Säkerhetsskydd

En verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet utgör säkerhetskänslig verksamhet och omfattas av säkerhetsskyddslagen. Den som bedriver sådan verksamhet, det vill säga verksamhetsutövaren, ansvarar att hålla sig informerad, göra bedömningar och bedriva sin verksamhet enligt de författningar som gäller på säkerhetsskyddsområdet. Verksamhetsutövaren ansvarar också själv för att bedöma om den bedriver säkerhetskänslig verksamhet.

Säkerhetskänslig verksamhet ska vara anmäld hos en tillsynsmyndighet. En verksamhetsutövare kan ha flera tillsynsmyndigheter, och ska då vara anmäld hos samtliga.

Säkerhetskänslig verksamhet delas in i följande fem konsekvenskategorier:

• Sveriges yttre säkerhet
• Sveriges inre säkerhet
• Nationellt samhällsviktig verksamhet
• Sveriges ekonomi
• Skadegenererande verksamhet

Olika delar av den säkerhetskänsliga verksamheten som bedrivs kan kopplas till olika kategorier. Exempelvis kan en verksamhet som bedöms vara nationellt samhällsviktig även vara skadegenererande.

Både offentligrättsliga organ och enskilda näringsidkare eller organisationer kan bedriva säkerhetskänslig verksamhet och därmed vara verksamhetsutövare i säkerhetsskyddslagens mening.

Verksamhetsutövare ansvarar själva för att bedöma om de bedriver säkerhetskänslig verksamhet bedrivs eller inte. Bedömningen ska ta sin utgångspunkt i en av verksamhetsutövaren genomförd och dokumenterad säkerhetsskyddsanalys.

Exempel på att någon bedriver säkerhetskänslig verksamhet kan vara att aktören

• hanterar uppgifter som omfattas av vissa sekretessbestämmelser (eller skulle ha gjort om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) varit tillämplig. 1 kap 2 § säkerhetsskyddslagen),
• omfattas av internationellt åtagande om säkerhetsskydd (1 kap. 1 § säkerhetsskyddslagen),
• förfogar över signalskyddsmaterial, signalskyddsnycklar eller innehar signalskyddsbefattningar (FFS om signalskydd),
• ingår i totalförsvaret,
• bedriver samhällsviktig verksamhet,
• har flera säkerhetsskyddsavtal med samma eller olika verksamhetsutövare,
• deltar i flera uppdrag som omfattas av säkerhetsskyddsavtal, eller
• har fått beslut om skyddsobjekt.

Läs gärna Säkerhetspolisens PM Vad är säkerhetskänslig verksamhet för fördjupande resonemang om vad som ska anses utgöra verksamhet av betydelse för Sveriges säkerhet enligt säkerhetsskyddslagen.

Den som till någon del bedriver säkerhetskänslig verksamhet är skyldig att utreda behovet av säkerhetsskydd i en säkerhetsskyddsanalys, och därefter planera och vidta säkerhetsskyddsåtgärder samt kontinuerligt utvärdera och kontrollera det egna säkerhetsskyddet.

Verksamhetsutövare inom området, kärnteknisk verksamhet har enligt säkerhetsskyddslagstiftningen skyldighet att bland annat

• anmäla säkerhetskänslig verksamhet till Strålsäkerhetsmyndigheten på blankett Anmälan om säkerhetskänslig verksamhet,
• ha en aktuell säkerhetsskyddsanalys där verksamhetens behov av säkerhetsskydd är dokumenterat och uppdateras kontinuerligt,
• med utgångspunkt i säkerhetsskyddsanalysen planera och vidta de säkerhetsskyddsåtgärder som behövs,
• ha en säkerhetsskyddschef med ansvar för det operativa säkerhetsskyddsarbetet, inklusive utvärdering av säkerhetsskyddet i syfte att säkerställa att erforderliga skyddsåtgärder vidtas, och är direkt underställd ledningen,
• ansöka till tillsynsmyndigheten om beslut om placering i säkerhetsklass,
• anmäla till tillsynsmyndigheten innan säkerhetsskyddsavtal ingås, samt
• samråda med tillsynsmyndigheten i vissa fall.

Underlåtelse att anmäla att säkerhetskänslig verksamhet bedrivs kan leda till sanktionsavgifter.

Om den säkerhetskänsliga verksamheten upphör ska också detta anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten. Orsak till avanmälan kan vara en reviderad säkerhetsskyddsanalys eller att den säkerhetskänsliga verksamheten har överlåtits. För avanmälan, använd blanketten Anmälan om att säkerhetskänslig verksamhet har upphört.