Din avgränsning ger 405 träffar.
-
Forskning-Utveckling-Demonstration (Fud)
De som har tillstånd för kärnkraftsreaktorer, de så kallade reaktorinnehavarna, ska redovisa ett forskningsprogram vart tredje år. Strålsäkerhetsmyndigheten granskar programmet och regeringen beslutar om det kan godkännas.
Innehållstyp: Artiklar -
Riksintresseområden för slutförvarsanläggningar
Riksintressen regleras genom miljöbalken och gäller geografiska områden med nationellt viktiga värden och kvaliteter. Statens kärnkraftsinspektion (SKI) fattade 2004 beslut om två områden av riksintresse för slutförvar av använt kärnbränsle och kärnavfall.
Innehållstyp: Artiklar -
Utvecklingssamarbete
Strålsäkerhetsmyndigheten genomför en rad projekt i Östeuropa för att höja kärnsäkerheten, förbättra strålskyddet och minska riskerna för utsläpp, incidenter och terrorattacker med nukleärt och radioaktivt material. Målsättningen är att bygga kapacitet för att stärka nationella och regionala institutioner,...
Innehållstyp: Artiklar -
Kärnsäkerhetskonventionen
Efter Tjernobylolyckan 1986 tog en rad länder, däribland Sverige, initiativ till en internationell kärnsäkerhetskonvention (Convention on Nuclear Safety, CNS). Syftet var att skapa ett internationellt forum för öppen dialog om kärnsäkerhet genom ett återkommande granskningsförfarande.
Innehållstyp: Artiklar -
Kärnavfallskonventionen
Enligt uppdrag från regeringen sammanställer Strålsäkerhetsmyndigheten var tredje år en nationell rapport om hur Sverige uppfyller kraven i konventionen om säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och om hanteringen av radioaktivt avfall, den så kallade kärnavfallskonventionen (på engelska Joint...
Innehållstyp: Artiklar -
Miljödatabasen
I Miljödatabasen kan du söka fram enskilda data från Strålsäkerhetsmyndighetens nationella miljöövervakningsprogram. I menyn kan du välja vilket delprogram du vill söka i. Därefter kan du göra ytterligare val av vilka stationer, nuklider och tidsperioder du vill få fram data...
Innehållstyp: Artiklar -
Cesiumdatabasen
Strålsäkerhetsmyndighetens cesiumdatabas innehåller ungefär 100 000 individuella mätvärden. De flesta gäller vilt, insjöfisk, svamp och bär från de län som drabbades hårdast av Tjernobylolyckan 1986. I databasen är det möjligt att söka halten av cesium-137 i olika prover i form av medelvärden...
Innehållstyp: Artiklar -
Radioaktiva ämnen i dricksvatten
Förhöjda halter av radioaktiva ämnen i dricksvatten kan ge betydande stråldoser till människan. Yt- och dricksvatten kan förorenas av radioaktiva ämnen som kommer från naturliga källor eller från konstgjorda källor, till exempel radiologiska olyckor. Naturligt förekommande ämnen avser främst olika isotoper av uran (...
Innehållstyp: Artiklar -
Helkroppsmätningar
Helkroppsmätningar av människor är ett sätt att uppskatta stråldosen från radioaktiva ämnen som kommit in i kroppen genom mat, dryck eller luft. Stråldosen beror på vilket radioaktivt ämne det är, hur stor mängd av ämnet som har kommit in i kroppen, var det ansamlas i kroppen och hur snabbt det utsöndras. Bland annat kan mängden...
Innehållstyp: Artiklar -
Cesium-137 i havsvatten
Ett nationellt delprogram för radionuklider i havsvatten drivs av Strålsäkerhetsmyndigheten sedan 2006. Vatten tas på 6 stationer runt Sveriges kust och vattnet analyseras, för närvarande endast med avseende på cesium-137 ( 137 Cs) och tritium ( 3 H). Mängden data från det nationella programmet är därför än så länge...
Innehållstyp: Artiklar