Sök

Din avgränsning ger 32 träffar.

• Radioaktiva ämnen i dricksvatten

  Förhöjda halter av radioaktiva ämnen i dricksvatten kan ge betydande stråldoser till människan. Yt- och dricksvatten kan förorenas av radioaktiva ämnen som kommer från naturliga källor eller från konstgjorda källor, till exempel radiologiska olyckor. Naturligt förekommande ämnen avser främst olika isotoper av uran (...

  Innehållstyp: Artiklar

• Helkroppsmätningar

  Helkroppsmätningar av människor är ett sätt att uppskatta stråldosen från radioaktiva ämnen som kommit in i kroppen genom mat, dryck eller luft. Stråldosen beror på vilket radioaktivt ämne det är, hur stor mängd av ämnet som har kommit in i kroppen, var det ansamlas i kroppen och hur snabbt det utsöndras. Bland annat kan mängden...

  Innehållstyp: Artiklar

• Cesium-137 i havsvatten

  Ett nationellt delprogram för radionuklider i havsvatten drivs av Strålsäkerhetsmyndigheten sedan 2006. Vatten tas på 6 stationer runt Sveriges kust och vattnet analyseras, för närvarande endast med avseende på cesium-137 ( 137 Cs) och tritium ( 3 H). Mängden data från det nationella programmet är därför än så länge...

  Innehållstyp: Artiklar

• Sediment i öppet hav

  Många föroreningar som släpps ut i naturen hamnar till slut i sedimenten på havsbottnarna. Detta gäller även de radionuklider som lätt binds till partiklar och sedimenterar till botten tillsammans med dessa.

  Innehållstyp: Artiklar

• Lokal miljöövervakning vid kärntekniska anläggningar

  Det sker ett visst utsläpp av radioaktiva ämnen från alla kärntekniska anläggningar även vid normal drift. Dessa utsläpp sker via skorstenar till luft och via kylvattenkanaler till havet. Utsläppen är mycket små och exponeringen till allmänheten är försumbar. Lokal miljöövervakning innebär kontroll av utsläppen och...

  Innehållstyp: Artiklar

• Cesium-137 i vildsvinskött

  Höga halter av cesium i vildsvinskött är relativt vanligt förekommande i områden som drabbats av nedfall från Tjernobylolyckan. Staten subventionerar därför mätning av cesium-137 i vildsvin som inte är avsedda för försäljning.

  Innehållstyp: Artiklar

• Mätningar i Sverige efter Fukushima

  I samband med kärnkraftsolyckan i Japan 2011 mätte Strålsäkerhetsmyndigheten radioaktiva ämnen i luften och på marken. De halter som uppmättes var mycket låga och innebar inga som helst risker för människor och miljö.

  Innehållstyp: Artiklar

• Strålskolan – en poddserie om strålning

  Ställ frågor till Strålskolan Strålning på ett enkelt sätt Strålskolan är en poddserie från Strålsäkerhetsmyndigheten där vi i ett antal avsnitt går igenom vad strålning är, hur den uppkommer, vilka risker det finns och vad man kan använda den till. Nya avsnitt läggs upp kontinuerligt så fort de är klara.

  Innehållstyp: Artiklar

• Strålsäkerhetens historia

  I Strålsäkerhetens historia tas du under fem avsnitt med på en historisk resa där vi får höra hur strålskyddet och kärnkraftssäkerheten växt fram och utvecklats över tid. Det här är också historien om hur de svenska myndigheter som hanterar frågor om strålning och reaktorsäkerhet kom till.

  Innehållstyp: Artiklar

• Poddavsnitt 19: Spåren efter Tjernobyl - 35 år efter olyckan

  Den 27 april 1986 larmade mätutrustning vid kärnkraftverket i Forsmark. Först trodde personalen att utsläppen kom från någon av deras reaktorer och man evakuerade anläggningen, men ganska snart stod det klart att reaktorerna i Forsmark var intakta. Att utsläppen kom utifrån via vindar österifrån. Det var reaktor 4 i Tjernobyl i dåvarande...

  Innehållstyp: Artiklar