Strålsäkerhetsmyndighetens podd Strålsäkert
I podcasten Strålsäkert tar Strålsäkerhetsmyndigheten upp olika aspekter av strålning. Avsnitten berör allt från strålning i vården, radioaktivt avfall, magnetfält och kärnkraftsäkerhet till radon, UV, laser samt vad Strålsäkerhetsmyndigheten gör för att stärka strålsäkerheten internationellt. Strålsäkert hittar du även i de flesta appar som finns för poddlyssning.
Strålsäkert vänder sig i första hand till allmänheten men vissa avsnitt kommer att rikta sig mer mot speciella yrkesgruppen, till exempel miljö- och hälsoskyddsinspektörer i landets olika kommuner.
Poddavsnitt 35: Ny kärnkraft i Sverige – effektiv prövning för säker kärnkraft - Almedalen 2024
Hur går det till att pröva en ansökan om ny kärnkraft i Sverige och hur långt har Strålsäkerhetsmyndigheten kommit i sina förberedelser? Vad återstår att utreda och vad krävs av en kommun och länsstyrelse om kärnkraft ska etableras på en ny plats? Om det handlade Strålsäkerhetsmyndighetens seminarium i Almedalen den 26 juni 2024 om. Dessutom presenterade Pernilla Sandgren som leder Kärnkraftsprövningsutredningen deras uppdrag och lite om vad de kommit fram till. Det hela avslutades med ett panelsamtal med representanter från industrin, kommuner och regeringens kärnkraftssamordnare.
Medverkande: Michael Knochenhauer, Generaldirektör, Strålsäkerhetsmyndigheten
Lisa Ranlöf, Enhetschef, Strålsäkerhetsmyndigheten
Pernilla Sandgren, Särskild utredare, Kärnkraftsprövningsutredningen
Carl Berglöf, Nationell kärnkraftssamordnare, Klimat och näringslivsdepartementet
Andreas Erlandsson, Ordförande, Kärnkraftskommunernas samarbetsorganisation
Desirée Comstedt, Vice president new nuclear, Vattenfall
Jesper Marklund, Manager new nuclear development Sweden, Fortum.
Moderator Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Poddavsnitt 34: Tidig värdering av nya kärnreaktorer - förslag för ökad kunskap och stärkt strålsäkerhet
Strålsäkerhetsmyndigheten lämnade nyligen in ett förslag till regeringen om hur en reaktortillverkare, eller ett företag som vill bygga kärnreaktorer i Sverige, ska kunna pröva om tekniken lever upp till strålsäkerhetskraven innan en skarp ansökan lämnas in, en så kallad ”tidig värdering av ny reaktorteknik”. Det här är ett regeringsuppdrag som myndigheten fick i december 2023 och slutrapporten är nu klar. Men vad innebär det att kunna värdera reaktorteknik innan en ansökan lämnas in och hur skulle det kunna gå till - om det blir verklighet? Det är temat för det här avsnittet av Strålsäkert.
Medverkande: Lisa Ranlöf, enhetschef, tillståndsprövning kärnreaktorer och Daniel Kjellin, rådgivare ny kärnkraft, GD-staben.
Programledare, Pelle Zettersten, enheten för kommunikation och upplysning.
Läs rapporten om tidig värdering av nya reaktorer
Poddavsnitt 33: Varför och hur vi mäter radiovågor
Strålsäkerhetsmyndigheten mäter regelbundet hur människor exponeras för radiovågor från mobiltelefonmaster. Strålsäkert följer med på en mätning i Solna och Sundbyberg och tar reda på hur man mäter och varför man gör det. Vi får också en lektion i grundläggande strålningsvetenskap med fokus på elektromagnetiska fält.
Medverkande: Karl Herlin och Tanzim Kawnine som båda jobbar med elektromagnetiska fält (EMF) på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Poddavsnitt 32: Den svenska linjen går i graven - Strålsäkerhetens historia del 4
I det här avsnittet hör ni om hur det blev allt svårare att hålla fast vid den Svenska linjen, med tungvattenreaktorer och möjligheten att ta fram kärnvapen, och hur den modernare lättvattentekniken fick ett övertag. Förutom de tekniska utmaningarna med tungvattenreaktorer så låg det också politik bakom teknikvalet. USA gick i bräschen för att sprida lättvattentekniken och tillhandahålla anrikat uran under förutsättningen att det inte används för militärt bruk. Ni får också en glimt av den stora atomenergikonferensen som hölls 1955 och hur det var att jobba i Ågesta under 1960- och 70-talet.
