Din avgränsning ger 72 träffar.
-
2003:17 Miljöövervakning enligt Euratomfördraget av joniserande strålning i miljön i Sverige år 1997 till 2001
Resultaten från den miljöövervakning som krävs enligt Euratomfördragets artikel 36 presenteras i denna rapport för åren 1997 till 2001. Ett miljöövervakningsprogram har funnits sedan slutet på 1950-talet. Idag övervakas kontinuerligt radioaktiva ämnen i utomhusluft och externdosrat utomhus. Regelbundna mätningar utförs av radioaktiva...
Innehållstyp: Publikationer -
2007:02 Strålmiljön i Sverige
Rapporten beskriver, och redovisar resultat från, den strålmiljöövervakning som bedrivits i Sverige sedan 1950-talet. Genomsnittliga doser till befolkningen och till speciella befolkningsgrupper redovisas också. En stor del av övervakningen har rört nedfallet och spridningen i ekosystemen av radioaktiva ämnen från de atmosfäriska kärnvapenproven...
Innehållstyp: Publikationer -
2020:15 Strålskyddsåtgärder vid radiologiska nödsituationer
I den här rapporten redovisar Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) planeringsunderlag för strålskyddsåtgärder vid radiologiska nödsituationer i samband med händelser i beredskapskategori 4. Händelser i beredskapskategori 4 omfattar händelser i verksamheter med joniserande strålning som inte bedrivs på en bestämd plats samt antagonistiska...
Innehållstyp: Publikationer -
Dricksvatten
En kort tid efter att Tjernobylolyckan hade inträffat 26 april 1986 kunde man hitta ett antal konstgjorda radioaktiva ämnen i vissa dricksvattenprover. Sedan dess har regelbundna mätningar gjorts vid några av landets vattenverk för att följa utvecklingen över tiden. Mätningarna är inriktade på ett fåtal radioaktiva ämnen enligt krav i...
-
Sediment
Många ämnen som släpps ut i miljön hamnar till slut i marina sediment. Genom att kartlägga koncentrationerna i sediment från öppet hav får vi en översiktlig bild av hur belastningen varierar mellan havsområdena. Eftersom nytt material hela tiden faller ned på havsbotten ovanpå de gamla sedimenten fungerar koncentrationerna i sedimentens...
-
Mjölk
Mätning av radioaktivitet i mjölk började i mitten av 1950-talet i syfte att följa upp miljöpåverkan från de atmosfäriska kärnvapenproven. Under 1960-talets första hälft uppmättes de högsta värdena. När kärnvapenproven i atmosfären minskade för att till slut upphöra minskade aktiviteten i mjölken...
-
Älgkött
Nedfallet av cesium-137 som spreds i samband med Tjernobylolyckan finns till viss del fortfarande kvar i tillgänglig form i de naturliga skogsekosystemen. Detta innebär att halterna i älgkött är högre än i till exempel nötkött och att halterna endast minskar långsamt. På många håll i landet mättes cesiumhalten i älg-...
-
Matkorgsundersökningar
Efter Tjernobylolyckan undersöktes cesium-137 ( 137 Cs) i blandad kost genom matkorgsundersökningar där matkorgens innehåll baserades på Jordbruksverkets konsumtionsstatistik. I undersökningen 1986–1987 fanns relativt stora skillnader mellan olika städer.
Innehållstyp: Artiklar -
2024:05 Recent Research on EMF and Health Risk, Seventeenth report from SSM’s Scientific Council on Electromagnetic Fields, 2022
SSM perspektiv Bakgrund Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) Vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält övervakar aktuell forskning om potentiella hälsorisker i relation till exponering för elektromagnetiska fält och ger myndigheten råd om bedömning av möjliga hälsorisker. Rådet ger vägledning när myndigheten måste...
Innehållstyp: Publikationer -
Fortsatt negativ utveckling för miljömålet Säker strålmiljö
Miljömålet Säker strålmiljö är svårt att uppnå till år 2030. Hudcancerfallen fortsätter att öka och det finns ingen plan för slutförvaring av icke-kärntekniskt radioaktivt avfall. Det konstaterar Strålsäkerhetsmyndigheten i sin årliga uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål.
Innehållstyp: Nyheter