Din avgränsning ger 284 träffar.
-
2018:20 Metodik för analys av skador i mekaniska anordningar i kärntekniska anläggningar
Sammanfattning Föreliggande utredning behandlar skador i kärntekniska anläggningar och hur man lämpligen bör analysera uppkomna skador. Dessutom behandlas vissa åldringsmekanismer och dess påverkan på materialegenskaper. Underlag för de bedömningar och rekommendationer som görs i utredningen kommer till största delen från forskningsprojekt.
Innehållstyp: Publikationer -
Öppna strålkällor i laboratoriearbete
I laboratorier används ibland radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor. De kallas så eftersom de hanteras öppet. Detta innebär att de radioaktiva ämnena kan spridas till omgivningen.
Innehållstyp: Publikationer -
Myndighetens uppdrag inom laser
Laserstrålning kan vara skadlig för ögon och hud och måste därför användas med försiktighet. Strålsäkerhetsmyndigheten tar fram regler för laseranvändning som kompletterar bestämmelserna i strålskyddslagen och strålskyddsförordningen.
Innehållstyp: Artiklar -
Att arbeta strålsäkert
Den som har tillstånd att driva verksamhet med joniserande strålning är också den som har ansvaret för personalens strålskydd. Informationen på den här sidan är främst riktad till dig som är tillståndshavare. Du måste följa Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och se till att personalen...
Innehållstyp: Artiklar -
18-årsgräns på solarium
Det är inte tillåtet att låta personer under 18 år sola i kosmetiskt solarium. Detta framgår av 7 kap. 6 och 7 §§ strålskyddslagen (2018:396). Bestämmelserna riktar sig till dig som bedriver yrkesmässig verksamhet med kosmetiskt solarium.
Innehållstyp: Artiklar -
Slutförvar för använt kärnbränsle
Använt kärnbränsle behöver förvaras i slutförvar under lång tid. Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) uppdrag är att uppföra och driva ett geologiskt slutförvar för använt kärnbränsle. Att utforma ett slutförvar är komplicerat. SKB har arbetat i flera decennier med att komma fram till en metod och...
Innehållstyp: Artiklar -
Kärnsäkerhetskonventionen
Efter Tjernobylolyckan 1986 tog en rad länder, däribland Sverige, initiativ till en internationell kärnsäkerhetskonvention (Convention on Nuclear Safety, CNS). Syftet var att skapa ett internationellt forum för öppen dialog om kärnsäkerhet genom ett återkommande granskningsförfarande.
Innehållstyp: Artiklar -
Kärnavfallskonventionen
Enligt uppdrag från regeringen sammanställer Strålsäkerhetsmyndigheten var tredje år en nationell rapport om hur Sverige uppfyller kraven i konventionen om säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och om hanteringen av radioaktivt avfall, den så kallade kärnavfallskonventionen (på engelska Joint...
Innehållstyp: Artiklar -
Cesiumdatabasen
Strålsäkerhetsmyndighetens cesiumdatabas innehåller ungefär 100 000 individuella mätvärden. De flesta gäller vilt, insjöfisk, svamp och bär från de län som drabbades hårdast av Tjernobylolyckan 1986. I databasen är det möjligt att söka halten av cesium-137 i olika prover i form av medelvärden...
Innehållstyp: Artiklar -
Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar
Den som bedriver verksamhet med joniserande strålning måste uppfylla gällande strålsäkerhetskrav. Utgångspunkten för en strålsäker hälso- och sjukvård är de tre grundläggande principerna för stålskydd: berättigande, optimering och dosgränser för personal och allmänheten.
Innehållstyp: Artiklar