Medverkande: Bengt Pershagen, fd AB Atomenergi och Studsvik, Thomas Jonter, Stockholms universitet, Mattias Lantz, Uppsala universitet, William D. Magwood the fourth, OECD/NEA, Tor Stenberg, Strålsäkerhetsmyndigheten, Arthus Dahlgren, fd AB Atomenergi, Maj Ottosson, boende på Vikbolandet, Carl-Erik Wikdahl, fd AB Atomenergi, Wiktor Fridh,fd SKI, KTH, Kerstin Dahlgren, fd SKI . Dessutom hör vi Sigvard Eklund, AB Atomenergi och Rolf Sievert, Radiofysiska institutionen, i intervjuer med Sveriges Radio. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Textversion av podden
Poddavsnitt 31: Atomåldern och den svenska linjen - Strålsäkerhetens historia del 3
Hur kommer det sig att ett litet land som Sverige blev så tongivande inom kärnteknik och kärnkraftssäkerhet? Det, och hur själva forskningen kring kärnfysik gjorde kärnkraft möjlig handlar det här tredje avsnittet av Strålsäkerhetens historia om. Medverkande: Bengt Pershagen, AB Atomenergi, Studsvik etc.,Thomas Jonter, Stockholms universitet, Mattias Lantz, Uppsala universitet och Hans Weinberger, Agder universitet. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Avsnitt 31: Textversion av podden
Poddavsnitt 30: Så granskas en ansökan om ny kärnkraft
I det här avsnittet får ni höra vad Strålsäkerhetsmyndigheten granskar om en ansökan om att bygga nya kärnkraftsreaktorer lämnas in till myndigheten, vilka frågor som återstår att utreda och hur myndigheten förbereder sig.
Samtalet spelades in under Nationella strålsäkerhets- och forskningsdagarna 2023.
Medverkande: Karin Liljequist, chef på enheten för anläggningssäkerhet, Catarina Danestig Sjögren, chef för enheten utveckling av skydd och beredskap och Lisa Ranlöf som är chef för enheten tillståndsprövning kärnteknik, samtliga på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Avsnitt 30: Textversion av podden
Poddavsnitt 29: Strålsäkerhetsmyndighetens förslag för utveckling av befintlig och framtida kärnkraft
Strålsäkerhetsmyndigheten fick i augusti 2022 i uppdrag att se över förutsättningarna för ny och befintlig kärnkraft i Sverige. Nu har Strålsäkerhetsmyndigheten lämnat hela regeringsuppdraget till regeringen. I det här avsnittet ska vi berätta vad myndigheten kom fram till och bena ut lite om vilka frågor som myndigheten behöver arbeta vidare med.
Medverkande: Michael Knochenhauer, generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten och Aino Obenius Mowitz som har varit projektledare för genomförandet av det här regeringsuppdraget på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Poddavsnitt 28: Skolgårdar och UV strålning - UV rådets rapport 2023 #Tema forskning
Årets rapport från Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor handlar om hur utemiljön på skolor och förskolor påverkar UV-exponeringen hos barn, om ozonskiktets status och om hudcancerstatistik och trender.
Medverkande från UV-rådet, Veronica Höiom, vid Karolinska institutet, ordförande i UV-rådet, Sandra Andersson, meteorolog vid SMHI, sekreterare i UV-rådet. Medverkade gjorde även Peter Pagels vid Linné universitetet och Tove Sandberg Liljendahl, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Poddavsnitt 27: Så lever kärnkraftverken upp till kraven
Hur mår svensk kärnkraft i ett strålsäkerhetsperspektiv och hur pass väl lever de upp till myndighetens krav? Det är temat för det här avsnittet av Strålsäkert. Vi gjorde ett liknande avsnitt 2019 men det har ju hänt mycket sedan dess. Oberoende härdkylning har införts på alla reaktorer i drift, nya förskrifter har införts och omorganisationer har skett, både på myndigheten och på kärnkraftverken. 2019 handlade det om hur pass väl kärnkraftverken levde upp till alla krav under 2018 och delar av 2019, nu handlar det om 2021 och lite därefter. Vi utgår från de samlade strålsäkerhetsvärderingarna, de så kallade SSV-rapporterna som görs varje år för respektive kärnkraftverk. Vi vill vara tydliga med att det här avsnittet endast täcker in perioden för just de här rapporterna och inte händelser efter det.
