Din avgränsning ger 408 träffar.
-
Hantering av radioaktivt avfall från kärntekniska anläggningar
Vid kärntekniska anläggningar uppkommer olika typer av radioaktivt avfall, så kallat kärnavfall. Kärnavfallet kan innehålla olika radioaktiva ämnen som behöver hanteras på olika sätt. En del behöver förvaras under mycket lång tid, i ett slutförvar. Innan dess kan det behöva förvaras i ett mellanlager. ...
Innehållstyp: Artiklar -
Slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall (SFR)
Den 19 december 2014 lämnade Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om tillstånd enligt kärntekniklagen att få bygga ut slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR). Efter granskningen av SKB:s ansökan lämnade vi den 22 oktober 2019 vårt yttrande till regeringen. I yttrandet...
Innehållstyp: Artiklar -
En stegvis prövningsprocess
Om regeringen beviljar tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) till en kärnteknisk verksamhet följer en fortsatt stegvis prövningsprocess. Strålsäkerhetsmyndigheten ska då granska och godkänna ansökningar innan en anläggning kan börja byggas och senare tas i drift. ...
Innehållstyp: Artiklar -
Finansiering av slutförvar
De som har tillstånd för kärnkraftsreaktorer, det vill säga reaktorinnehavarna, ansvarar enligt lag för att hantera det kärnavfall och det använda kärnbränsle som uppkommer vid kärnkraftverken. Reaktorinnehavarna ansvarar även för att finansiera hanteringen och slutförvaringen. De betalar därför kontinuerligt avgifter...
Innehållstyp: Artiklar -
Processen för att ta fram föreskrifter
Att ta fram föreskrifter och allmänna råd är en process med många steg som styrs av författningssamlingsförordningen (1976:725), myndighetens interna regler och handböcker från Statsrådsrådsberedningen.
Innehållstyp: Artiklar -
Radionuklider på partiklar i luft
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har sedan 1957 drivit luftfilterstationer på olika platser i Sverige. Idag driver FOI, på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten, sex stationer (Kiruna, Umeå, Gävle, Stockholm, Visby och Ljungbyhed). Syftet är att upptäcka och följa luftutsläpp av radionuklider som når Sverige samt att uppskatta...
Innehållstyp: Artiklar -
Gammastrålning vid marknivån
Strålsäkerhetsmyndigheten driver idag 28 gammastationer, utspridda över hela landet. Dessutom pågår provdrift av ytterligare ett stort antal stationer, placerade kring de svenska kärnkraftverken. Stationerna är placerade två meter över marken där de kontinuerligt mäter gammastrålningen.
Innehållstyp: Artiklar -
Mejerimjölk
Mjölk är ett viktigt baslivsmedel som kan ge betydande stråldoser till människor vid en radiologisk olycka. Cesiumhalten i mjölken avspeglar tydligt förekomsten av cesium-137 ( 137 Cs) i miljön, och eventuella förändringar kan snabbt upptäckas. Strålsäkerhetsmyndigheten har ett övervakningsprogram för konsumtionsmjölk.
Innehållstyp: Artiklar -
Blandad kost
En central fråga för radioaktiva ämnen i miljön är vilken stråldos människor får genom maten. I delprogrammet blandad kost analyseras cesium-137 ( 137 Cs) och strontium-90 ( 90 Sr) i mat som motsvarar alla måltider en människa äter under ett dygn. Proven tas två gånger per år vid sjukhuskök i Stockholm,...
Innehållstyp: Artiklar -
Cesium-137 i älgkött
Efter Tjernobylolyckan har halterna cesium-137 ( 137 Cs) i viltkött varit förhöjda i vissa delar av landet, vilket skapat olust och oro bland jägare och andra som äter stora mängder kött från älg och rådjur.
Innehållstyp: Artiklar