.

• Tekniskt fel hos gammakamera ledde till felaktig diagnos

  En trasig förförstärkare till ett PM-rör gav en 6 cm stor artefakt vilken tolkades som misstänkt lungemboli. Läkaren beslutade att genomföra en ventilationsundersökning. Patienten fick därmed en onödig undersökning med 100 MBq Tc-MAA.

  Innehållstyp: Artiklar

• Tubbrott i en tryckvattenreaktor

  Svenska tryckvattenreaktorer har tre ånggeneratorer som innehåller tusentals tuber. Reaktorns kylvatten (primärkrets) leds genom tuberna i ånggeneratorerna som överför värme till turbinsidan (sekundärkrets). På så sätt produceras ångan som får turbinen att rotera. Tuberna är en säkerhetsbarriär mellan kärnkraftverkets...

  Innehållstyp: Artiklar

• Nödkylning av en tryckvattenreaktor

  En tryckvattenreaktor har olika kretslopp med vatten som skiljs åt i ånggeneratorerna. Det gör att energin kan flyttas utan att vattnet blandas. Vattnet i reaktorhärden hör till primärkretsen.

  Innehållstyp: Artiklar

• Solboken

  Solen är härlig men i för stora doser kan den vara skadlig. Att bränna sig som barn ökar risken för att senare i livet drabbas av hudcancer. Därför ska vi vara extra rädda om barnen och lära dem att umgås med solen på ett klokt sätt. Ett sätt att göra det är genom ”Solboken”.

  Innehållstyp: Artiklar

• Ansökningshandlingar (SFR)

  Här listas Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen, daterad 19 december 2014. I ansökan ingår också SKB:s miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

  Innehållstyp: Artiklar

• Rapporteringskrav för industriell radiografering

  Du som bedriver verksamhet med öppen eller sluten industriell radiografering ska årligen rapportera in alla händelser och upptäckta förhållanden som kan ha betydelse ur strålskyddssynpunkt. Rapporteringen för föregående års händelser ska göras till Strålsäkerhetsmyndigheten senast den 31 januari varje år.

  Innehållstyp: Artiklar

• Ansökan om ett slutförvar för använt kärnbränsle

  Här kan du läsa Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) ansökan om att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle. I den beskriver SKB sin planering för att göra slutförvaret så strålsäkert som möjligt. ...

  Innehållstyp: Artiklar

• Slutförvarets utveckling

  Strålsäkerhetsmyndigheten och myndighetens föregångare har under flera decennnier följt projektet att ta fram en plats och metod för ett slutförvar för använt kärnbränsle. På mitten av 1970-talet inledde kärnkraftsindustrin de första geologiska studierna för att kartlägga lämpliga platser i Sverige för slutförvaring...

  Innehållstyp: Artiklar

• Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av ansökan

  Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) lämnade in ansökningar om slutförvaring enligt kärntekniklagen till Strål­säker­hets­myndig­heten i mars 2011. Efter granskningen lämnade Strålsäker­hets­myndig­heten yttranden till regeringen i januari 2018. Myndigheten tillstyrkte ansökningarna och rekommenderade...

  Innehållstyp: Artiklar

• Ansökningar, metod och platsval

  Under 2011 lämnade Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) in sina ansökningar för en inkapslingsanläggning och en slutförvarsanläggning till Strålsäkerhetsmyndigheten för granskning. Ansökningarna är omfattande och det ingår bland annat bilagor där SKB motiverar val av metod och plats. Det finns även en redovisning om...

  Innehållstyp: Artiklar