Medverkande: Erik Höglund, avdelningschef för tillsynsavdelningen, Karin Lindström, utredare på enheten för tillsynssamordning och MTO och Francesco Cadinu, inspektör på enheten för tillsyn, händelseuppföljning och teknik. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Poddavsnitt 26: UVC-lampor, ozonskikt och hudcancerstatistik – UV-rådets rapport 2022 #Tema forskning
Varje år publicerar Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor en rapport där den senaste forskningen om ultraviolett strålning kopplat till hudcancer presenteras. I det här avsnittet av Strålsäkert får vi höra delar av rådet sammanfatta vad de kommit fram till. Det kommer bland annat att handla om UVC-lampor som används för desinfektion och som blivit allt vanligare i samband med Covid-19 pandemin, om hur ozonskiktet varierat de senaste åren och om hudcancerstatistik.
Medverkande från UV-rådet, Yvonne Brandberg, professor vid Karolinska institutet, ordförande i UV-rådet, Sandra Andersson, meteorolog vid SMHI, Veronica Höiom, forskare Karolinska institutet och Hildur Helgadottir, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. Medverkade gjorde även Tove Sandberg Liljendahl, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Poddavsnitt 25: Strålning på gott och ont - Strålsäkerhetens historia del 2
Det första avsnittet av Strålsäkerhetens historia handlade mest om hur röntgen och radium började användas inom vården och hur behovet av strålskydd växte fram. Nu har vi kommit till en tid när andra strålskyddsproblem började uppenbara sig. Provsprängningar av atombomber i Sovjet som förde radioaktiva ämnen till Sverige, radon i inomhusluft och en ökad användning av joniserande strålning inom vård och industri. Rolf Sievert var tidigt ute med att konstruera mätinstrument och initiera mätningar av olika slag, något som nu kom till användning och blev en del i utvecklingen av beredskapen inför radiologiska olyckor.
Medverkande: Jan-Olof Snihs, Gun Astri Swedjemark, Jack Valentin, Kerstin Lundmark, Ulf Bäverstam, Göran Samuelson, Eva Lund, Gudrun Alm Carlsson, Jan Johansson, Hans Weinberger och Bengt Pershagen. Ni hör även Rolf Sievert i inspelningar från Sveriges Radio och Bo Lindell som spelades in på Strålsäkerhetsmyndigheten 2013. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Avsnitt 25: Textversion av podden
Poddavsnitt 24: Nya beredskapszoner kring svenska kärnkraftverk – varför och hur?
Den 1 juli 2022 införs nya beredskapszoner runt de svenska kärnkraftverken. I det här avsnittet får du veta varför zonerna ändras och vilken betydelse det kommer att få. Avsnittet riktar sig främst till dig som kommer att bo i någon av zonerna och som inte gjort det tidigare. Avsnittet riktar sig även till dig som vill veta hur krisberedskapen runt de svenska kärnkraftverken fungerar.
Medverkande: Jan Johansson, myndighetsspecialist på enheten för utveckling av skydd och beredskap på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten
Poddavsnitt 23: Nya föreskrifter för kärnkraftsreaktorer – därför behövs de
Under flera år har Strålsäkerhetsmyndigheten arbetat med att ta fram nya föreskrifter för kärnkraftsreaktorer, och nu är de klara. Den 1 mars 2022 träder de nya föreskrifterna i kraft. Det här avsnittet är en inspelning av ett webbsänt seminarium som hölls den 16 februari 2022, där syftet var att informera om varför de nya föreskrifterna har tagits fram och vad de kommer att innebära.
Medverkande: Nina Cromnier, GD. Lars Skånberg, senior rådgivare, Aino Obenius Mowitz, utredare och Erik Höglund, chef för avdelningen tillsyn, samtliga på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Avsnitt 23: Textversion av podden
Poddavsnitt 22: Sievert och pionjärerna – Strålsäkerhetens historia del 1.
I Strålsäkerhetens historia tas du med på en historisk resa och berättar hur strålskyddet och kärnkraftssäkerheten växt fram och utvecklats över tid. I det här första avsnittet får du höra om när röntgenstrålarna upptäcktes och när radium började användas för att bekämpa cancer, något som i sin tur ledde till ett behov av strålskydd för både patienter och personal. De två första avsnitten kretsar mycket kring Rolf Sievert som var Sveriges första radiofysiker och upphovsman till en rad organisationer inom strålskydd i Sverige och internationellt. Det här är också historien om hur de svenska myndigheter som hanterar frågor om strålning och reaktorsäkerhet kom till.
