Din avgränsning ger 93 träffar.
-
Människa-Teknik-Organisation
För att en verksamhet ska vara strålsäker, både för de som arbetar där och för allmänheten, behöver den utföras av en välfungerande organisation. Personal behöver dessutom ha goda förutsättningar att utföra sitt arbete. Detta är viktiga delar i den systemsyn kallad Människa-Teknik-Organisation (MTO) som kompletterar...
Innehållstyp: Artiklar -
Kärnenergiberedskap vid kärnteknisk olycka utomlands
Vid en olycka på ett kärnkraftverk utomlands går ett larm från det internationella atomenergiorganet IAEA eller EU till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), som är Sveriges nationella kontaktpunkt för radiologiska nödsituationer utomlands. SMHI för vidare larmet till Strålsäkerhetsmyndigheten som kan larma övriga berörda...
Innehållstyp: Artiklar -
Kärnenergiberedskap vid kärnteknisk olycka i Sverige
Om en olycka inträffar på ett svenskt kärnkraftverk eller annan kärnteknisk anläggning kommer alla i närheten varnas genom informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Då är det viktigt att du följer de instruktioner som förmedlas.
Innehållstyp: Artiklar -
10 år sedan kärnkraftsolyckan i Fukushima
Den 11 mars 2011 inträffade en kärnkraftsolycka i Fukushima i Japan. En jordbävning skapade en jättelik tsunamivåg som slog in mot kärnkraftverket.
Innehållstyp: Artiklar -
Så förbereder vi för ny kärnkraft i Sverige
Regeringen satsar på ny kärnkraft och Strålsäkerhetsmyndigheten förbereder sig inför kommande tillståndsprövningar. ”När en ansökan lämnas in till oss är vi redo att pröva den effektivt och se till att tekniken, platsen och organisationen som ansöker om att få bygga reaktorer uppfyller kraven på strålsäkerhet”,...
Innehållstyp: Artiklar -
E-tjänster och blanketter
På den här sidan hittar du länkar till Strålsäkerhetsmyndighetens e-tjänster och blanketter. För mer information om anmälningsplikt och tillståndsplikt, se länken i sidomenyn.
Innehållstyp: Artiklar -
Slutförvarets utveckling
Strålsäkerhetsmyndigheten och myndighetens föregångare har under flera decennnier följt projektet att ta fram en plats och metod för ett slutförvar för använt kärnbränsle. På mitten av 1970-talet inledde kärnkraftsindustrin de första geologiska studierna för att kartlägga lämpliga platser i Sverige för slutförvaring...
Innehållstyp: Artiklar -
Ansökan om ett slutförvar för använt kärnbränsle
Här kan du läsa Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) ansökan om att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle. I den beskriver SKB sin planering för att göra slutförvaret så strålsäkert som möjligt. ...
Innehållstyp: Artiklar -
Ansökningar, metod och platsval
Under 2011 lämnade Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) in sina ansökningar för en inkapslingsanläggning och en slutförvarsanläggning till Strålsäkerhetsmyndigheten för granskning. Ansökningarna är omfattande och det ingår bland annat bilagor där SKB motiverar val av metod och plats. Det finns även en redovisning om...
Innehållstyp: Artiklar -
Ansökningshandlingar (SFR)
Här listas Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen, daterad 19 december 2014. I ansökan ingår också SKB:s miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Innehållstyp: Artiklar