INES-skalan

Vad är INES?

INES är en skala som används för att snabbt och konsekvent nå ut till allmänhet och medier med information om den säkerhetsmässiga betydelsen av händelser som rör strålkällor. Händelser klassas i sju olika nivåer där nivå 1–3 kallas incidenter och nivå 4–7 för olyckor.

Skalan är konstruerad så att varje steg är cirka 10 gånger allvarligare än det föregående. Med stigande allvarlighetsgrad är nivåerna:

1. Avvikelse
2. Incident
3. Allvarlig incident
4. Olycka med lokala konsekvenser
5. Olycka med vida konsekvenser
6. Allvarlig olycka
7. Stor olycka

Vad innebär INES-klassningarna?

• Nivå 0: Avvikelse utan betydelse för människa och miljö.
• Nivå 1: Avvikelse där säkerhetssystem som ska förhindra händelser eller olyckor har försämrats. Liten betydelse för människa och miljö.
• Nivå 2–3: Allvarlig försämring av ett eller flera säkerhetssystem. Måttlig betydelse för människa och miljö.
• Nivå 4–7: Olycka med lokala eller vida konsekvenser för människa och miljö.

Händelser som inte har någonting med nukleär eller radiologisk säkerhet att göra (exempelvis om en arbetare på ett kärnkraftverk skadas vid en fallolycka) klassas inte med INES-skalan.

Hur bestäms INES-klassningen?

För att INES-klassa händelser används metoden som beskrivs i internationella atomenergiorganets (IAEA) användarhandbok INES User's Manual.

Händelserna klassas utifrån påverkan på tre områden:

1. Människor och miljö beaktar den stråldos människor exponerats för eller den mängd radioaktivt material som har släppts ut till omgivningen.
2. Anläggningspåverkan beaktar funktionen hos de barriärer, kontroller och system som ska förhindra radioaktiva utsläpp och skydda allmänheten.
3. Djupförsvaret beaktar säkerheten hos de system som ska förhindra olyckor då befintliga åtgärder inte fungerat som det var tänkt. Detta ger en indikation på hur nära det var att en incident eller olycka kunde inträffa.

Exempel på INES-klassningar

Under skalan/Nivå 0

• Under inspektion och byte av bränslehärden upptäcks flera skadade styrstavar. Kärnkraftverket Krsko, Slovenien, 2013.
• Upptäckt av konsumentvaror kontaminerade med kobolt-60. Hamnen i Colombo, Sri Lanka, 2012.

Nivå 1 (Avvikelse)

• Stopp av huvudcirkulationspumpar och samtidig förlust av systemets energilager (svänghjul). Kärnkraftverket Olkiluoto, Finland, 2008.
• Två arbetare exponeras över tillåten dosgräns. Kärnkraftverket Rajasthan, Indien, 2012.

Nivå 2 (Incident)

• En kortslutning ledde till bortfall av elförsörjning vilket gjorde att reaktorn snabbstoppades. Reservgeneratorerna fungerade inte som förväntat. Kärnkraftverket Forsmark, Sverige, 2006.
• Sjukvårdspersonal exponerades över tillåten årsdosgräns. Paris, Frankrike, 2013.

Nivå 3 (Allvarlig incident)

• En transportbehållare från Studsvik som innehöll radioaktivt iridium strålade långt över tillåtna nivåer. Upptäckten gjordes i New Orleans i USA. Studsvik, Sverige, 2002.
• Allvarlig överexponering av personal vid radiografering. Lima, Peru, 2012.

Nivå 4 (Olycka med lokala konsekvenser)

• Radioaktivt material hos skrotmetallanläggning ledde till att föreståndaren fick akuta strålskador. New Delhi, Indien, 2010.
• Överexponering av fyra arbetare vid en bestrålningsanläggning. Stambolijski, Bulgarien, 2011.

Nivå 5 (Olycka med vida konsekvenser)

• Allvarliga skador på reaktorhärd. Kärnkraftverket Three Mile Island (Harrisburg), USA, 1979.
• Sex personer fick allvarliga strålskador från en skadad starkt radioaktiv strålkälla med cesium-137. Fyra av dem dog. Goiânia, Brasilien, 1987.

Nivå 6 (Allvarlig olycka)

• Stort utsläpp till omgivningen efter en explosion i en tank för starkt radioaktivt avfall. Kysjtym, nuvarande Ryssland, 1957.

Nivå 7 (Stor olycka)

• Omfattande hälso- och miljöeffekter till följd av utsläpp av reaktorns kärnbränsle. Kärnkraftverket Tjernobyl, nuvarande Ukraina, 1986.
• Omfattande hälso- och miljöeffekter till följd av utsläpp av bränslehärden från flera reaktorer. Kärnkraftverket Fukushima Daiichi, Japan, 2011.

Dessa händelser INES-klassas

INES-skalan omfattar händelser

• vid kärnkraftverk
• med strålkällor inom industri och sjukvård
• som rör transport, lagring eller användning av radioaktivt material både vid och utanför anläggningar
• där strålkällor hittats (till exempel bland metallskrot), tappats bort eller stulits
• vid framställning av mineraler).

Det är inte lämpligt att använda INES för att:

• mäta eller jämföra säkerheten mellan olika anläggningar, organisationer eller länder
• initiera skyddsåtgärder vid en nukleär eller radiologisk olycka.

IAEA:s medlemsländer använder INES

Länder som har anslutit sig till det internationella atomenergiorganet (IAEA) har åtagit sig att använda INES-skalan i sin rapportering. INES används regelbundet av nästan 80 länder världen över. Dessa länder har utsett en ansvarig myndighet och en nationell INES-samordnare. I Sverige är Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarig myndighet. Samordnarna är ansvariga för att kommunicera klassningen till IAEA som vidarebefordrar informationen till övriga medlemsländer. Klassningen av en händelse bestäms av det land där händelsen inträffat.

INES-klassningar kan ändras Händelser är dynamiska – de inträffar, utvecklas och avslutas. Erfarenheter visar att konsekvenser av händelser kan vara svåra att överblicka och analysera i ett tidigt skede. Därför kan INES-klassningar behöva ändras när händelsen är utredd och analyserad.

NEWS samlar INES-händelser

NEWS står för Nuclear Events Web-based System och är en databas som tillhandahåller officiell information om nukleära och radiologiska händelser som rapporterats till IAEA.

Syftet med NEWS är att informera allmänheten om den säkerhetsmässiga betydelsen av händelser som har klassats som INES Nivå 2 eller högre, samt händelser som antas få stor uppmärksamhet från allmänheten. IAEA tillhandahåller och förvaltar systemet, men händelserapporter sparas och uppdateras av medlemsländernas nationella INES-samordnare.

Mer information

• INES, på IAEA:s webbplats
• NEWS