Medverkande: Jack Valentin, Eva Lund, Gudrun Alm Carlsson, Hans Weinberger och Göran Samuelson. Ni hör också inspelningar från Sveriges Radio med Rolf Sievert, Elis Berven och Bo Lindell.
Textversion av podden
Mer om strålsäkerhetens historia
Poddavsnitt 21: Härdsmälta, kärnkraftens akilleshäl - om forskning kring
svåra haverier #Tema forskning
Vad händer vid en härdsmälta i en kärnkraftsreaktor? Och hur kan forskning bidra till att öka säkerheten och minimera risken för svåra haverier med utsläpp till miljön - om det handlar Strålsäkert den här gången. Vi möter forskare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i Göteborg som berättar hur och varför de studerar svåra haverier. Patrick Isaksson som är utredare och forskningshandläggare på Strålsäkerhetsmyndigheten berättar varför myndigheten finansierar den här typen av forskning och varför den är viktig.
Textversion av podden
Poddavsnitt 20: Snart samma hudcancernivåer som Australien – UV-rådets rapport 2020 #Tema forskning
Antalet personer som drabbas av hudcancer i Sverige har ökat med 60 procent de senaste tio åren, incidensen ligger nu på nästan samma nivå som i Australien och Nya Zeeland som har flest hudcancerfall i världen. I det här avsnittet av Strålsäkert presenterar Strålsäkerhetmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor sin senaste rapport och resonerar om hur man kan bryta trenden. Ni får också råd för hur man kan tänka och göra själv för att minska risken att drabbas av hudcancer.
Det här Seminariet filmades och kan ses i sin helhet på myndighetens Youtubekanal där den även är textad. I podden hör ni en något förkortad version.
Poddavsnitt 19: Spåren efter Tjernobyl - 35 år efter olyckan
Den 26 april 2021 är det 35 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i nuvarande Ukraina inträffade. Vilka spår finns det kvar av nedfallet över Sverige idag och finns det mat som man inte bör äta? Det är temat för det här avsnittet av Strålsäkert. Vi får också höra hur det går till att mäta cesium i 137 i mjölk och hur Strålsäkerhetsmyndighetens miljöövervakning av radioaktiva ämnen går till.
Textversion av podden
Skrift på Livsmedelsverkets webbplats
Poddavsnitt 18: Fukushima 10 år - Del 2: Industrins och myndighetens lärdomar
Vad lärde sig kärnkraftsindustrin och Strålsäkerhetsmyndigheter av olyckan vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi? Vilka säkerhetskrav ställdes efter händelsen och hur blickar vi framåt? Det är frågor som vi ställer oss i det här andra avsnittet om kärnkraftsolyckan i Japan.
Samtalet med representanter från industrin och myndigheten spelades in under den Nationella strålsäkerhetsdagen 2021, en konferens som hölls digitalt på grund av pandemin. Vi ber om ursäkt för att ljudkvalitén inte är av bästa kvalité. Hela konferensen går också att se via Strålsäkerhetsmyndighetens Youtubekanal, där den även är textad.
Poddavsnitt 17: Fukushima 10 år - Del 1: Orsaker och konsekvenser
Det är nu tio år sedan kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan inträffade. Det här är det första av två avsnitt om Fukushima olyckan som spelades in under Nationella strålsäkerhetsdagen 2021. I den här första delen får ni höra om vad som hände vid anläggning och vad konsekvenserna blev. Det handlar om hur kärnkraftsindustrin världen runt reagerade och agerade efter olyckan, hur läget är idag området till följd av olyckan och om rapporten från FN:s vetenskapliga strålningskommitté (UNSCEAR) som utvärderar hälsokonsekvenserna av händelsen.
På grund av pandemin hölls konferensen digitalt och vi ber om ursäkt för att ljudkvalitén inte alltid är den bästa. Hela konferensen går också att se via Strålsäkerhetsmyndighetens Youtubekanal, där den även är textad.
Poddavsnitt 16: Så fungerar oberoende härdkylning - stor säkerhetshöjning av svensk kärnkraft
Oberoende härdkylning (OBH) är en ny säkerhetsfunktion på de svenska kärnkraftverken. Kravet om OBH gäller från och med den sista december 2020 och är en stor säkerhetsuppdatering som kompletterar de redan befintliga systemen. I det här programmet får du höra om hur funktionen fungerar och varför den införts. Ni får också en kort genomgång om andra säkerhetssystem på kärnkraftverken som myndigheten ställt krav på tidigare.
