För ett strålsäkert samhälle

Många svenskar tycker att det är skönt att sola och att bli solbruna. Varje år reser hundratusentals svenskar på solsemester utomlands. Men tyvärr finns det också en baksida med solens starka strålar. Våra solvanor är troligtvis den främsta anledningen till att allt fler drabbas av hudcancer. Mitt på dagen när solen står som högst är risken att bränna sig som störst. Minsoltid.se hjälper dig att uppskatta hur länge du kan vara i solen utan att bränna dig.

Den 1 juli 2022 implementerades nya beredskaps- och planeringszoner för verksamheter med joniserande strålning. Runt de svenska kärnkraftverken innebär det en inre och en yttre beredskapszon samt en planeringszon med en ungefärlig utsträckning om 5, 25 respektive 100 kilometer. Förändringen är viktig för att förbättra möjligheterna att genomföra effektiva skyddsåtgärder i samband med en kärnkraftsolycka.

I det andra avsnittet av Strålsäkerhetens historia får du höra om när mätstationer för radioaktivitet monterades upp runt om i Sverige, något som så småningom blev en viktig del i den svenska kärnenergiberedskapen. Du får också höra om hur radon kom att uppmärksammas som ett hälsoproblem. Och självklart får du höra mer om Rolf Sievert som ledde verksamheten vid Radiofysiska institutionen i Solna och som av många betraktas som strålskyddets fader.

En ny rapport för tiden 2019 till 2021 visar att både anläggning och verksamhet vid Barsebäck Kraft AB bedöms ha tillfredsställande strålsäkerhet och att den utvecklats positivt sedan förra rapporten. Strålsäkerhetsmyndigheten konstaterar att nedmontering och rivning av Barsebäck 1 och 2 genomförs på ett strålsäkert sätt och att det uppkomna kärnavfallet omhändertas enligt fastställda planer på ett ändamålsenligt och strålsäkert sätt. 

I årets rapport från Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor handlar det bland annat om den ökade användningen av UVC-lampor, om hur ozonskiktet har varierat de senaste två åren och om genetisk testning av personer som har extra hög risk för att drabbas av hudcancer. Läs rapporten nedan eller se en presentation via Strålsäkerhetsmyndighetens Youtubekanal. 

Strålsäkerhetsmyndigheten finansierar forskning för omkring 80 miljoner kronor per år. Vilken forskning vi väljer att finansiera beror på flera faktorer. Bland annat utgår vi från hur läget i omvärlden – både nationellt och internationellt – påverkar vårt behov av ny kunskap. Just nu finns det forskningsmedel för kompetensstöd till en forskargrupp inom området strålningsbiologi och för ett doktorandprojekt inom strålningsdosimetri.