För ett strålsäkert samhälle

Den 1 oktober trädde ett nytt beredskapssystem ikraft som ska stärka Sveriges motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig. Den civila beredskapen har i det nya systemet delats in i 10 beredskapssektorer och  Strålsäkerhetsmyndigheten ingår i två: Energiförsörjning och Räddningstjänst/Skydd av civilbefolkningen.

Radon ökar risken för lungcancer och enda sättet att upptäcka radon är att mäta. En radonmätning bör pågå i minst två månader under eldningssäsong, som normalt är mellan den 1 oktober och den 30 april. Ju längre tid, desto noggrannare blir radonmätningen. Kontakta ett mätlaboratorium eller saneringsföretag för hjälp. 

Strålsäkerhetsmyndigheten är klar med sitt underlag inför IAEA:s granskning om hur väl Sverige lever upp till internationella riktlinjer inom kärnsäkerhet och strålskydd. Granskningen görs var tionde år av personal från IAEA och äger rum 14–25 november. Granskningen inleds med en rad intervjuer på plats i Sverige mellan de internationella granskarna och representanter från Strålsäkerhetsmyndigheten, Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Den 25 augusti 2022 gav regeringen Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att se över vilken utveckling av regelverket och andra åtgärder som behövs för att det ska finnas förutsättningar att nyttja både befintlig och framtida kärnkraft. Uppdraget omfattar att identifiera behov av utveckling av de regler eller andra åtgärder som kan påverka förutsättningarna för nyttjande av befintlig och ny kärnkraft, som till exempel små modulära reaktorer, så kallade SMR, baserad på känd såväl som ny reaktorteknik.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska på uppdrag av regeringen stödja Ukrainas strålsäkerhetsarbete. Det handlar främst om kärnsäkerhet, strålskydd, icke-spridning, miljöövervakning och omhändertagande av radioaktivt avfall. Myndigheten har under flera år bedrivit projekt i Ukraina för stärkt strålsäkerhet, uppdraget från regeringen möjliggör ytterligare insatser.

Den 1 juli 2022 implementerades nya beredskaps- och planeringszoner för verksamheter med joniserande strålning. Runt de svenska kärnkraftverken innebär det en inre och en yttre beredskapszon samt en planeringszon med en ungefärlig utsträckning om 5, 25 respektive 100 kilometer. Förändringen är viktig för att förbättra möjligheterna att genomföra effektiva skyddsåtgärder i samband med en kärnkraftsolycka.