Poddavsnitt 15: Radioekologi – om hur radioaktiva ämnen beter sig i miljön
#Tema forskning
I det här avsnittet följer vi med forskare ut på sjön och tar sedimentprover utanför den kärntekniska anläggningen Studsvik i Södermanland. Syftet är främst att undersöka hur olika radioaktiva ämnen beter sig i miljön och hur rörliga de är. Det här är ett av de forskningsprojekt som Strålsäkerhetsmyndigheten finansierar för att öka kunskapen och vidmakthålla kompetens inom radioekologi.
Poddavsnitt 14: Forskning för ökad strålsäkerhet - om forskning som myndigheten finansierar
#Tema forskning
Strålsäkerhetsmyndigheten finansierar forskning för omkring 80 miljoner per år. Forskningens syfte är dels att ge svar på frågor som myndigheten behöver för att kunna fatta beslut i olika frågor, och dels för att ta fram kunskap om sådant som samhället behöver för att öka strålsäkerheten. I detta avsnitt hör vi om vilken forskning som genomförs på uppdrag av myndigheten och hur vi avgör vilka forskningsprojekt som ska få ta del av anslagen. Dessutom hör vi ett utdrag ur ett panelsamtal om framtida forskningsbehov som hölls under de nationella strålsäkerhetsdagarna 2019.
Poddavsnitt 13: När kunden skadas – riskerna med kosmetisk laserbehandling
Att ta bort tatueringar, hår eller pigmentfläckar med kosmetisk laser kan orsaka brännskador om det inte utförs på ett korrekt sätt. Nu på våren är det extra viktigt att vara försiktig eftersom behandlingar med laser och IPL gör huden tillfälligt mer känslig för solen. Hur ser riskerna ut och vad kan man göra för att skydda sig frågar vi i oss i det här avsnittet av Strålsäkert. Medverkande är Augusto Zúñiga Stenberg som är utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Han berättar bland annat om de risker som finns kopplade till dessa behandlingar och tar upp verkliga fall som når myndigheten.
Poddavsnitt 12: Röntgen - nyttan måste överväga risken
Röntgenundersökningar är ett alldeles utmärkt sätt undersöka kroppens inre. Men röntgenundersökningar innebär också att patienter utsätts för en risk eftersom den strålning som används kan ge negativa hälsoeffekter. Det finns därför en ambition inom Europa att minska antalet onödiga röntgenundersökningar och endast använda dem när det är berättigat, nyttan med att använda röntgen måste helt enkelt överväga risken.
Poddavsnitt 11: Radon på arbetsplatser – dags att mäta!
Det är arbetsgivaren som ansvarar för att mäta radon på en arbetsplats. Sedan den nya strålskyddslagen trädde i kraft finns det nu också en anmälningsplikt kopplat till radon på arbetsplatser. Om en arbetsplats har en radonhalt över 200 bq/m3 och inte lyckats få ner radonhalten ska det anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten. Men hur mäter man radon på arbetsplatser och hur kan man skydda arbetstagare på arbetsplatser där det inte går att få ner radonhalten? I detta avsnitt av Strålsäkert får du svar på de vanligaste frågorna om radon kopplat till arbetsplatser.
Poddavsnitt 10: Så mår svensk kärnkraft i ett strålsäkerhetsperspektiv
Varje år sammanfattar Strålsäkerhetsmyndigheten statusen för de tre kärnkraftverken genom en så kallad samlad strålsäkerhetsvärdering, SSV. Syftet är att följa hur tillståndshavarna av kraftverken lever upp till de högt ställda säkerhetskraven och kunna jämföra utvecklingen över tid. I detta avsnitt sammanfattar vi 2018 års strålsäkerhetsvärderingar för kärnkraftverken Forsmark, Oskarshamn och Ringhals, och vi berättar hur ägarna lever upp till kravbilden och vad de kan göra för att ytterligare höja strålsäkerheten på kärnkraftverken.
Poddavsnitt 9: Hur påverkar den svenska identiteten säkerhetskulturen inom kärnkraftsbranschen? (Almedalen 2019)
Säkerhetskultur handlar om de attityder, värderingar och uppfattningar om säkerhet som finns i en organisation. I kärnteknisk verksamhet kan frågor om säkerhetskultur vara lika viktiga för en framgångsrik verksamhet som de tekniska förutsättningarna. OECD:s kärnenergibyrå, NEA, arrangerade 2018 en workshop med representanter från Strålsäkerhetsmyndigheten, kärnkraftsindustrin och internationella organisationer. Workshopen resulterade i en rapport som beskriver hur svensk nationell identitet kan påverka säkerhetskulturen inom den svenska kärnkraftsbranschen. Vid seminariet presenteras resultat och slutsatser från rapporten för att därefter diskuteras i en panel med representanter från Strålsäkerhetsmyndigheten och kärnkraftsindustrin.
