För ett strålsäkert samhälle

Många svenskar tycker att det är skönt att sola och att bli solbruna. Varje år reser hundratusentals svenskar på solsemester utomlands. Men tyvärr finns det också en baksida med solens starka strålar. Våra solvanor är troligtvis den främsta anledningen till att allt fler drabbas av hudcancer. Mitt på dagen när solen står som högst är risken att bränna sig som störst. Minsoltid.se hjälper dig att uppskatta hur länge du kan vara i solen utan att bränna dig.

Regeringen har beslutat om nya beredskaps- och planeringszoner för verksamheter med joniserande strålning. Runt de svenska kärnkraftverken innebär det en inre och en yttre beredskapszon samt en planeringszon med en ungefärlig utsträckning om 5, 25 respektive 100 kilometer. Förändringen är viktig för att förbättra möjligheterna att genomföra effektiva skyddsåtgärder i samband med en kärnkraftsolycka. De nya zonerna ska vara implementerade i beredskapsplaneringen senast den 1 juli 2022.

I det andra avsnittet av Strålsäkerhetens historia får du höra om när mätstationer för radioaktivitet monterades upp runt om i Sverige, något som så småningom blev en viktig del i den svenska kärnenergiberedskapen. Du får också höra om hur radon kom att uppmärksammas som ett hälsoproblem. Och självklart får du höra mer om Rolf Sievert som ledde verksamheten vid Radiofysiska institutionen i Solna och som av många betraktas som strålskyddets fader.

Strålsäkerhetsmyndighetens samlade strålsäkerhetsvärdering 2022 för Ringhals sammanfattar att anläggningen är i gott skick och att verksamheten åtgärdar brister när de upptäcks. Bedömningen är att strålsäkerheten på Ringhals kärnkraftverk är tillfredsställande och ligger i nivå med föregående år. Det gäller bedömningen av såväl anläggningen som verksamheten.

Svenskarna prioriterar sin hälsa. Samtidigt är andelen svenskar som bränt sig under 2021 densamma som under 2020 – men allt fler upplever att det inte är hälsosamt att bli solbrun. Det är den största attitydförändringen som setts i svenska solvanor sedan 2016, visar myndighetens rapport ”Sveriges solvanor 2021”.

Strålsäkerhetsmyndigheten finansierar forskning för omkring 80 miljoner kronor per år. Vilken forskning vi väljer att finansiera beror på flera faktorer. Bland annat utgår vi från hur läget i omvärlden – både nationellt och internationellt – påverkar vårt behov av ny kunskap. Just nu finns det forskningsmedel för kompetensstöd till en forskargrupp inom området strålningsbiologi och för ett doktorandprojekt inom strålningsdosimetri.