För ett strålsäkert samhälle

I det andra avsnittet av Strålsäkerhetens historia får du höra om när mätstationer för radioaktivitet monterades upp runt om i Sverige, något som så småningom blev en viktig del i den svenska kärnenergiberedskapen. Du får också höra om hur radon kom att uppmärksammas som ett hälsoproblem. Och självklart får du höra mer om Rolf Sievert som ledde verksamheten vid Radiofysiska institutionen i Solna och som av många betraktas som strålskyddets fader.

Regeringen har beslutat om nya beredskaps- och planeringszoner för verksamheter med joniserande strålning. Runt de svenska kärnkraftverken innebär det en inre och en yttre beredskapszon samt en planeringszon med en ungefärlig utsträckning om 5, 25 respektive 100 kilometer. Förändringen är viktig för att förbättra möjligheterna att genomföra effektiva skyddsåtgärder i samband med en kärnkraftsolycka. De nya zonerna ska vara implementerade i beredskapsplaneringen senast den 1 juli 2022.

Strålsäkerhetsmyndigheten finansierar forskning för omkring 80 miljoner kronor per år. Vilken forskning vi väljer att finansiera beror på flera faktorer. Bland annat utgår vi från hur läget i omvärlden – både nationellt och internationellt – påverkar vårt behov av ny kunskap. Just nu finns det forskningsmedel för kompetensstöd till en forskargrupp inom området strålningsbiologi och för ett doktorandprojekt inom strålningsdosimetri.

Strålsäkerhetsmyndigheten har sedan slutet av januari följt utvecklingen i Ukraina. Vi anpassar löpande vår bevakning efter rådande läge och genomför kontinuerligt beräkningar av spridning av radioaktiva ämnen från ett eventuellt utsläpp i Ukraina.

Vid en händelse som leder till utsläpp av radioaktiva ämnen i Ukraina begränsas konsekvenserna i Sverige av det stora avståndet mellan länderna. Om en sådan händelse skulle inträffa är det livsmedelsproduktion som eventuellt kan påverkas i Sverige.

Vid kriser och allvarliga händelser är det extra viktigt att vara källkritisk. Sök information från olika källor för att få en bild av läget och sprid inte vidare obekräftade rykten.

Från och med den 26 februari 2022 har förbudet att sälja eller exportera kärnämne, kärntekniska produkter, teknik och programvara med mera till Ryssland utökats. EU har beslutat att utöka sanktionerna mot Ryssland. I och med detta förbjuds försäljning och export med mera av så kallade produkter med dubbla användningsområden som finns listade i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 (PDA-förordningen). Det finns möjlighet till vissa undantag från förbuden vilka prövas av behörig myndighet. Redan utfärdade exporttillstånd av PDA till Ryssland kan genom de nya förbuden inte längre användas.

Den 27 februari och 6 mars 2022 höll EU-kommissionens rådgivande grupp European Nuclear Safety Regulators Group (ENSREG) extrainsatta möten tillsammans med internationella kärnenergiorganet IAEA, Western European Nuclear Regulators' Association (WENRA) och Ukrainas kärnsäkerhetsmyndighet (SNRIU), mot bakgrund av Rysslands militära aggression mot Ukraina. ENSREG erinrar bland annat om att Europeiska rådet i starkast möjliga ordalag fördömer Ryska federationens oprovocerade och oberättigade militära aggression mot Ukraina. ENSREG vädjar även om maximal återhållsamhet, för att undvika åtgärder som kan utsätta Ukrainas kärntekniska anläggningar i fara. Strålsäkerhetsmyndigheten är medlem av ENSREG och står bakom ENSREG:s uttalanden.