Avsnittet spelades in under Strålsäkerhetsmyndighetens seminarier i Almedalen den 2 juli 2019.
Poddavsnitt 8: #Avvecklingsresan del 4: Säkerhetskultur ända in i kaklet (Almedalen 2019)
Flera kärnkraftsreaktorer är under avveckling i Sverige. Hur upprätthåller man en god säkerhetskultur på anläggningarna under demontering? Och hur motiverar man personal till att sätta säkerheten i första rummet för en verksamhet som ska läggas ner? Processen ställer både myndighet och industri inför nya utmaningar.
Det här avsnittet spelades in under Strålsäkerhetsmyndighetens seminarier i Almedalen den 2 juli 2019.
Poddavsnitt 7: Solens lömska strålar – om UV-strålning och hudcancer
Antalet fall av hudcancer ökar i Sverige och cirka 600 personer avlider varje år på grund av UV-strålning från solen. Varför är det så svårt att vända utvecklingen på det här området och vad händer med huden när den utsätts för UV-strålning? Om det handlar det här avsnittet om Strålsäkert, där vi också får följa med upp på taket på SMHI i Norrköping där man mäter UV-strålningen varje dag, året runt.
Poddavsnitt 6: #Avvecklingsresan del 3: Hur ska framtida generationer minnas kärnavfallet?
Avvecklingsresan är en samtalsserie om olika aspekter av avveckling av kärnkraft. I del 3 handlade samtalet om det som drift och avveckling av kärnkraft resulterar i, förvar av radioaktivt avfall och hur de ska dokumenteras så att framtidens människor inte tar skada. Vi ber om ursäkt för bristande ljudkvalitet på den här inspelningen.
Poddavsnitt 5: Mina år som generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten
Efter nästan sju år lämnar generaldirektör Mats Persson Strålsäkerhetsmyndigheten för att gå i pension. I det här avsnittet av Strålsäkert reflekterar Mats om sin tid på myndigheten, vad som gjort störst intryck och vad han är särskilt nöjd med.
Poddavsnitt 4: #Avvecklingsresan del 2: Historiska anläggningar och sanering av mark – vad har vi lärt oss?
Flera kärntekniska anläggningar som byggdes för länge sedan har eller ska avvecklas, eller är under avveckling just nu. Vilka lärdomar har industri och myndighet dragit av tidigare arbeten och vad är skillnaden på att avveckla en äldre anläggning jämfört med en mer modern? Det är frågor vi ställer oss i det här avsnittet av Avvecklingsresan, en samtalsserie om hur avvecklingen av kärntekniska anläggningar går till.
Poddavsnitt 3: Kärnsäkerhet i Östeuropa – gynnar också Sverige
Arbetsuppgifterna på Strålsäkerhetsmyndigheten är i högsta grad varierande. En del jobbar med strålskydd inom vården, radon, elektromagnetiska fält eller UV-strålning, andra med kärnkraftssäkerhet eller radioaktivt avfall. Lars van Dassen som är chef för det internationella sekretariatet arbetar för att stärka strålsäkerheten i före detta sovjetstater.
Poddavsnitt 2: #Avvecklingsresan del 1: Avveckla reaktorer och demontera kärnkraftverk – hur går det till?
Andra avsnittet av vår podd Strålsäkert handlar om avveckling av kärnkraft. Hur går det till och vilka utmaningar för det med sig? Vårt andra poddavsnitt utgör också första delen av Avvecklingsresan, en samtalsserie där Strålsäkerhetsmyndigheten, experter, industriföreträdare och andra diskuterar hur avvecklingen av reaktorerna ska gå till och vilka krav myndigheten ställer på tillståndshavarna för att det ska ske ett strålsäkert sätt.
Poddavsnitt 1: Den radioaktiva gasen – vad kan man göra åt den?
Man varken ser eller känner lukten av den, den radioaktiva gasen radon som på sikt kan ge lungcancer om man andas in höga halter av den under lång tid. Men var kommer radonet ifrån, vad kan man göra för att minska radonhalten i ett hus och varför är det viktigt? Det är några av frågorna vi ska ge svar på i det här första avsnittet av Strålsäkert.